EM 36662 - DÖRRLÅS
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 36662 - DÖRRLÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
36662
Anmärkning
Ett svartmålat instickslås med två kolvar, ett deuxbattantlås.
Beskrivning
Låsets konstruktion är innesluten i en svartmålad låskista och de två yttre hörnen är avrundade. Låset är ihop skruvat med två skruvar och på låskistan finns ett fyrkantigt uttag, 9x9 mm, för handtaget. En låsstolpe är fastnitad på låskistan och är låsets längsta del och i varje ände på stolpen finns ett runt hål. Låset har två kolvar, den ena avfasad och den sticker ut 13 mm den andra kolven är rak och sticker ut 10 mm. På den nedre delen av låset finns ett nyckelhål. På låskistans ena sida, den där skruvarna sitter, finns en rektangulär öppning 27 mm lång och 4 mm bred och man kan se bitar av mässing och järn i öppningen. Låsets höjd är 26 mm. Stolpe och låskolvar är rostiga.
Historik
Deuxbattantlås
Är oftast ett instickslås till dörrar etc. Låshuset innehåller både handtags- och nyckelkolv (fall och regel). Handtagskolven är avfasad för att kunna ge vika när dörren stängs på samma sätt som smällelåsen. För låsning av nyckelkolven använde man sig av antingen fällboms- eller chubbprincipen.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, På järnets fasta grund Låsbolaget 100 år, AB J. O. Öberg & Sons Boktryckeri, Eskilstuna)
Instickslås
Under senare hälften av 1800-talet vann instickslåset terräng. Det monteras i själva dörrkanten så att bara låsstolpen syns då dörren står öppen. Nyckel kan ibland användas från båda sidorna. Instickslås har bland annat använts i kistor, skåp och dörrar av olika slag. Denna låstyp har fått en dominerande betydelse i modern tid.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Beskrivning
Låsets konstruktion är innesluten i en svartmålad låskista och de två yttre hörnen är avrundade. Låset är ihop skruvat med två skruvar och på låskistan finns ett fyrkantigt uttag, 9x9 mm, för handtaget. En låsstolpe är fastnitad på låskistan och är låsets längsta del och i varje ände på stolpen finns ett runt hål. Låset har två kolvar, den ena avfasad och den sticker ut 13 mm den andra kolven är rak och sticker ut 10 mm. På den nedre delen av låset finns ett nyckelhål. På låskistans ena sida, den där skruvarna sitter, finns en rektangulär öppning 27 mm lång och 4 mm bred och man kan se bitar av mässing och järn i öppningen. Låsets höjd är 26 mm. Stolpe och låskolvar är rostiga.
Historik
Deuxbattantlås
Är oftast ett instickslås till dörrar etc. Låshuset innehåller både handtags- och nyckelkolv (fall och regel). Handtagskolven är avfasad för att kunna ge vika när dörren stängs på samma sätt som smällelåsen. För låsning av nyckelkolven använde man sig av antingen fällboms- eller chubbprincipen.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, På järnets fasta grund Låsbolaget 100 år, AB J. O. Öberg & Sons Boktryckeri, Eskilstuna)
Instickslås
Under senare hälften av 1800-talet vann instickslåset terräng. Det monteras i själva dörrkanten så att bara låsstolpen syns då dörren står öppen. Nyckel kan ibland användas från båda sidorna. Instickslås har bland annat använts i kistor, skåp och dörrar av olika slag. Denna låstyp har fått en dominerande betydelse i modern tid.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Sakord
DÖRRLÅS
Specialbenämning
Instickslås
Klassifikation 1
Byggnadsdelar
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Material 2
Metall: mässing
Teknik 1
Smitt
Teknik 2
Målat
Längd (mm)
222
Bredd (mm)
80
Källhänvisning
“EM 36662 - DÖRRLÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 20 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/41081.