EM 36848 a-b - DÖRRLÅS
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 36848 a-b - DÖRRLÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
36848
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
Ett svartmålat kammarlås med fjäderbelastad nyckelhålsvipp av mässing och ledad nyckel. Tillverkat i Eskilstuna Fristad.
Tillverkning
Fristaden i Eskilstuna
Inrättades som en följd av ett regeringsbeslut den 16 april 1771. Man ville förbättra svensk järn och stålmanufaktur genom att de som bosatte sig inom Eskilstuna Fristad skulle få åtnjuta särskilda privilegier, som skråfrihet, skattelättnader, tullfrihet mm. Efter ungefär samma modell som vissa blomstrande stålstäder i England vid den tiden hade. Fristaden blev inte riktigt som beslutet var tänkt, men fungerade ändå som en fristad med skattelättnader fram till mitten av 1800-talet. I Fristaden fick endast finsmeder arbeta. Omkring 1800 infördes det krönta E:et som fungerade som en kvalitetsgaranti. Formellt upphörde Fristaden 1879 i och med ett, genom en kunglig stadsfästele, nytt reglemente för staden.
(Källa: Magnus Brunskog, 1921, Till 150-års minnet av Eskilstuna Fristads Inrättande, Sörmlandspostens Tryckeriaktiebolag, Eskilstuna. Hellberg Knut, 1938, Järnets och smedernas Eskilstuna del II, Författarens eget förlag, Eskilstuna
Ohlsson m fl, 2002, Eskilstuna Historia del II och III, Stadsarkivet, Eskilstuna)
Beskrivning
a Låskonstruktionen är innesluten i en kvadratisk låda. Styrtappen för nyckeln sticker ut 53 mm. Det finns en fjäderbelastad nyckelhålslvipp av mässing som trycker emot den ledade nyckeln. Låskolven sticker ut 17 mm, och i ändan av låskolven finns signeringen "N ** EFS" .I varje hörn finns ett hål för uppmontering. Låset går bara att manövras från insidan.
b En nyckel av järn som är 155 mm lång varav det ledade axet är 25 mm långt. Vredet är 40 mm brett.
Historik
Kammarlås
Ur fyrkantlåsen utvecklades det fyrkantiga kammarlåset, ett påläggslås fästat utanpå en dörrs insida och ofta försett med genomgående nyckelhål och handtagsvred, genom vilket en extra kolv manövreras. Dessa lås hade "stående regel", ofta utan pådrivande smällelåsfjädrar. De användes allmänt till dörrlås i stockholmska hyreshus ännu på 1850- och 60-talen och i landsorten betydligt längre fram.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Tillverkning
Fristaden i Eskilstuna
Inrättades som en följd av ett regeringsbeslut den 16 april 1771. Man ville förbättra svensk järn och stålmanufaktur genom att de som bosatte sig inom Eskilstuna Fristad skulle få åtnjuta särskilda privilegier, som skråfrihet, skattelättnader, tullfrihet mm. Efter ungefär samma modell som vissa blomstrande stålstäder i England vid den tiden hade. Fristaden blev inte riktigt som beslutet var tänkt, men fungerade ändå som en fristad med skattelättnader fram till mitten av 1800-talet. I Fristaden fick endast finsmeder arbeta. Omkring 1800 infördes det krönta E:et som fungerade som en kvalitetsgaranti. Formellt upphörde Fristaden 1879 i och med ett, genom en kunglig stadsfästele, nytt reglemente för staden.
(Källa: Magnus Brunskog, 1921, Till 150-års minnet av Eskilstuna Fristads Inrättande, Sörmlandspostens Tryckeriaktiebolag, Eskilstuna. Hellberg Knut, 1938, Järnets och smedernas Eskilstuna del II, Författarens eget förlag, Eskilstuna
Ohlsson m fl, 2002, Eskilstuna Historia del II och III, Stadsarkivet, Eskilstuna)
Beskrivning
a Låskonstruktionen är innesluten i en kvadratisk låda. Styrtappen för nyckeln sticker ut 53 mm. Det finns en fjäderbelastad nyckelhålslvipp av mässing som trycker emot den ledade nyckeln. Låskolven sticker ut 17 mm, och i ändan av låskolven finns signeringen "N ** EFS" .I varje hörn finns ett hål för uppmontering. Låset går bara att manövras från insidan.
b En nyckel av järn som är 155 mm lång varav det ledade axet är 25 mm långt. Vredet är 40 mm brett.
Historik
Kammarlås
Ur fyrkantlåsen utvecklades det fyrkantiga kammarlåset, ett påläggslås fästat utanpå en dörrs insida och ofta försett med genomgående nyckelhål och handtagsvred, genom vilket en extra kolv manövreras. Dessa lås hade "stående regel", ofta utan pådrivande smällelåsfjädrar. De användes allmänt till dörrlås i stockholmska hyreshus ännu på 1850- och 60-talen och i landsorten betydligt längre fram.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Tillkomsttid start
efter 1770
Tillkomsttid slut
före 1803
Sakord
DÖRRLÅS
Specialbenämning
Kammarlås
Klassifikation 1
Byggnadsdelar
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Material 2
Metall: mässing
Teknik 1
Smitt
Längd (mm)
230
Bredd (mm)
140
Höjd (mm)
62
Signering / märkning
N ** EFS
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Socken
Fors
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 36848 a-b - DÖRRLÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 25 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/41262.