EM 36608 a-b - LÅS

EM_36608__A.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_36608__A1.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande

Titel

EM 36608 a-b - LÅS

Bild byline

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

Museikod

EM

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

36608

Littera / subnummer

a-b

Anmärkning

Ett grövre polhemslås av järn med nyckel av järn.

Tillverkning
Hedlund Johan L (1817-1880)
Tillverkningstid: 1852 - 1877 under namnet Johan Hedlund. 1877 - före 1919 under namnet Hedlund & Co Metall & förnicklingsfabrik
Fabrikant och rådman Johan Hedlund grundade sin verksamhet 1852. I början tillverkades polhemslås och verksamheten utökades efterhand med tillverkning av symaskiner, byggnadssmiden, lager, svarvar, skruvpressar och annat, allt efter beställning och ritning. 1877 bolagiserades verksamheten under namnet Hedlund & Co Metall & förnicklingsfabrik, mer känt som "Symaskinsfabriken" som låg vid slussarna. Man hade även ett stampverk för stampning av vadmal inom fabriken. Under 1890-talet levererades ventiler till ångmaskiner bl.a till Munktells mekaniska verkstad.
(Källa: 1906, Svenska Industrier 1907, Stockholm.
Magnusson L, 1987, Arbetet vid en svensk verkstad: Munktells 1900-1920, Arkivförlag, Lund.)

Beskrivning
a Låsets konstruktion är innesluten i en cylindrisk låskista och är 54 mm i diameter. Bygeln är ledad och av plattjärn, 14 mm x 11 mm i tjocklek, bredare vid närmare låset. På bygelns ena ben finns det instämplat "HEDLUND" och på andra benet finns en "1" instämplat. Avstånd från låskistans övre del till bygelns övre del är 52 mm. Låskistans höjd är 53 mm och 48 mm i diameter där den är smalast. Nyckelhålet är avlångt med ett styrtapp i mitten för nyckeln.

b Nyckeln är av järn och är 103 mm i längd, vredet är 53 mm brett. Den runda nyckelpipan har ett hål med innerdiameter på 7 mm. Axen är fyrkantiga.

Historik
Polhemslås.
Principen uppfanns av Christoffer Polhem på 1700-talet. Inne i låset finns ett antal plåtskivor, varannan sitter fast och varannan är vridbar. I mitten av skivorna finns ett fyrkantigt hål och i kanten ett eller två urtag. Med hjälp av den fyrkantiga nyckeln vrider man plattorna så att dessa antingen griper in i låsbygeln och låser fast i denna eller bildar en ränna som låsbygeln kan föras igenom.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)

Hänglås
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)

Tillkomsttid start

efter 1851

Tillkomsttid slut

före 1877

Sakord

LÅS

Specialbenämning

Hänglås

Klassifikation 1

Byggnadsdelar

Klassifikation 2

Lås

Antal

1

Material 1

Metall: järn

Teknik 1

Smitt

Bredd (mm)

80

Höjd (mm)

114

Signering / märkning

HEDLUND

Tillverkning - Land

Sverige

Tillverkning - Län

Södermanlands län

Tillverkning - Kommun

Eskilstuna

Tillverkning - Ort

Eskilstuna

Användningstid_start

efter 1851

Användningstid_slut

före 1990

Källhänvisning

“EM 36608 a-b - LÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 23 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/41058.