EM 36799 - KISTLÅS
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 36799 - KISTLÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
36799
Anmärkning
Ett svartmålat större käftlås. Låset är tillverkat i Eskilstuna Fristad.
Tillverkning
Fristaden i Eskilstuna
Inrättades som en följd av ett regeringsbeslut den 16 april 1771. Man ville förbättra svensk järn och stålmanufaktur genom att de som bosatte sig inom Eskilstuna Fristad skulle få åtnjuta särskilda privilegier, som skråfrihet, skattelättnader, tullfrihet mm. Efter ungefär samma modell som vissa blomstrande stålstäder i England vid den tiden hade. Fristaden blev inte riktigt som beslutet var tänkt, men fungerade ändå som en fristad med skattelättnader fram till mitten av 1800-talet. I Fristaden fick endast finsmeder arbeta. Omkring 1800 infördes det krönta E:et som fungerade som en kvalitetsgaranti.
(Källa: Magnus Brunskog, 1921, Till 150-års minnet av Eskilstuna Fristads Inrättande, Sörmlandspostens Tryckeriaktiebolag, Eskilstuna
Hellberg Knut, 1938, Järnets och smedernas Eskilstuna del II, Författarens eget förlag, Eskilstuna
Ohlsson m fl, 2002, Eskilstuna Historia del II och III, Stadsarkivet, Eskilstuna)
Beskrivning
Ett svartmålat käftlås som har två hakar invändigt som griper mot varandra. Låset är fyrkantigt av tunn plåt med falsade kanter runt om förutom i nederkant där kantfals saknas och lämnar låset öppet. På en av de inre plåtdelarna finns "LESF" instämplat. F:et är krönt.
Historik
Käftlås
Käftlås användes ofta i kistor och började sannolikt användas under 1400-talet. De har en, två eller flera hakar som i stängt läge håller fast ett beslag som sitter fast i kistlocket.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)
Tillverkning
Fristaden i Eskilstuna
Inrättades som en följd av ett regeringsbeslut den 16 april 1771. Man ville förbättra svensk järn och stålmanufaktur genom att de som bosatte sig inom Eskilstuna Fristad skulle få åtnjuta särskilda privilegier, som skråfrihet, skattelättnader, tullfrihet mm. Efter ungefär samma modell som vissa blomstrande stålstäder i England vid den tiden hade. Fristaden blev inte riktigt som beslutet var tänkt, men fungerade ändå som en fristad med skattelättnader fram till mitten av 1800-talet. I Fristaden fick endast finsmeder arbeta. Omkring 1800 infördes det krönta E:et som fungerade som en kvalitetsgaranti.
(Källa: Magnus Brunskog, 1921, Till 150-års minnet av Eskilstuna Fristads Inrättande, Sörmlandspostens Tryckeriaktiebolag, Eskilstuna
Hellberg Knut, 1938, Järnets och smedernas Eskilstuna del II, Författarens eget förlag, Eskilstuna
Ohlsson m fl, 2002, Eskilstuna Historia del II och III, Stadsarkivet, Eskilstuna)
Beskrivning
Ett svartmålat käftlås som har två hakar invändigt som griper mot varandra. Låset är fyrkantigt av tunn plåt med falsade kanter runt om förutom i nederkant där kantfals saknas och lämnar låset öppet. På en av de inre plåtdelarna finns "LESF" instämplat. F:et är krönt.
Historik
Käftlås
Käftlås användes ofta i kistor och började sannolikt användas under 1400-talet. De har en, två eller flera hakar som i stängt läge håller fast ett beslag som sitter fast i kistlocket.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)
Tillkomsttid start
efter 1770
Tillkomsttid slut
före 1805
Sakord
KISTLÅS
Specialbenämning
Käftlås
Klassifikation 1
Möbler
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Teknik 1
Smitt
Längd (mm)
120
Bredd (mm)
102
Höjd (mm)
22
Signering / märkning
LES och ett krönt F.
Källhänvisning
“EM 36799 - KISTLÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 19 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/41216.