EM 36601 a-b - LÅS
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 36601 a-b - LÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
36601
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
Ett svartmålat grövre hänglås av mässing och järn, med ledad bygel, nyckel och nyckelhålskläpp.
Beskrivning
a Låsets konstruktion är innesluten i en svartmålad hjärtformad låda som är ihopnitad. Bygeln är 15 mm i diameter och ledad i ena änden. På nyckelhålskläppen finns en krona insämplad under finns "GR" och under det finns "PATENT" instämplat. Nyckelhål och kläpp förskönar låsets utseende.
b Nyckelpipan av järn med 6 mm innerdiameter, 65 mm total längd och vredet är 30 mm brett. Axet sticker ut 10 mm.
Historik
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Beskrivning
a Låsets konstruktion är innesluten i en svartmålad hjärtformad låda som är ihopnitad. Bygeln är 15 mm i diameter och ledad i ena änden. På nyckelhålskläppen finns en krona insämplad under finns "GR" och under det finns "PATENT" instämplat. Nyckelhål och kläpp förskönar låsets utseende.
b Nyckelpipan av järn med 6 mm innerdiameter, 65 mm total längd och vredet är 30 mm brett. Axet sticker ut 10 mm.
Historik
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Sakord
LÅS
Specialbenämning
Hänglås
Klassifikation 1
Byggnadsdelar
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Material 2
Metall: mässing
Teknik 1
Smitt
Teknik 2
Målat
Bredd (mm)
73
Höjd (mm)
101
Signering / märkning
En krona med GR och PATENT instämplat under.
Källhänvisning
“EM 36601 a-b - LÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 18 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/41052.