EM 60352 - KNIV

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

EM

60352

En fickkniv med 4 funktioner: kniv, fil, mejsel och svängbar korkskruv. Skollorna tillverkade av elfenben med beslag av nysilver.

Beskrivning
Kniven är med knivbladet utfällt 145 mm lång. Skollorna är tillverkade av elfenben och beslagen av nysilver, skollorna är 80 mm långa och 14 mm breda. De 4 funktionerna är tillverkade av kolstål och är sammansatta med enkel- och dubbelverkande fjädrar och den svängbara korkskruven är fastsatt utmed skollans ena kant med en bult av metall. Mellanskivorna är av mässing och skollor, funktioner och skivor är ihopsatta med små bultar av mässing. På knivbladets ansats står stämplat "AHLSTRÖM & Co; ESKILSTUNA".

Knivbladet är 55 mm långt och 8 mm brett. Bladryggen är vid ansatsen 2 mm bred och smalnar sedan av mot den nedböjda bladspetsen. Ansatsen är 7 mm lång och 10 mm bred. Nagelskåran är 13 mm lång.
Mejseln är 30 mm lång och 7 mm bred. Nagelskåran är 10 mm lång.
Filen är 40 mm lång och 6 mm bred. Ansatsen är 9 mm lång och 10 mm bred. Nagelskåran är 30 mm lång.
Korkskruven är 30 mm lång och ansatsen är 35 mm lång och 6 mm bred.

Tillverkare
A. Th. Ahlström & Co
Verksam: 1919-1962

I handelsregistret för Eskilstuna infördes den 12 mars 1920 en anmälan att Arvid Theodor Ahlström (1875-1976), Axel Ludvig Ståhl, Anders Gustav Olsson och Oskar Emanuel Söderholm ämnade att i bolag idka fabriksrörelse och handel under firma A. Th. Ahlström & Co. Tillverkningen kom att omfatta penn- och fickknivar med guldetsade- eller pärlemorskollor och tillverkningen kom att saluföra 43 olika modeller i 1-8 olika utföranden. Arvid Ahlström överlät rörelsen 1945 till sin systerson Nils Richard Ahlström (född 1912) som drev rörelsen vidare fram till 1962 då verksamheten upphörde.

Historik
Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnits i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var omkring 1880 och 1922.

(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)

efter 1919

före 1962

KNIV

Fickkniv

Hantverk och Industri

Redskap

1

Metall: kolstål

Elfenben

Metall: mässing

Slipat

80

Ahlström & Co; Eskilstuna

Sverige

Södermanlands län

Eskilstuna

Eskilstuna

efter 1919

före 2002

“EM 60352 - KNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 16 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/41596.