EM 11549 - STRYKJÄRN

EM_11549__A.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_11549__A1.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_11549__A2.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande

Titel

EM 11549 - STRYKJÄRN

Bild byline

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

Museikod

EM

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

11549

Anmärkning

Ett schweiziskt resestrykjärn med löstagbart handtag

Beskrivning
Ett schweiziskt resestrykjärn med löstagbart handtag. Handtaget spärras med en metallhake. Handtaget är av svarvat trä och 100 mm långt. Det finns stämplar på skaftet till handtaget som lyder: "META; TRADEMARK", "META; S.A.; SWISS MADE". Under stämpeln kan man ana en dublettering av densamma och underst finns stämpeln:
"Nr. 16". Resestrrykjärnet är från 1900-talet.
(Källa : 2002, Karl-Otto Kull, Från Glättesten till El-strykjärn)
Historik
Utslätningshjälpmedel
Det är omöjligt att fastställa exakt årtal när man började använda hjälpmedel för utslätning av vävnader och klädesplagg. De äldsta bevarade föremålen som användes som utslätningsredskap är från vikingatiden runt 900-talet. Det är runda massiva glaskroppar, s.k. glättestenar. Seden att använda glättestenar tillsammans med glättebräden för att gnida linnet slätt och blankt var mycket vanlig bland allmogekvinnorna i södra Sverige långt in på 1800-talet. Under medeltiden och framåt användes också mangeldonet, en mangelbräda och kavel som redskap vid slätgöring av linnedukar och liknande textilier. Det äldsta bevarade mangelbrädet är från Hälsingland och daterat till 1564. De tidigaste indikationerna på att varma verktyg använts för pressning av textilier härrör från ett rättegångsprotokoll daterat år 1482. Tillsammans med de dyrbara tygernas mode som kom på 1600-talet kom också användandet av strykjärnet. Själva kroppen på järnet var gjort av mässing och kallas för hölje eller lodhus, där en varm järnklump, ett lod, fördes in i huset och alstrade värme. Utmärkande för alla 1600-talstillverkade mässingsjärn är den stort rundade framdelen.
Under större delen av 1700-talet var järnstrykjärnen sammansatta av smidda plåtar och relativt små. Mot 1800-talets slut tillverkades två produkter som användes på spisar med spisringar: strykpannor och strykplåtar. De gjutna strykjärnen, strykugnarna och strykugnsjärnen börjar försvinna i takt med att elektriciteten når allt fler hushåll och de elektriska strykjärnen blir allt vanligare.
(Källa: Karl-Otto Kull, 2002, Från Glättesten till El-strykjärn, Juts Böcker, Älvdalen)

Sakord

STRYKJÄRN

Specialbenämning

Resestrykjärn

Klassifikation 1

Textil och skovård

Klassifikation 2

Pressning och strykning

Antal

1

Material 1

Metall: stål

Material 2

Trä

Teknik 1

Gjutet

Längd (mm)

120

Bredd (mm)

60

Höjd (mm)

67

Signering / märkning

META TRADEMARK META S.A SWISS MADE, Nr. 16

Tillverkning - Land

Schweiz

Källhänvisning

“EM 11549 - STRYKJÄRN,” Eskilstuna kommun, hämtad 15 maj 2021, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/29934.