EM 33160 - STRYKJÄRN

EM_33160__A.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_33160__A1.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande

Titel

EM 33160 - STRYKJÄRN

Bild byline

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

Museikod

EM

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

33160

Anmärkning

Ett mindre strykugnsjärn av järn med ståndare och trähandtag.

Tillverkning
B & O Liberg
Verksamhetstid: 1862 - 1868 (B & O Liberg), 1868 - före 1939 (B & O Libergs Fabriks AB)
Firman B&O Liberg grundades av bröderna Bernhard och Oscar som arbetade inom Eskilstuna Fristad och startade företaget 1862. De hade sin tillverkning i Rosenfors strax utanför Eskilstuna. De hade införskaffat en kupolugn och hade för avsikt att tillverka strykugnsjärn, strykjärn, strykjärnställ, besman, stryklod och även ett hattglansningsjärn. Några år innan bröderna startade firman hade Oscar Liberg och flera andra fabriksidkare inom Fristaden gjort lyckade försök med att gjuta strykjärn och utveckla tekniken för dess framställning. 1868 bildades bolaget B & O Libergs Fabriks AB. 1876 hade tillverkningen utökats med "alla slags saxar…..besman, alla slags skridskor, hyveljärn, huggjärn, korkskruvar mm". Sablar och floretter hade tillkommit 1896.
Källa: Karl-Otto Kull, 2002, Från Glättesten till El-strykjärn, Juts Böcker, Älvdalen
Eskilstunas adresskalendrar från 1876-77 samt 1896

Beskrivning
Ett båtformat strykugnsjärn av järn med ståndare av plattjärn fastskruvade med två skruvar. Mellan ståndarna sitter ett trähandtag. På bakre ståndaren står: "BoO LIBERG FAB; No 4" instämplat och där emellan finns en sköld instämplad. Presskroppen har en fasad övre kant.

Historik
Utslätningshjälpmedel
Det är omöjligt att fastställa exakt årtal när man började använda hjälpmedel för utslätning av vävnader och klädesplagg. De äldsta bevarade föremålen som användes som utslätningsredskap är från vikingatiden runt 900-talet. Det är runda massiva glaskroppar, s.k. glättestenar. Seden att använda glättestenar tillsammans med glättebräden för att gnida linnet slätt och blankt var mycket vanlig bland allmogekvinnorna i södra Sverige långt in på 1800-talet. Under medeltiden och framåt användes också mangeldonet, en mangelbräda och kavel som redskap vid slätgöring av linnedukar och liknande textilier. Det äldsta bevarade mangelbrädet är från Hälsingland och daterat till 1564. De tidigaste indikationerna på att varma verktyg använts för pressning av textilier härrör från ett rättegångsprotokoll daterat år 1482. Tillsammans med de dyrbara tygernas mode som kom på 1600-talet kom också användandet av strykjärnet. Själva kroppen på järnet var gjort av mässing och kallas för hölje eller lodhus, där en varm järnklump, ett lod, fördes in i huset och alstrade värme. Utmärkande för alla 1600-talstillverkade mässingsjärn är den stort rundade framdelen.
Under större delen av 1700-talet var järnstrykjärnen sammansatta av smidda plåtar och relativt små. Mot 1800-talets slut tillverkades två produkter som användes på spisar med spisringar: strykpannor och strykplåtar. De gjutna strykjärnen, strykugnarna och strykugnsjärnen börjar försvinna i takt med att elektriciteten når allt fler hushåll och de elektriska strykjärnen blir allt vanligare.
(Källa: Karl-Otto Kull, 2002, Från Glättesten till El-strykjärn, Juts Böcker, Älvdalen)

Tillkomsttid start

efter 1861

Tillkomsttid slut

före 1940

Sakord

STRYKJÄRN

Specialbenämning

Strykugnsjärn

Klassifikation 1

Textil och skovård

Klassifikation 2

Pressning och strykning

Antal

1

Material 1

Metall: järn

Material 2

Trä

Teknik 1

Gjutet

Teknik 2

Smitt

Längd (mm)

160

Bredd (mm)

99

Höjd (mm)

150

Signering / märkning

B. & O. LIBERG FAB, No 4

Tillverkning - Land

Sverige

Tillverkning - Län

Södermanlands län

Tillverkning - Kommun

Eskilstuna

Tillverkning - Ort

Eskilstuna

Källhänvisning

“EM 33160 - STRYKJÄRN,” Eskilstuna kommun, hämtad 29 mars 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/38555.