EM 5599 a - b - DÖRRLÅS
Objekttyp
Titel
EM 5599 a - b - DÖRRLÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
5599
Littera / subnummer
a - b
Anmärkning
Ett svartmålat, slutet kammarlås med smällelåskonstruktion, skjutknopp och nyckel.
Beskrivning
a Låskonstruktionen är innesluten i en kvadratisk låda. Skjutknoppen sticker ut 50 mm från låset och låskolven 23 mm. Styrtappen för nyckeln sticker ut 15 mm. Man kan låsa låset med nyckel både inifrån och utifrån.
b En nyckel av järn som är 115 mm lång och vredet är 47 mm brett.
Historik
Kammarlås
Ur fyrkantlåsen utvecklades det fyrkantiga kammarlåset, ett påläggslås fästat utanpå en dörrs insida och ofta försett med genomgående nyckelhål och handtagsvred, genom vilket en extra kolv manövreras. Dessa lås hade "stående regel", ofta utan pådrivande smällelåsfjädrar. De användes allmänt till dörrlås i stockholmska hyreshus ännu på 1850- och 60-talen och i landsorten betydligt längre fram.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Smällelås
Under 1400-talet började man placera en fjäder vid kolvens inre ände. Fjädern förde kolven till stängt läge när inga spärrar höll fast den i upplåst läge. Låskolvens avfasades i yttre änden så att den lättare skulle glida in i slutblecket. Dörren gick igen med en smäll, därav namnet. Smällelåsen hade ofta också en fällbom så att de gick att spärra.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)
Beskrivning
a Låskonstruktionen är innesluten i en kvadratisk låda. Skjutknoppen sticker ut 50 mm från låset och låskolven 23 mm. Styrtappen för nyckeln sticker ut 15 mm. Man kan låsa låset med nyckel både inifrån och utifrån.
b En nyckel av järn som är 115 mm lång och vredet är 47 mm brett.
Historik
Kammarlås
Ur fyrkantlåsen utvecklades det fyrkantiga kammarlåset, ett påläggslås fästat utanpå en dörrs insida och ofta försett med genomgående nyckelhål och handtagsvred, genom vilket en extra kolv manövreras. Dessa lås hade "stående regel", ofta utan pådrivande smällelåsfjädrar. De användes allmänt till dörrlås i stockholmska hyreshus ännu på 1850- och 60-talen och i landsorten betydligt längre fram.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Smällelås
Under 1400-talet började man placera en fjäder vid kolvens inre ände. Fjädern förde kolven till stängt läge när inga spärrar höll fast den i upplåst läge. Låskolvens avfasades i yttre änden så att den lättare skulle glida in i slutblecket. Dörren gick igen med en smäll, därav namnet. Smällelåsen hade ofta också en fällbom så att de gick att spärra.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)
Sakord
DÖRRLÅS
Specialbenämning
Kammarlås
Klassifikation 1
Byggnadsdelar
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Teknik 1
Smitt
Längd (mm)
140
Bredd (mm)
127
Höjd (mm)
27
Historik Land
Sverige
Historik Län
Södermanlands län
Historik Kommun
Eskilstuna
Historik Socken
Fors
Historik Ort
Eskilstuna
Källhänvisning
“EM 5599 a - b - DÖRRLÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 29 mars 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/27140.