EM 35674 a-b - LÅS
Objekttyp
Titel
EM 35674 a-b - LÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
35674
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
Ett litet svartmålat polhemslås med ledad bygel.
Beskrivning
a Låsets konstruktion är innesluten i en cylindrisk låskista. Bygelns bredd är 10 mm. I botten av låset finns ett litet kvadratiskt uttag för nyckeln och i botten man se styrtappen.
b Nyckelns hela längd är 57 mm och den bredaste delen är nyckelvredet som mäter 30 mm. Siffran "4" är instämplad på vredet.
Historik
Polhemslås
Principen uppfanns av Christoffer Polhem på 1700-talet. Inne i låset finns ett antal plåtskivor, varannan sitter fast och varannan är vridbar. I mitten av skivorna finns ett fyrkantigt hål och i kanten ett eller två urtag. Med hjälp av den fyrkantiga nyckeln vrider man plattorna så att dessa antigen griper in i låsbygeln och låser fast denna eller bildar en ränna som låsbygeln kan föras igenom.
(Källa: Eskilstuna Museers Utställning 2000)
Hänglås
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Beskrivning
a Låsets konstruktion är innesluten i en cylindrisk låskista. Bygelns bredd är 10 mm. I botten av låset finns ett litet kvadratiskt uttag för nyckeln och i botten man se styrtappen.
b Nyckelns hela längd är 57 mm och den bredaste delen är nyckelvredet som mäter 30 mm. Siffran "4" är instämplad på vredet.
Historik
Polhemslås
Principen uppfanns av Christoffer Polhem på 1700-talet. Inne i låset finns ett antal plåtskivor, varannan sitter fast och varannan är vridbar. I mitten av skivorna finns ett fyrkantigt hål och i kanten ett eller två urtag. Med hjälp av den fyrkantiga nyckeln vrider man plattorna så att dessa antigen griper in i låsbygeln och låser fast denna eller bildar en ränna som låsbygeln kan föras igenom.
(Källa: Eskilstuna Museers Utställning 2000)
Hänglås
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Sakord
LÅS
Specialbenämning
Hänglås
Klassifikation 1
Byggnadsdelar
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Teknik 1
Smitt
Bredd (mm)
42
Höjd (mm)
62
Signering / märkning
4
Källhänvisning
“EM 35674 a-b - LÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 29 mars 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/40563.