EM 8957 a-b - LÅS
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 8957 a-b - LÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
8957
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
Ett triangelformat hänglås med ledad bygel.
Beskrivning
a Hänglåset är kraftigt och triangelformat. Bygeln är 10 mm bred högst upp och blir bredare ner mot låshuset. På låsets ena sida finns en cylinderformad kåpa med ett nyckelhål som sticker ut 25 mm. Diametern på nyckelhålskåpan är 47 mm.
b Nyckelns hela längd är 114 mm. Den bredaste delen på nyckeln är vredet med 37 mm. Nyckelaxet sticker ut 13 mm och tappen är ihålig.
Historik
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Beskrivning
a Hänglåset är kraftigt och triangelformat. Bygeln är 10 mm bred högst upp och blir bredare ner mot låshuset. På låsets ena sida finns en cylinderformad kåpa med ett nyckelhål som sticker ut 25 mm. Diametern på nyckelhålskåpan är 47 mm.
b Nyckelns hela längd är 114 mm. Den bredaste delen på nyckeln är vredet med 37 mm. Nyckelaxet sticker ut 13 mm och tappen är ihålig.
Historik
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Sakord
LÅS
Specialbenämning
Hänglås
Klassifikation 1
Byggnadsdelar
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Teknik 1
Smitt
Bredd (mm)
138
Höjd (mm)
180
Källhänvisning
“EM 8957 a-b - LÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 20 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/28195.