EM 5237 - PENNKNIV

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

EM

5237

En pennkniv med fyra knivblad med etsade och guldförgyllda skollor. Motiven är från Stockholm slott på en sida och på andra sidan finns lilla Riksvpnet med korslagda fanor och spjutvapen.

Beskrivning
Kniven är med knivbladen utfällda 155 mm lång. Skollorna är 83 mm långa och 15 mm breda och de är tillverkade av etsat och guldförgyllt stål. Knivbladen är tillverkade av kolstål och de är sammansatta med dubbelverkande fjädrar. Skollorna och knivbladen är ihopsatta med förgyllda nitar. Kniven saknar stämplar.

Ett knivblad är 32 mm långt och 4 mm brett. Bladryggen är vid ansatsen 1* mm bred och smalnar sedan av mot den nedböjda bladspetsen. Ansatsen är 6 mm lång och 5 mm bred och nagelskåran är 13 mm lång.
Ett knivblad är 32 mm långt och 4 mm brett. Bladryggen är vid ansatsen 1* mm bred och smalnar sedan av mot den nedböjda bladspetsen. Ansatsen är 6 mm lång och 5 mm bred och nagelskåran är 13 mm lång.
Ett knivblad är 32 mm långt och 4 mm brett. Bladryggen är vid ansatsen 1* mm bred och smalnar sedan av mot den nedböjda bladspetsen. Ansatsen är 6 mm lång och 5 mm bred och nagelskåran är 11 mm lång.
Ett knivblad är 32 mm långt och 4 mm brett. Bladryggen är vid ansatsen 1* mm bred och smalnar sedan av mot den nedböjda bladspetsen. Ansatsen är 6 mm lång och 5 mm bred och nagelskåran är 11 mm lång.

Motivbeskrivning
På en sida finns motiv av Stockholms slott etsat i silver på guldförgylld botten. Båda sidor om motivet har ett 5 mm brett silverband med förgyllda bladslingor och skollans ändar har effektränder i silver på förgylld botten. Under slottsbron står det etsat "STOCKHOLMS SLOTT".
Andra sidans motiv är på mittdelen lilla riksvapnet med sköld och riksvapnet är krönt med en krona. På var sida om skölden finns två fanor och mellan fanorna finns spjutvapen. Längs ner på skollan finns ett långt valthorn.

Historik
Kniven är skänkt till Eskilstuna Museum av C. V. Österberg, Eskilstuna.
År 1824 startade L. G. Österberg den mycket berömda Österbergska knivtillverkningen i Eskilstuna. Företaget förblev inom släkten till år 1931 då det överläts till trotjänaren Vilhelm Karlsson. Mer att läsa om Österbergs knivtillverkning finns i boken "ALLT OM KNIVAR" av författaren "ARNE MARMÉR".

Karl X Gustaf anses ha lagt grunden för den industriella utvecklingen i Eskilstuna och staden intog tidigt en särställning inom vårt lands industri och det är kanske den ort som mest bidragit till att göra det svenska namnet känt i utlandet.
Rik tillgång på vattenkraft och andra råmaterial från närliggande bruk och skogar samt transportmöjligheter på Mälaren och Hjälmaren gjorde att man i Eskilstuna tidigt kunde tillverka järnmanufaktur och knivar.
Tillverkningen av knivar kom att starta genom att Reinold Rademacher, 1656, flyttade sin tillverkning av "Manufacturverk för Jern, Stål, Koppar och Mässing" till Eskilstuna och två år senare fanns 20 smedjor vid Rademachergatan färdiga. I dessa smedjor fanns 1662 endast sju smeder och det var svårt att finna skicklig arbetskraft för att hålla tillverkningen av knivar igång.
Ekonomi, krig och brist på arbetskraft var faktorer som utlöste den stora krisen och 1771 inlöstes manufakturverket av kronan och ombildades till "Fristaden".
Härefter kom en stor industriutveckling som kom att pågå till mitten av 1950-talet.
Då endast yrkestiteln smed har angivets i tidigare dokumentation går det inte att säga hur många knivtillverkare som funnits i staden, dock finns uppgifter som tyder på att storhetstiden för knivtillverkning var mellan 1880 och 1922.

(Källa: "Knivar från Eskilstuna". Författare: Arne Marmér. Förlag: Samtek, Eskilstuna. Tryck: Eskilstuna Offset AB. ISBN 91-630-8176-8)

KNIV

Pennkniv

Kontor och papper

Knivar

1

Metall: stål

Slipat

Etsat

Ytbelagt: förgyllt

84

Etsat

Sverige

Sverige

Södermanlands län

Eskilstuna

Eskilstuna

“EM 5237 - PENNKNIV,” Eskilstuna kommun, hämtad 25 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/26897.