EM 5683 a-b - LÅS

EM_5683__A.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_5683__A1.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_5683__B1.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande

Titel

EM 5683 a-b - LÅS

Bild byline

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

Museikod

EM

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

5683

Littera / subnummer

a-b

Anmärkning

Ett litet polhemslås av vit metall. Tillverkat i Eskilstuna Fristad.

Tillverkning
Fristaden i Eskilstuna
Inrättades som en följd av ett regeringsbeslut den 16 april 1771. Man ville förbättra svensk järn och stålmanufaktur genom att de som bosatte sig inom Eskilstuna Fristad skulle få åtnjuta särskilda privilegier, som skråfrihet, skattelättnader, tullfrihet mm. Efter ungefär samma modell som vissa blomstrande stålstäder i England vid den tiden hade. Fristaden blev inte riktigt som beslutet var tänkt, men fungerade ändå som en fristad med skattelättnader fram till mitten av 1800-talet. I Fristaden fick endast finsmeder arbeta. Omkring 1800 infördes det krönta E:et som fungerade som en kvalitetsgaranti.
(Källa: Magnus Brunskog, 1921, Till 150-års minnet av Eskilstuna Fristads Inrättande, Sörmlandspostens Tryckeriaktiebolag, Eskilstuna
Hellberg Knut, 1938, Järnets och smedernas Eskilstuna del II, Författarens eget förlag, Eskilstuna
Ohlsson m fl, 2002, Eskilstuna Historia del II och III, Stadsarkivet, Eskilstuna)

Beskrivning
a Låsets konstruktion är innesluten i en cylindrisk låskista av vit metall. Bygeln är av fyrkantigt järn, 5 x 5,5 mm den grövre närmast låskistan. På bygelns ena ben finns det instämplat "S Z" och ett "E" krönt med en krona. Och på andra benet finns siffran "10" instämplat. Låskistans höjd är 14 mm. Nyckelhålet är rektangulärt. Armen som håller kvar bygeln vid låset efter öppnande, sticker ut 24 mm från låsets nedre del, längst ut finns en stoppknopp.

b Nyckeln av järn är 30 mm lång och vredet är 18 mm brett. Siffrorna "29" finns instämplat på vredet närmast nyckelpipan. Vredet har ett litet hål.

Historik
Polhemslås.
Principen uppfanns av Christoffer Polhem på 1700-talet. Inne i låset finns ett antal plåtskivor, varannan sitter fast och varannan är vridbar. I mitten av skivorna finns ett fyrkantigt hål och i kanten ett eller två urtag. Med hjälp av den fyrkantiga nyckeln vrider man plattorna så att dessa antingen griper in i låsbygeln och låser fast i denna eller bildar en ränna som låsbygeln kan föras igenom.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)

Hänglås
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)

Sakord

LÅS

Specialbenämning

Hänglås

Klassifikation 1

Byggnadsdelar

Klassifikation 2

Lås

Antal

1

Material 1

Metall: järn

Teknik 1

Smitt

Teknik 2

Målat

Bredd (mm)

23

Höjd (mm)

31

Signering / märkning

S. Z och ett E krönt med en krona

Tillverkning - Land

Sverige

Tillverkning - Län

Södermanland

Tillverkning - Kommun

Eskilstuna

Tillverkning - Ort

Eskilstuna

Källhänvisning

“EM 5683 a-b - LÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 11 december 2019, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/27205.