EM 15925 - POLHEMSLÅS

EM_15925__1.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_15925__2.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_15925__3.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_15925__4.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_15925__5.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_15925__6.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_15925__A.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande

Titel

EM 15925 - POLHEMSLÅS

Bild byline

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

Museikod

EM

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

15925

Anmärkning

Ett polhemslås av järn med nyckel.

Tillverkning
I länskalendern för Södermanland från 1852 finns en L Ström som tillverkar polhemslås och i kalendern från 1863 finns en låssmed som heter Lars Johan Ström. Det skulle kunna vara den smed som tillverkat det här låset.

Beskrivning
a Låsets konstruktion är innesluten i en cylindrisk låskista. Bygeln är av fyrkantigt järn 5 x 7 mm den är tjockare närmast låskistan. På bygelns ena ben finns det instämplat " J.STRÖM" och på andra benet finns siffran "18" instämplat. Nyckelhålet är rektangulärt. Bygelarmen som håller kvar bygeln vid låset har en stoppknopp längst ut.

b Nyckel järn med nyckelvred med ett 5 mm hål. Den är 47 mm lång med ett fyrkantigt nyckelax med 8 stycken piggar, varav två är fasade. Siffran "18" finns instansad på nyckelvredets nedre del.

Historik
Polhemslås.
Principen uppfanns av Christoffer Polhem på 1700-talet. Inne i låset finns ett antal plåtskivor, varannan sitter fast och varannan är vridbar. I mitten av skivorna finns ett fyrkantigt hål och i kanten ett eller två urtag. Med hjälp av den fyrkantiga nyckeln vrider man plattorna så att dessa antingen griper in i låsbygeln och låser fast i denna eller bildar en ränna som låsbygeln kan föras igenom.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)

Hänglås
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)




Tillkomsttid start

efter 1800

Tillkomsttid slut

före 1900

Sakord

LÅS

Specialbenämning

Hänglås

Klassifikation 1

Byggnadsdelar

Klassifikation 2

Lås

Antal

1

Material 1

Metall: järn

Teknik 1

Smitt

Teknik 2

Målat

Bredd (mm)

60

Höjd (mm)

80

Signering / märkning

J. STRÖM

Källhänvisning

“EM 15925 - POLHEMSLÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 3 december 2021, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/32218.