EM 7835 a-b - LÅS

EM_7835__A.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_7835__A1.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_7835__A3.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_7835__B1.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande

Titel

EM 7835 a-b - LÅS

Bild byline

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

Museikod

EM

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

7835

Littera / subnummer

a-b

Anmärkning

Ett polhemslås med en böjd utstickande bygelarm och nyckel.

Tillverkning
Hedlund Johan L (1817-1880)
Tillverkningstid: 1852 - 1877 under namnet Johan Hedlund. 1877 - före 1919 under namnet Hedlund & Co Metall & förnicklingsfabrik
Fabrikant och rådman Johan Hedlund grundade sin verksamhet 1852. I början tillverkades polhemslås och verksamheten utökades efterhand med tillverkning av symaskiner, byggnadssmiden, lager, svarvar, skruvpressar och annat, allt efter beställning och ritning. 1877 bolagiserades verksamheten under namnet Hedlund & Co Metall & förnicklingsfabrik, mer känt som "Symaskinsfabriken" som låg vid slussarna. Man hade även ett stampverk för stampning av vadmal inom fabriken. Under 1890-talet levererades ventiler till ångmaskiner bl.a till Munktells mekaniska verkstad.
(Källa: 1906, Svenska Industrier 1907, Stockholm.
Magnusson L, 1987, Arbetet vid en svensk verkstad: Munktells 1900-1920, Arkivförlag, Lund.)

Beskrivning
a Ett polhemslås med en böjd utstickande bygelarm. Bygelarmen är 50 mm lång och avslutas med en påträdd ring i metall. På den platta bygeln finns det två stämplar. Dels siffrorna: "66" och dels efternamnet: "HEDLUND". Låset har stående cylindrisk form. Nyckelhålet som är rektangulärt sitter på låsets undersida.

b En nyckel av järn som är 58 mm lång och vredet är 33 mm brett. Vredet är platt med ett litet hål ungefär i mitten .På ena sidan vredet finns stämpeln "66". Nyckeln är försedd med tappar och urtagningar.

Historik

Polhemslås
Principen uppfanns av Christoffer Polhem på 1700-talet. Inne i låset finns ett antal plåtskivor, varannan sitter fast och varannan är vridbar. I mitten av skivorna finns ett fyrkantigt hål och i kanten ett eller två urtag. Med hjälp av den fyrkantiga nyckeln vrider man plattorna så att dessa antingen griper in i låsbygeln och låser fast i denna eller bildar en ränna som låsbygeln kan föras igenom.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)

Hänglås
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)


Tillkomsttid start

efter 1851

Tillkomsttid slut

före 1877

Sakord

LÅS

Specialbenämning

Hänglås

Klassifikation 1

Byggnadsdelar

Klassifikation 2

Lås

Antal

1

Material 1

Metall: järn

Teknik 1

Smitt

Bredd (mm)

44

Höjd (mm)

55

Diameter (mm)

31

Signering / märkning

HEDLUND och 66

Tillverkning - Land

Sverige

Tillverkning - Län

Södermanlands län

Tillverkning - Kommun

Eskilstuna

Tillverkning - Ort

Eskilstuna

Källhänvisning

“EM 7835 a-b - LÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 28 januari 2022, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/27849.