EM 2474 - DÖRRLÅS
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 2474 - DÖRRLÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
2474
Anmärkning
Ett stort fällbomslås/smällelås av järn, öppnas bara med nyckel.
Beskrivning
Järnlådan som låsen är monterade i mäter 300 mm på längden och 224 mm på bredden, höjden är 52 mm. Det finns fyra hål för montage som är 10 mm i diameter.
Låset har både smälle- och fällbomslåskonstruktion. Varje kolv har två tappar som sticker ut från låset. Ett fällbomslås där kolvtapparna sticker ut 21 mm och en smällelåskolv där tapparna som sticker ut 18 mm. Det finns två hak på fällbomskolven för fällbommen. Fällbomsregeln och smällelåset manövreras endast med nyckel. Vid öppnandet påverkas båda via nyckeln. En snäckfjäder trycker fällbommen mot kolven. Vid smällelåsets kolvände sitter också en snäckfjäder. En hävarm går från låset, angjord på smällelåsets kolv och vidare till en lång snäckfjäderarm. Ett hjärta sitter på hävarmens slutända vid snäckfjäderarmen. En snäckfjäderbelastad spärr sitter i samband med smällelåsets kolv, det går att spärra kolven i upplåst läge. Spärren kan manövreras från utsida av låset via en fyrkantig knopp.
Historik
Fällbomslås
Under medeltiden började man tillverka lås med en spärr i form av en fjäder (fällbom). När låset är stängt passar fjädern in i ett hak och då är det omöjligt att flytta låskolven. Från utsidan öppnar man låset med hjälp av en nyckel som lyfter fjädern och flyttar låskolven åt sidan så att dörren kan öppnas. Låset sitter på insidan av dörren och kan inifrån öppnas genom att man lyfter på fällbommen (fjädern) och för undan låskolven. Från och med 1500-talet tillverkades lås där fällbommen trycks ned av en eller två fjädrar och senare även utformade till snäckfjädrar. Fällbomslås har använts långt in på 1800-talet och finns fortfarande i bruk på gamla dörrar.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)
Smällelås
Under 1400-talet började man placera en fjäder vid kolvens inre ände. Fjädern förde kolven till stängt läge när inga spärrar höll fast den i upplåst läge. Låskolven avfasades i yttre änden så att den lättare skulle glida in i slutblecket. Dörren gick igen med en smäll, därav namnet. Smällelåsen hade ofta också en fällbom så att de gick att spärra.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)
Beskrivning
Järnlådan som låsen är monterade i mäter 300 mm på längden och 224 mm på bredden, höjden är 52 mm. Det finns fyra hål för montage som är 10 mm i diameter.
Låset har både smälle- och fällbomslåskonstruktion. Varje kolv har två tappar som sticker ut från låset. Ett fällbomslås där kolvtapparna sticker ut 21 mm och en smällelåskolv där tapparna som sticker ut 18 mm. Det finns två hak på fällbomskolven för fällbommen. Fällbomsregeln och smällelåset manövreras endast med nyckel. Vid öppnandet påverkas båda via nyckeln. En snäckfjäder trycker fällbommen mot kolven. Vid smällelåsets kolvände sitter också en snäckfjäder. En hävarm går från låset, angjord på smällelåsets kolv och vidare till en lång snäckfjäderarm. Ett hjärta sitter på hävarmens slutända vid snäckfjäderarmen. En snäckfjäderbelastad spärr sitter i samband med smällelåsets kolv, det går att spärra kolven i upplåst läge. Spärren kan manövreras från utsida av låset via en fyrkantig knopp.
Historik
Fällbomslås
Under medeltiden började man tillverka lås med en spärr i form av en fjäder (fällbom). När låset är stängt passar fjädern in i ett hak och då är det omöjligt att flytta låskolven. Från utsidan öppnar man låset med hjälp av en nyckel som lyfter fjädern och flyttar låskolven åt sidan så att dörren kan öppnas. Låset sitter på insidan av dörren och kan inifrån öppnas genom att man lyfter på fällbommen (fjädern) och för undan låskolven. Från och med 1500-talet tillverkades lås där fällbommen trycks ned av en eller två fjädrar och senare även utformade till snäckfjädrar. Fällbomslås har använts långt in på 1800-talet och finns fortfarande i bruk på gamla dörrar.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)
Smällelås
Under 1400-talet började man placera en fjäder vid kolvens inre ände. Fjädern förde kolven till stängt läge när inga spärrar höll fast den i upplåst läge. Låskolven avfasades i yttre änden så att den lättare skulle glida in i slutblecket. Dörren gick igen med en smäll, därav namnet. Smällelåsen hade ofta också en fällbom så att de gick att spärra.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)
Sakord
DÖRRLÅS
Specialbenämning
Fällbomslås
Klassifikation 1
Byggnadsdelar
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Teknik 1
Smitt
Längd (mm)
300
Bredd (mm)
220
Höjd (mm)
52
Tillverkning - Land
Sverige
Historik Land
Sverige
Historik Län
Södermanlands län
Historik Kommun
Eskilstuna
Historik Socken
Kloster
Historik Ort
Gultbrunn (Eskilstuna)
Källhänvisning
“EM 2474 - DÖRRLÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 20 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/25603.