EM 13171 a-b - FÄLLBOMSLÅS
Objekttyp
Titel
EM 13171 a-b - FÄLLBOMSLÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
13171
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
Ett fällbomslås tillverkat av smitt järn med tillhörande nyckel. Tillverkat i Eskilstuna Fristad.
Märkt vid låskolvens spets: A (samt utplånad bokstav) under krona samt EFS.
Tillverkning
Fristaden i Eskilstuna
Inrättades som en följd av ett regeringsbeslut den 16 april 1771. Man ville förbättra svensk järn och stålmanufaktur genom att de som bosatte sig inom Eskilstuna Fristad skulle få åtnjuta särskilda privilegier, som skråfrihet, skattelättnader, tullfrihet mm. Efter ungefär samma modell som vissa blomstrande stålstäder i England vid den tiden hade. Fristaden blev inte riktigt som beslutet var tänkt, men fungerade ändå som en fristad med skattelättnader fram till mitten av 1800-talet. I Fristaden fick endast finsmeder arbeta. Omkring 1800 infördes det krönta E:et som fungerade som en kvalitetsgaranti.
(Källa: Magnus Brunskog, 1921, Till 150-års minnet av Eskilstuna Fristads Inrättande, Sörmlandspostens Tryckeriaktiebolag, Eskilstuna
Hellberg Knut, 1938, Järnets och smedernas Eskilstuna del II, Författarens eget förlag, Eskilstuna
Ohlsson m fl, 2002, Eskilstuna Historia del II och III, Stadsarkivet, Eskilstuna)
Beskrivning
a Låsets konstruktion är öppen och fastsatt på en bottenplatta av smitt järn. Kolven är fjädrande och smäller igen så fort man släpper nyckeln. Låsets längsta del mäter 260 mm, den bredaste delen är 185 mm och smalaste delen är 130 mm bred. Den del av kolven som syns utanför låset är 45 mm lång, och hålls på plats av en smidd plåtskena. Den bygel som låskolven förs igenom är signerad med ett kryss med två smala streck. På kolven finns stämplat "EFS" (Eskilstuna Fristad) samt "A ?". Det finns hål i varje hörn för fastsättning av låset på dörren.
b En smidd, ihållig nyckel med ett öppet ovalt vred. Nyckelns längd är 170 mm. Vredet är 65 mm brett. Under vredet sitter en klämma av smitt järn. Nyckelns ax är 40x35 mm. Nyckelns styrtapp, som är fastsatt på en 100 mm lång åttkantig smidd skyddsplåt, är totalt 85 mm varav 40 mm syns utanför bottenplattan
Historik
Fällbomslås
Under medeltiden började man tillverka lås med en spärr i form av en fjäder (fällbom). När låset är stängt passar fjädern in i ett hak och då är det omöjligt att flytta låskolven. Från utsidan öppnar man låset med hjälp av en nyckel som lyfter fjädern och flyttar låskolven åt sidan så att dörren kan öppnas. Låset sitter på insidan av dörren och kan inifrån öppnas genom att man lyfter på fällbommen (fjädern) och för undan låskolven. Från och med 1500-talet tillverkades lås där fällbommen trycks ned av en eller två fjädrar och senare även utformade till snäckfjädrar. Fällbomslås har använts långt in på 1800-talet och finns fortfarande i bruk på gamla dörrar.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)
Märkt vid låskolvens spets: A (samt utplånad bokstav) under krona samt EFS.
Tillverkning
Fristaden i Eskilstuna
Inrättades som en följd av ett regeringsbeslut den 16 april 1771. Man ville förbättra svensk järn och stålmanufaktur genom att de som bosatte sig inom Eskilstuna Fristad skulle få åtnjuta särskilda privilegier, som skråfrihet, skattelättnader, tullfrihet mm. Efter ungefär samma modell som vissa blomstrande stålstäder i England vid den tiden hade. Fristaden blev inte riktigt som beslutet var tänkt, men fungerade ändå som en fristad med skattelättnader fram till mitten av 1800-talet. I Fristaden fick endast finsmeder arbeta. Omkring 1800 infördes det krönta E:et som fungerade som en kvalitetsgaranti.
(Källa: Magnus Brunskog, 1921, Till 150-års minnet av Eskilstuna Fristads Inrättande, Sörmlandspostens Tryckeriaktiebolag, Eskilstuna
Hellberg Knut, 1938, Järnets och smedernas Eskilstuna del II, Författarens eget förlag, Eskilstuna
Ohlsson m fl, 2002, Eskilstuna Historia del II och III, Stadsarkivet, Eskilstuna)
Beskrivning
a Låsets konstruktion är öppen och fastsatt på en bottenplatta av smitt järn. Kolven är fjädrande och smäller igen så fort man släpper nyckeln. Låsets längsta del mäter 260 mm, den bredaste delen är 185 mm och smalaste delen är 130 mm bred. Den del av kolven som syns utanför låset är 45 mm lång, och hålls på plats av en smidd plåtskena. Den bygel som låskolven förs igenom är signerad med ett kryss med två smala streck. På kolven finns stämplat "EFS" (Eskilstuna Fristad) samt "A ?". Det finns hål i varje hörn för fastsättning av låset på dörren.
b En smidd, ihållig nyckel med ett öppet ovalt vred. Nyckelns längd är 170 mm. Vredet är 65 mm brett. Under vredet sitter en klämma av smitt järn. Nyckelns ax är 40x35 mm. Nyckelns styrtapp, som är fastsatt på en 100 mm lång åttkantig smidd skyddsplåt, är totalt 85 mm varav 40 mm syns utanför bottenplattan
Historik
Fällbomslås
Under medeltiden började man tillverka lås med en spärr i form av en fjäder (fällbom). När låset är stängt passar fjädern in i ett hak och då är det omöjligt att flytta låskolven. Från utsidan öppnar man låset med hjälp av en nyckel som lyfter fjädern och flyttar låskolven åt sidan så att dörren kan öppnas. Låset sitter på insidan av dörren och kan inifrån öppnas genom att man lyfter på fällbommen (fjädern) och för undan låskolven. Från och med 1500-talet tillverkades lås där fällbommen trycks ned av en eller två fjädrar och senare även utformade till snäckfjädrar. Fällbomslås har använts långt in på 1800-talet och finns fortfarande i bruk på gamla dörrar.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)
Tillkomsttid start
efter 1770
Tillkomsttid slut
före 1803
Sakord
DÖRRLÅS
Specialbenämning
Fällbomslås
Klassifikation 1
Byggnadsdelar
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Teknik 1
Smitt
Längd (mm)
260
Bredd (mm)
185
Signering / märkning
E F S
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 13171 a-b - FÄLLBOMSLÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 23 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/31194.