EM 8924 a-g - DÖRRLÅS
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 8924 a-g - DÖRRLÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
8924
Littera / subnummer
a-g
Anmärkning
Ett svartmålat portlås med dag- och nattlåsning, så kallat portvaktslås, med två kolvar, en spärrnyckel och tre nyckelskylt. Ett så kallat deuxbattantlås.
Tillverkning
F A Stenman (FAS)
Verksamhetstid : 1849 -
Frans August Stenman (1826-1891) var bror till sporrmakare Carl Eskil Stenman (1822-1878). Även F.A Stenman började sin bana som sporrmakare men specialiserade sig senare på olika sorters lås. Han startade firman F.A Stenman 1849, senare känd som FAS. Hans mångsidiga låssmedsalster prisbelönades för första gången i London 1862 och därefter 1866 i Stockholm. Möbel- och byggnadssmiden ingick också en tid i tillverkningen. Sonen Ernst tog över F.A Stenman och företaget växte till ett industriföretag under hans ledning. En annan av F A Stenmans söner, August Stenman, grundade företaget ASSA som också tillverkade lås. 1990 köps FAS av ASSA och ingår sedan 1994 i ASSA ABLOY-koncernen.
(Källa: Knut Hellberg, 1938, Järnet och smedernas Eskilstuna del 2, Katrineholms-Kurirens Tryckeriaktiebolag, Katrineholm.
Göran M. Silfverstolpe, 1963, Eskilstuna - Den månghamrade staden, Eskilstuna Stad.
http://www.faslas.se/)
Beskrivning
a Låsets konstruktion är innesluten i en svart låskista, de två yttre hörnen är avrundade. En låsstolpe är nitad på låskistan och är låsets längsta del. De två låskolvarna är avfasade, den ena sticker ut 25 mm, den andra kolven är infälld. Det finns två nyckelhål, ett större och ett mindre. Det mindre sitter strax under urtaget till handtaget. Under dagtid öppnas och stängs låset med hjälp av handtaget. Vid nattlåsning trycker man in den övre kolven med fingret samtidigt som man låser med spärrnyckeln (i det lilla nyckelhålet). Då kommer den undre kolven fram och nu måste man använda nyckel för att kunna öppna dörren utifrån.
b Nyckelns hela längd är 64 mm. Den bredaste delen på nyckeln är nyckelvredet som mäter 20 mm. Och är märkt med "F. Stenman; Eskilstuna."
c Nyckelskyltens hela längd är 50 mm och 35 mm bred. Det finns två hål, ett i överkanten och ett i underkanten, som är till för att skruva fast nyckelskylten. Färgen är gulaktig.
d Nyckelskyltens hela längd är 50 mm och 35 mm bred.Det finns två hål ett i övekanten och ett i underkanten, som är till för att skruva fast skylten. Färgen är brunaktig.
e Nyckelskylten är fyrkantig och dess hela längd är 31 mm. Bredden är 20 mm. Färgen är brunaktig.
f Ett säkerhetsslutbleck som är 235 mm långt och 45 mm brett. På baksidan finns två spärrar som styrs med fjädrar de fungerar som säkerhetsspärr för att skydda låskolvarna. De sticker ut 20 mm. Två hål finns för att passa till kolvarna.
g Ett slutbleck som är 234 mm långt och 45 mm brett. Det finns 6 hål som ska hålla blecker på plats. Två hål finns för kolvarna.
Historik
Deuxbattantlås
Är oftast ett instickslås till dörrar etc. Låshuset innehåller både handtags- och nyckelkolv (fall och regel). Handtagskolven är avfasad för att kunna ge vika när dörren stängs på samma sätt som smällelåsen. För låsning av nyckelkolven använde man sig av antingen fällboms- eller chubbprincipen.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, På järnets fasta grund Låsbolaget 100 år, AB J. O. Öberg & Sons Boktryckeri, Eskilstuna)
Instickslås
Under senare hälften av 1800-talet vann instickslåset terräng. Det monteras i själva dörrkanten så att bara låsstolpen syns då dörren står öppen. Nyckel kan ibland användas från båda sidorna. Instickslås har bland annat använts i kistor, skåp och dörrar av olika slag. Denna låstyp har fått en dominerande betydelse i modern tid.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Tillverkning
F A Stenman (FAS)
Verksamhetstid : 1849 -
Frans August Stenman (1826-1891) var bror till sporrmakare Carl Eskil Stenman (1822-1878). Även F.A Stenman började sin bana som sporrmakare men specialiserade sig senare på olika sorters lås. Han startade firman F.A Stenman 1849, senare känd som FAS. Hans mångsidiga låssmedsalster prisbelönades för första gången i London 1862 och därefter 1866 i Stockholm. Möbel- och byggnadssmiden ingick också en tid i tillverkningen. Sonen Ernst tog över F.A Stenman och företaget växte till ett industriföretag under hans ledning. En annan av F A Stenmans söner, August Stenman, grundade företaget ASSA som också tillverkade lås. 1990 köps FAS av ASSA och ingår sedan 1994 i ASSA ABLOY-koncernen.
(Källa: Knut Hellberg, 1938, Järnet och smedernas Eskilstuna del 2, Katrineholms-Kurirens Tryckeriaktiebolag, Katrineholm.
Göran M. Silfverstolpe, 1963, Eskilstuna - Den månghamrade staden, Eskilstuna Stad.
http://www.faslas.se/)
Beskrivning
a Låsets konstruktion är innesluten i en svart låskista, de två yttre hörnen är avrundade. En låsstolpe är nitad på låskistan och är låsets längsta del. De två låskolvarna är avfasade, den ena sticker ut 25 mm, den andra kolven är infälld. Det finns två nyckelhål, ett större och ett mindre. Det mindre sitter strax under urtaget till handtaget. Under dagtid öppnas och stängs låset med hjälp av handtaget. Vid nattlåsning trycker man in den övre kolven med fingret samtidigt som man låser med spärrnyckeln (i det lilla nyckelhålet). Då kommer den undre kolven fram och nu måste man använda nyckel för att kunna öppna dörren utifrån.
b Nyckelns hela längd är 64 mm. Den bredaste delen på nyckeln är nyckelvredet som mäter 20 mm. Och är märkt med "F. Stenman; Eskilstuna."
c Nyckelskyltens hela längd är 50 mm och 35 mm bred. Det finns två hål, ett i överkanten och ett i underkanten, som är till för att skruva fast nyckelskylten. Färgen är gulaktig.
d Nyckelskyltens hela längd är 50 mm och 35 mm bred.Det finns två hål ett i övekanten och ett i underkanten, som är till för att skruva fast skylten. Färgen är brunaktig.
e Nyckelskylten är fyrkantig och dess hela längd är 31 mm. Bredden är 20 mm. Färgen är brunaktig.
f Ett säkerhetsslutbleck som är 235 mm långt och 45 mm brett. På baksidan finns två spärrar som styrs med fjädrar de fungerar som säkerhetsspärr för att skydda låskolvarna. De sticker ut 20 mm. Två hål finns för att passa till kolvarna.
g Ett slutbleck som är 234 mm långt och 45 mm brett. Det finns 6 hål som ska hålla blecker på plats. Två hål finns för kolvarna.
Historik
Deuxbattantlås
Är oftast ett instickslås till dörrar etc. Låshuset innehåller både handtags- och nyckelkolv (fall och regel). Handtagskolven är avfasad för att kunna ge vika när dörren stängs på samma sätt som smällelåsen. För låsning av nyckelkolven använde man sig av antingen fällboms- eller chubbprincipen.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, På järnets fasta grund Låsbolaget 100 år, AB J. O. Öberg & Sons Boktryckeri, Eskilstuna)
Instickslås
Under senare hälften av 1800-talet vann instickslåset terräng. Det monteras i själva dörrkanten så att bara låsstolpen syns då dörren står öppen. Nyckel kan ibland användas från båda sidorna. Instickslås har bland annat använts i kistor, skåp och dörrar av olika slag. Denna låstyp har fått en dominerande betydelse i modern tid.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Sakord
DÖRRLÅS
Specialbenämning
Instickslås
Klassifikation 1
Byggnadsdelar
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Material 2
Metall: mässing
Teknik 1
Smitt
Teknik 2
Målat
Längd (mm)
265
Bredd (mm)
90
Signering / märkning
F Stenman; Eskilstuna
Tillverkning - Land
Sverige
Tillverkning - Län
Södermanlands län
Tillverkning - Kommun
Eskilstuna
Tillverkning - Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 8924 a-g - DÖRRLÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 25 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/28170.