EM 8980 a-d - DÖRRLÅS

EM_8980__A.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_8980__A1.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_8980__B1.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande

Titel

EM 8980 a-d - DÖRRLÅS

Bild byline

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

Museikod

EM

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

8980

Littera / subnummer

a-d

Anmärkning

Ett instickslås med två kolvar samt tre nycklar, ett deuxbattantlås.

Tillverkning
F.A Stenman (FAS)
Verksamhetstid : 1849 -
Frans August Stenman (1826-1891) var bror till sporrmakare Carl Eskil Stenman (1822-1878). Även F.A Stenman började sin bana som sporrmakare men specialiserade sig senare på olika sorters lås. Han startade firman F.A Stenman 1849, senare känd som FAS. Hans mångsidiga låssmedsalster prisbelönades för första gången i London 1862 och därefter 1866 i Stockholm. Möbel- och byggnadssmiden ingick också en tid i tillverkningen. Sonen Ernst tog över F.A Stenman och företaget växte till ett industriföretag under hans ledning. En annan av F A Stenmans söner, August Stenman, grundade företaget ASSA som också tillverkade lås. 1990 köps FAS av ASSA och ingår sedan 1994 i ASSA ABLOY-koncernen.
(Källa: Knut Hellberg, 1938, Järnet och smedernas Eskilstuna del 2, Katrineholms-Kurirens Tryckeriaktiebolag, Katrineholm.
Göran M. Silfverstolpe, 1963, Eskilstuna - Den månghamrade staden, Eskilstuna Stad.
http://www.faslas.se/)

Beskrivning
a Låsets konstruktion är innesluten i en svartmålad låskista, de två yttre hörnen är avrundade. En låsstolpe är fäst på låskistan och är låsets längsta del. På den ena av låsets kolvar finns instämplat "F.A. STENMAN; ESKILSTUNA; PRISBELÖNT; STOCKHOLM 1866" och den sticker ut 21 mm. Den andra kolven är avfasad och sticker ut 14 mm.

b - d Nyckel av solitt järn, 66 mm total längd och 20 mm bred. Det är stämplat " F. A. STENMAN" på nyckelns vred.

Historik
Deuxbattantlås
Är oftast ett instickslås till dörrar etc. Låshuset innehåller både handtags- och nyckelkolv (fall och regel). Handtagskolven är avfasad för att kunna ge vika när dörren stängs på samma sätt som smällelåsen. För låsning av nyckelkolven använde man sig av antingen fällboms- eller chubbprincipen.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, På järnets fasta grund Låsbolaget 100 år, AB J. O. Öberg & Sons Boktryckeri, Eskilstuna)

Instickslås
Under senare hälften av 1800-talet vann instickslåset terräng. Det monteras i själva dörrkanten så att bara låsstolpen syns då dörren står öppen. Nyckel kan ibland användas från båda sidorna. Instickslås har bland annat använts i kistor, skåp och dörrar av olika slag. Denna låstyp har fått en dominerande betydelse i modern tid.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)

Tillkomsttid start

efter 1848

Sakord

DÖRRLÅS

Specialbenämning

Instickslås

Klassifikation 1

Byggnadsdelar

Klassifikation 2

Lås

Antal

1

Material 1

Metall: järn

Material 2

Metall: mässing

Teknik 1

Smitt

Teknik 2

Målat

Längd (mm)

216

Bredd (mm)

72

Höjd (mm)

27

Signering / märkning

F.A. STENMAN; ESKILSTUNA ; PRISBELÖNT ; STOCKHOLM 1866

Tillverkning - Land

Sverige

Tillverkning - Län

Södermanlands län

Tillverkning - Kommun

Eskilstuna

Tillverkning - Ort

Eskilstuna

Källhänvisning

“EM 8980 a-d - DÖRRLÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 28 mars 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/28218.