EM 2167 - DÖRRLÅS
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 2167 - DÖRRLÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
2167
Anmärkning
Ett rostigt lås med fällboms- och smälleteknik.
Beskrivning
Ett rostigt fällbomslås som är monterat på en rektangulär järnplatta. Kolven sticker ut 20 mm och i andra änden sitter en knopp som sticker 20 mm. Kolven trycks ut av en snäckfjäder. En snäckfjäder trycker också på fällbommen. Styrtappen för nyckeln sticker ut 17 mm.
Historik
Fällbomslås
Under medeltiden började man tillverka lås med en spärr i form av en fjäder (fällbom). När låset är stängt passar fjädern in i ett hak och då är det omöjligt att flytta låskolven. Från utsidan öppnar man låset med hjälp av en nyckel som lyfter fjädern och flyttar låskolven åt sidan så att dörren kan öppnas. Låset sitter på insidan av dörren och kan inifrån öppnas genom att man lyfter på fällbommen (fjädern) och för undan låskolven. Från och med 1500-talet tillverkades lås där fällbommen trycks ned av en eller två fjädrar och senare även utformade till snäckfjädrar. Fällbomslås har använts långt in på 1800-talet och finns fortfarande i bruk på gamla dörrar.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)
Smällelås
Under 1400-talet började man placera en fjäder vid kolvens inre ände. Fjädern förde kolven till stängt läge när inga spärrar höll fast den i upplåst läge. Låskolven avfasades i yttre änden så att den lättare skulle glida in i slutblecket. Dörren gick igen med en smäll, därav namnet. Smällelåsen hade ofta också en fällbom så att de gick att spärra.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)
Beskrivning
Ett rostigt fällbomslås som är monterat på en rektangulär järnplatta. Kolven sticker ut 20 mm och i andra änden sitter en knopp som sticker 20 mm. Kolven trycks ut av en snäckfjäder. En snäckfjäder trycker också på fällbommen. Styrtappen för nyckeln sticker ut 17 mm.
Historik
Fällbomslås
Under medeltiden började man tillverka lås med en spärr i form av en fjäder (fällbom). När låset är stängt passar fjädern in i ett hak och då är det omöjligt att flytta låskolven. Från utsidan öppnar man låset med hjälp av en nyckel som lyfter fjädern och flyttar låskolven åt sidan så att dörren kan öppnas. Låset sitter på insidan av dörren och kan inifrån öppnas genom att man lyfter på fällbommen (fjädern) och för undan låskolven. Från och med 1500-talet tillverkades lås där fällbommen trycks ned av en eller två fjädrar och senare även utformade till snäckfjädrar. Fällbomslås har använts långt in på 1800-talet och finns fortfarande i bruk på gamla dörrar.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)
Smällelås
Under 1400-talet började man placera en fjäder vid kolvens inre ände. Fjädern förde kolven till stängt läge när inga spärrar höll fast den i upplåst läge. Låskolven avfasades i yttre änden så att den lättare skulle glida in i slutblecket. Dörren gick igen med en smäll, därav namnet. Smällelåsen hade ofta också en fällbom så att de gick att spärra.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)
Sakord
DÖRRLÅS
Specialbenämning
Fällbomslås
Klassifikation 1
Byggnadsdelar
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Teknik 1
Smitt
Längd (mm)
130
Bredd (mm)
68
Tillverkning - Land
Sverige
Historik Land
Sverige
Källhänvisning
“EM 2167 - DÖRRLÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 25 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/25411.