EM 5587 a - b - KAMMARLÅS

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

EM

5587

a - b

Ett öppet kammarlås med fina handtagsvred på in och utsidan, låset är av hög kvalitet. Låset är av smällelåsprincip med nyckel till regeln som låser kolven. Tillverkat i Eskilstuna Fristad.

Tillverkning
Låset kan vara tillverkat av Johan (Jan) Lundberg som började verka i Fristaden 1775.

Beskrivning
a Ett fyrkantigt lås med vridhandtag på båda sidorna. Låsets längd är 145 mm, bredden är 103 mm och 31 mm är höjden på det utskjutande låsblecket. På låsblecket finns namnet "J(?). E . LUNDBERG" instämplat, bredvid finns ett "E" med en krona över instämplat. Över nyckelhålet sitter en kläpp som är fint format. Låset har fyra skruvförsänkta hål för montering. Styrtappen för nyckeln sticker ut 35 mm från låset. Smällelåsets kolv sticker 18 mm ut ur låset och är rundavfasad i änden och har en påtryckande snäckfjäder. Det går att öppna inifrån med ett vred som sticker ut 47 mm, yttervredet sticker ut 85 mm. Vredets axel går tvärs genom låset, med en låspinne hålls vreden på plats. En handtagsbricka sitter på axeln till det yttre vredet.

b Nyckel av solitt järn, 100 mm lång och vredet är 35 mm bred, 7 mm ytterdiameter med en ring närmast vredet som är 9 mm i diameter. Axet sticker ut 14 mm. På vredet finns en pappersapp med metallförstärkt hål fastknutet med ett snöre, lappen är avriven.

Historik
Fristaden i Eskilstuna
Inrättades som en följd av ett regeringsbeslut den 16 april 1771. Man ville förbättra svensk järn och stålmanufaktur genom att de som bosatte sig inom Eskilstuna Fristad skulle få åtnjuta särskilda privilegier, som skråfrihet, skattelättnader, tullfrihet mm. Efter ungefär samma modell som vissa blomstrande stålstäder i England vid den tiden hade. Fristaden blev inte riktigt som beslutet var tänkt, men fungerade ändå som en fristad med skattelättnader fram till mitten av 1800-talet. I Fristaden fick endast finsmeder arbeta. Omkring 1800 infördes det krönta E:et som fungerade som en kvalitetsgaranti.
(Källa: Magnus Brunskog, 1921, Till 150-års minnet av Eskilstuna Fristads Inrättande, Sörmlandspostens Tryckeriaktiebolag, Eskilstuna
Hellberg Knut, 1938, Järnets och smedernas Eskilstuna del II, Författarens eget förlag, Eskilstuna
Ohlsson m fl, 2002, Eskilstuna Historia del II och III, Stadsarkivet, Eskilstuna)

Kammarlås
Ur fyrkantlåsen utvecklades det fyrkantiga kammarlåset, ett påläggslås fästat utanpå en dörrs insida och ofta försett med genomgående nyckelhål och handtagsvred, genom vilket en extra kolv manövreras. Dessa lås hade "stående regel", ofta utan pådrivande smällelåsfjädrar. De användes allmänt till dörrlås i stockholmska hyreshus ännu på 1850- och 60-talen och i landsorten betydligt längre fram.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)

DÖRRLÅS

Kammarlås

Byggnadsdelar

Lås

1

Metall: järn

Smitt

145

102

31

I. E. LUNDBERG och ett E krönt med en krona.

Sverige

Södermanlands län

Eskilstuna

Eskilstuna

Sverige

Södermanlands län

Eskilstuna

Fors

Eskilstuna

“EM 5587 a - b - KAMMARLÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 23 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/27128.