EM 6436 a-b - STRYKJÄRN

EM_6436__A.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_6436__A1.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande

Titel

EM 6436 a-b - STRYKJÄRN

Bild byline

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

Museikod

EM

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

6436

Littera / subnummer

a-b

Anmärkning

Ett strykjärn av järn med en lucka i bakänden av lodhuset, med lod.

Beskrivning
a Ett lodhus, 34 m högt, i båtform av järn. Baktill finns en höj- och sänkbar lucka i järn med en pånitad förstärkning med tre bågformer. Luckan löper i två spår baktill i lodhuset. Mitt på luckans övre kant finns en metallspets. Två nertill S-formade ståndare av plattjärn är fastsatta i lodhuset med ögleformade sprintar som har tjock ände. Ståndarna är 80 mm höga och det svarvade trähandtaget är 83 mm långt.

b Ett båtformat lod av massivt järn som är 90 mm långt, 55 mm brett och 12 mm högt. Lodet är något böjt.

Historik
Utslätningshjälpmedel
Det är omöjligt att fastställa exakt årtal när man började använda hjälpmedel för utslätning av vävnader och klädesplagg. De äldsta bevarade föremålen som användes som utslätningsredskap är från vikingatiden runt 900-talet. Det är runda massiva glaskroppar, s.k. glättestenar. Seden att använda glättestenar tillsammans med glättebräden för att gnida linnet slätt och blankt var mycket vanlig bland allmogekvinnorna i södra Sverige långt in på 1800-talet. Under medeltiden och framåt användes också mangeldonet, en mangelbräda och kavel som redskap vid slätgöring av linnedukar och liknande textilier. Det äldsta bevarade mangelbrädet är från Hälsingland och daterat till 1564. De tidigaste indikationerna på att varma verktyg använts för pressning av textilier härrör från ett rättegångsprotokoll daterat år 1482. Tillsammans med de dyrbara tygernas mode som kom på 1600-talet kom också användandet av strykjärnet. Själva kroppen på järnet var gjort av mässing och kallas för hölje eller lodhus, där en varm järnklump, ett lod, fördes in i huset och alstrade värme. Utmärkande för alla 1600-talstillverkade mässingsjärn är den stort rundade framdelen.
Under större delen av 1700-talet var järnstrykjärnen sammansatta av smidda plåtar och relativt små. Mot 1800-talets slut tillverkades två produkter som användes på spisar med spisringar: strykpannor och strykplåtar. De gjutna strykjärnen, strykugnarna och strykugnsjärnen börjar försvinna i takt med att elektriciteten når allt fler hushåll och de elektriska strykjärnen blir allt vanligare.
(Källa: Karl-Otto Kull, 2002, Från Glättesten till El-strykjärn, Juts Böcker, Älvdalen)

Sakord

STRYKJÄRN

Specialbenämning

Lodstrykjärn

Klassifikation 1

Textil och skovård

Klassifikation 2

Pressning och strykning

Antal

1

Material 1

Metall: järn

Material 2

Trä

Teknik 1

Smitt

Teknik 2

Svarvat

Längd (mm)

110

Bredd (mm)

74

Höjd (mm)

113

Källhänvisning

“EM 6436 a-b - STRYKJÄRN,” Eskilstuna kommun, hämtad 11 december 2019, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/27451.