EM 36738 - DÖRRLÅS
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 36738 - DÖRRLÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
36738
Anmärkning
Ett litet kammarlås med rak kolv och smällelåseffekt. Tillverkat i Eskilstuna Fristad.
Tillverkning
Fristaden i Eskilstuna
Inrättades som en följd av ett regeringsbeslut den 16 april 1771. Man ville förbättra svensk järn och stålmanufaktur genom att de som bosatte sig inom Eskilstuna Fristad skulle få åtnjuta särskilda privilegier, som skråfrihet, skattelättnader, tullfrihet mm. Efter ungefär samma modell som vissa blomstrande stålstäder i England vid den tiden hade. Fristaden blev inte riktigt som beslutet var tänkt, men fungerade ändå som en fristad med skattelättnader fram till mitten av 1800-talet. I Fristaden fick endast finsmeder arbeta. Omkring 1800 infördes det krönta E:et som fungerade som en kvalitetsgaranti.
(Källa: Magnus Brunskog, 1921, Till 150-års minnet av Eskilstuna Fristads Inrättande, Sörmlandspostens Tryckeriaktiebolag, Eskilstuna
Hellberg Knut, 1938, Järnets och smedernas Eskilstuna del II, Författarens eget förlag, Eskilstuna
Ohlsson m fl, 2002, Eskilstuna Historia del II och III, Stadsarkivet, Eskilstuna)
Beskrivning
Låset har en skjutregel som regleras av en snäckfjäder. Nyckelns styrtapp är 8 mm. Kolven är rak och 10 mm lång, den är signerad på en sida med en krona och därunder ett "E; JW?". Bredvid skjutregeln, som är tillverkad av mässing, finns signerat "ET".
Historik
Smällelås
Under 1400-talet började man placera en fjäder vid kolvens inre ände. Fjädern förde kolven till stängt läge när inga spärrar höll fast den i upplåst läge. Låskolven avfasades i yttre änden så att den lättare skulle glida in i slutblecket. Dörren gick igen med en smäll, därav namnet. Smällelåsen hade ofta också en fällbom så att de gick att spärra.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)
Kammarlås
Ur fyrkantlåsen utvecklades det fyrkantiga kammarlåset, ett påläggslås fästat utanpå en dörrs insida och ofta försett med genomgående nyckelhål och handtagsvred, genom vilket en extra kolv manövreras. Dessa lås hade "stående regel", ofta utan pådrivande smällelåsfjädrar. De användes allmänt till dörrlås i stockholmska hyreshus ännu på 1850- och 60-talen och i landsorten betydligt längre fram.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Tillverkning
Fristaden i Eskilstuna
Inrättades som en följd av ett regeringsbeslut den 16 april 1771. Man ville förbättra svensk järn och stålmanufaktur genom att de som bosatte sig inom Eskilstuna Fristad skulle få åtnjuta särskilda privilegier, som skråfrihet, skattelättnader, tullfrihet mm. Efter ungefär samma modell som vissa blomstrande stålstäder i England vid den tiden hade. Fristaden blev inte riktigt som beslutet var tänkt, men fungerade ändå som en fristad med skattelättnader fram till mitten av 1800-talet. I Fristaden fick endast finsmeder arbeta. Omkring 1800 infördes det krönta E:et som fungerade som en kvalitetsgaranti.
(Källa: Magnus Brunskog, 1921, Till 150-års minnet av Eskilstuna Fristads Inrättande, Sörmlandspostens Tryckeriaktiebolag, Eskilstuna
Hellberg Knut, 1938, Järnets och smedernas Eskilstuna del II, Författarens eget förlag, Eskilstuna
Ohlsson m fl, 2002, Eskilstuna Historia del II och III, Stadsarkivet, Eskilstuna)
Beskrivning
Låset har en skjutregel som regleras av en snäckfjäder. Nyckelns styrtapp är 8 mm. Kolven är rak och 10 mm lång, den är signerad på en sida med en krona och därunder ett "E; JW?". Bredvid skjutregeln, som är tillverkad av mässing, finns signerat "ET".
Historik
Smällelås
Under 1400-talet började man placera en fjäder vid kolvens inre ände. Fjädern förde kolven till stängt läge när inga spärrar höll fast den i upplåst läge. Låskolven avfasades i yttre änden så att den lättare skulle glida in i slutblecket. Dörren gick igen med en smäll, därav namnet. Smällelåsen hade ofta också en fällbom så att de gick att spärra.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)
Kammarlås
Ur fyrkantlåsen utvecklades det fyrkantiga kammarlåset, ett påläggslås fästat utanpå en dörrs insida och ofta försett med genomgående nyckelhål och handtagsvred, genom vilket en extra kolv manövreras. Dessa lås hade "stående regel", ofta utan pådrivande smällelåsfjädrar. De användes allmänt till dörrlås i stockholmska hyreshus ännu på 1850- och 60-talen och i landsorten betydligt längre fram.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Sakord
DÖRRLÅS
Specialbenämning
Kammarlås
Klassifikation 1
Byggnadsdelar
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Material 2
Metall: mässing
Teknik 1
Smitt
Längd (mm)
90
Bredd (mm)
55
Signering / märkning
ET. På låskolven: E krönt med en krona; JW?
Källhänvisning
“EM 36738 - DÖRRLÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 16 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/41155.