EM 31777 - STRYKJÄRN

EM_31777__A.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_31777__A1.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande

Titel

EM 31777 - STRYKJÄRN

Bild byline

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

Museikod

EM

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

31777

Anmärkning

Ett elektriskt strykjärn som har en svart stryksula

Beskrivning
Ett elektriskt strykjärn. Det finns en stor kontakt baktill som är 50 mm hög och 35 mm bred. Inuti kontakten finns det två stift. Oregelbunden bygel av plattjärn för handtaget som är gjord av trä. På plattjärnet står det en text på snedden. Texten lyder: "143 ; H omringad av ett zigzag-mönster; 5??9; S-märke; 220 V; 400 W". Handtaget är 90 mm högt och 123 mm långt. Baktill på bygeln sitter en hållare för strykjärnsställ. Bygeln är fastsatt med en skruv i strykjärnet och hålls på plats med två flikar som passar i ett par skåror.

Historik
Utslätningshjälpmedel
Det är omöjligt att fastställa exakt årtal när man började använda hjälpmedel för utslätning av vävnader och klädesplagg. De äldsta bevarade föremålen som användes som utslätningsredskap är från vikingatiden runt 900-talet. Det är runda massiva glaskroppar, s.k. glättestenar. Seden att använda glättestenar tillsammans med glättebräden för att gnida linnet slätt och blankt var mycket vanlig bland allmogekvinnorna i södra Sverige långt in på 1800-talet. Under medeltiden och framåt användes också mangeldonet, en mangelbräda och kavel som redskap vid slätgöring av linnedukar och liknande textilier. Det äldsta bevarade mangelbrädet är från Hälsingland och daterat till 1564. De tidigaste indikationerna på att varma verktyg använts för pressning av textilier härrör från ett rättegångsprotokoll daterat år 1482. Tillsammans med de dyrbara tygernas mode som kom på 1600-talet kom också användandet av strykjärnet. Själva kroppen på järnet var gjort av mässing och kallas för hölje eller lodhus, där en varm järnklump, ett lod, fördes in i huset och alstrade värme. Utmärkande för alla 1600-talstillverkade mässingsjärn är den stort rundade framdelen.
Under större delen av 1700-talet var järnstrykjärnen sammansatta av smidda plåtar och relativt små. Mot 1800-talets slut tillverkades två produkter som användes på spisar med spisringar: strykpannor och strykplåtar. De gjutna strykjärnen, strykugnarna och strykugnsjärnen börjar försvinna i takt med att elektriciteten når allt fler hushåll och de elektriska strykjärnen blir allt vanligare.
(Källa: Karl-Otto Kull, 2002, Från Glättesten till El-strykjärn, Juts Böcker, Älvdalen)

Sakord

STRYKJÄRN

Specialbenämning

Elektriskt strykjärn

Klassifikation 1

Textil och skovård

Klassifikation 2

Pressning och strykning

Antal

1

Material 1

Metall: järn

Material 2

Trä

Teknik 1

Gjutet

Teknik 2

Bockat

Längd (mm)

170

Bredd (mm)

100

Höjd (mm)

137

Signering / märkning

143 H 5??9 S-märke 220 V 400 W

Källhänvisning

“EM 31777 - STRYKJÄRN,” Eskilstuna kommun, hämtad 7 december 2021, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/37392.