EM 9458 a-b - DÖRRLÅS
Objekttyp
Titel
EM 9458 a-b - DÖRRLÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
9458
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
Ett svartmålat kammarlås med nyckel.Tillverkat i Eskilstuna Fristad.
Tillverkning
Fristaden i Eskilstuna
Inrättades som en följd av ett regeringsbeslut den 16 april 1771. Man ville förbättra svensk järn och stålmanufaktur genom att de som bosatte sig inom Eskilstuna Fristad skulle få åtnjuta särskilda privilegier, som skråfrihet, skattelättnader, tullfrihet mm. Efter ungefär samma modell som vissa blomstrande stålstäder i England vid den tiden hade. Fristaden blev inte riktigt som beslutet var tänkt, men fungerade ändå som en fristad med skattelättnader fram till mitten av 1800-talet. I Fristaden fick endast finsmeder arbeta. Omkring 1800 infördes det krönta E:et som fungerade som en kvalitetsgaranti.
(Källa: Magnus Brunskog, 1921, Till 150-års minnet av Eskilstuna Fristads Inrättande, Sörmlandspostens Tryckeriaktiebolag, Eskilstuna
Hellberg Knut, 1938, Järnets och smedernas Eskilstuna del II, Författarens eget förlag, Eskilstuna
Ohlsson m fl, 2002, Eskilstuna Historia del II och III, Stadsarkivet, Eskilstuna)
Nyström C J
C J Nyström finns med i länskalendrarna för Södermanland för åren 1863 och 1873-74 och uppges vara låssmed. I kalendern från Eskilstuna från 1876-77 uppges att han är låssmed, har 6 arbetare, tillverkar "grind-, port-, sals- och vagnshuslås". Tillverkningen finns i gård 201.
Beskrivning
a Ett svartmålat kammarlås i en sluten låda, med en kolv som sticker ut 19 mm. På kolven är stämplat "C.J.NYSTRÖM" i en båge över ett "E" krönt med en krona. Nyckelhålet återfinns på baksidan av låset där styrtappen sticker ut 14 mm.
b Nyckel av järn som är 91 mm lång och vredet är 45 mm brett. Nyckelpipan är ihålig.
Historik
Kammarlås
Ur fyrkantlåsen utvecklades det fyrkantiga kammarlåset, ett påläggslås fästat utanpå en dörrs insida och ofta försett med genomgående nyckelhål och handtagsvred, genom vilket en extra kolv manövreras. Dessa lås hade "stående regel", ofta utan pådrivande smällelåsfjädrar. De användes allmänt till dörrlås i stockholmska hyreshus ännu på 1850- och 60-talen och i landsorten betydligt längre fram.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Tillverkning
Fristaden i Eskilstuna
Inrättades som en följd av ett regeringsbeslut den 16 april 1771. Man ville förbättra svensk järn och stålmanufaktur genom att de som bosatte sig inom Eskilstuna Fristad skulle få åtnjuta särskilda privilegier, som skråfrihet, skattelättnader, tullfrihet mm. Efter ungefär samma modell som vissa blomstrande stålstäder i England vid den tiden hade. Fristaden blev inte riktigt som beslutet var tänkt, men fungerade ändå som en fristad med skattelättnader fram till mitten av 1800-talet. I Fristaden fick endast finsmeder arbeta. Omkring 1800 infördes det krönta E:et som fungerade som en kvalitetsgaranti.
(Källa: Magnus Brunskog, 1921, Till 150-års minnet av Eskilstuna Fristads Inrättande, Sörmlandspostens Tryckeriaktiebolag, Eskilstuna
Hellberg Knut, 1938, Järnets och smedernas Eskilstuna del II, Författarens eget förlag, Eskilstuna
Ohlsson m fl, 2002, Eskilstuna Historia del II och III, Stadsarkivet, Eskilstuna)
Nyström C J
C J Nyström finns med i länskalendrarna för Södermanland för åren 1863 och 1873-74 och uppges vara låssmed. I kalendern från Eskilstuna från 1876-77 uppges att han är låssmed, har 6 arbetare, tillverkar "grind-, port-, sals- och vagnshuslås". Tillverkningen finns i gård 201.
Beskrivning
a Ett svartmålat kammarlås i en sluten låda, med en kolv som sticker ut 19 mm. På kolven är stämplat "C.J.NYSTRÖM" i en båge över ett "E" krönt med en krona. Nyckelhålet återfinns på baksidan av låset där styrtappen sticker ut 14 mm.
b Nyckel av järn som är 91 mm lång och vredet är 45 mm brett. Nyckelpipan är ihålig.
Historik
Kammarlås
Ur fyrkantlåsen utvecklades det fyrkantiga kammarlåset, ett påläggslås fästat utanpå en dörrs insida och ofta försett med genomgående nyckelhål och handtagsvred, genom vilket en extra kolv manövreras. Dessa lås hade "stående regel", ofta utan pådrivande smällelåsfjädrar. De användes allmänt till dörrlås i stockholmska hyreshus ännu på 1850- och 60-talen och i landsorten betydligt längre fram.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Tillkomsttid start
efter 1800
Tillkomsttid slut
före 1890
Sakord
DÖRRLÅS
Specialbenämning
Kammarlås
Klassifikation 1
Byggnadsdelar
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Teknik 1
Smitt
Längd (mm)
147
Bredd (mm)
107
Höjd (mm)
22
Signering / märkning
C.J. NYSTRÖM och ett E krönt med krona
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 9458 a-b - DÖRRLÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 29 mars 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/28435.