EM 5659 a - b - HÄNGLÅS
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 5659 a - b - HÄNGLÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
5659
Littera / subnummer
a - b
Anmärkning
Ett runt hänglås av järn, med nyckelhålskläpp, ledad bygel och nyckel. Ett hjullås.
Beskrivning
a Låsets konstruktion är innesluten i en cirkelformad kista av vit metall, den är 15 mm tjock. På låskistans baksida finns ett ankare instämplat. Bygeln är 7 mm i diameter, ledad i ena änden och sitter fast på rundade öron som sticker ut från låskistan.
b Nyckeln är av järn och mäter 47 mm i längd och vredet är 27 mm brett. Nyckeln griper tag i låsanordningen med sina fyra pelare som sitter i änden på den runda nyckelpipan som har en ytterdiameter på 7 mm.
Historik
Hänglås
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Beskrivning
a Låsets konstruktion är innesluten i en cirkelformad kista av vit metall, den är 15 mm tjock. På låskistans baksida finns ett ankare instämplat. Bygeln är 7 mm i diameter, ledad i ena änden och sitter fast på rundade öron som sticker ut från låskistan.
b Nyckeln är av järn och mäter 47 mm i längd och vredet är 27 mm brett. Nyckeln griper tag i låsanordningen med sina fyra pelare som sitter i änden på den runda nyckelpipan som har en ytterdiameter på 7 mm.
Historik
Hänglås
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Sakord
HÄNGLÅS
Klassifikation 1
Byggnadsdel
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Material 2
Metall: mässing
Teknik 1
Smitt
Diameter (mm)
110
Signering / märkning
Ett ankare på baksidan.
Historik Land
Sverige
Historik Län
Södermanlands län
Historik Kommun
Eskilstuna
Historik Socken
Fors
Historik Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 5659 a - b - HÄNGLÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 19 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/27191.