EM 139 - LÅS

EM_139__A.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_139__B.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
EM_139__C.jpg
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande

Titel

EM 139 - LÅS

Bild byline

Foto: Eskilstuna stadsmuseum

Museikod

EM

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

139

Anmärkning

Ett polhemslås av järn, med nyckel och löstagbar bygel. Låset är tillverkat i Eskilstuna Fristad.

Tillverkning
Fristaden i Eskilstuna
Inrättades som en följd av ett regeringsbeslut den 16 april 1771. Man ville förbättra svensk järn och stålmanufaktur genom att de som bosatte sig inom Eskilstuna Fristad skulle få åtnjuta särskilda privilegier, som skråfrihet, skattelättnader, tullfrihet mm. Efter ungefär samma modell som vissa blomstrande stålstäder i England vid den tiden hade. Fristaden blev inte riktigt som beslutet var tänkt, men fungerade ändå som en fristad med skattelättnader fram till mitten av 1800-talet. I Fristaden fick endast finsmeder arbeta. Omkring 1800 infördes det krönta E:et som fungerade som en kvalitetsgaranti. Formellt upphörde Fristaden 1879 i och med ett, genom en kunglig stadsfästele, nytt reglemente för staden.
(Källa: Magnus Brunskog, 1921, Till 150-års minnet av Eskilstuna Fristads Inrättande, Sörmlandspostens Tryckeriaktiebolag, Eskilstuna. Hellberg Knut, 1938, Järnets och smedernas Eskilstuna del II, Författarens eget förlag, Eskilstuna
Ohlsson m fl, 2002, Eskilstuna Historia del II och III, Stadsarkivet, Eskilstuna)

Beskrivning
a Låsets konstruktion är innesluten i en cylindrisk låskista och klädd med tunn plåt. Bygeln som lossar när man låser upp, är av rektangulärt järn 8 x 14 mm och är tjockare närmast låskistan. På bygelns ena ben finns "66" delvis instämplat ovanpå "23". På det andra benet finns ett "J(?)PS"instämplat, på bygelns mitt finns: "EFS" instämplat.

b Nyckel av järn 82 mm lång och 42 mm brett vred med ett litet hål. På vredet finns siffran "66" instansat. Det fyrpiggade axet sitter på båda sidorna av pipan.

Historik

Polhemslås.
Principen uppfanns av Christoffer Polhem på 1700-talet. Inne i låset finns ett antal plåtskivor, varannan sitter fast och varannan är vridbar. I mitten av skivorna finns ett fyrkantigt hål och i kanten ett eller två urtag. Med hjälp av den fyrkantiga nyckeln vrider man plattorna så att dessa antingen griper in i låsbygeln och låser fast i denna eller bildar en ränna som låsbygeln kan föras igenom.
(Källa: Eskilstuna Museers Låsutställning 2001)

Hänglås
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)




Tillkomsttid start

efter 1799

Tillkomsttid slut

före 1846

Sakord

LÅS

Specialbenämning

Hänglås

Klassifikation 1

Byggnadsdelar

Klassifikation 2

Lås

Antal

1

Material 1

Metall: järn

Teknik 1

Smitt

Bredd (mm)

46

Höjd (mm)

68

Signering / märkning

J?PS; EFS; 66; 23

Tillverkning - Land

Sverige

Tillverkning - Län

Södermanland

Tillverkning - Kommun

Eskilstuna

Tillverkning - Socken

Fors

Tillverkning - Ort

Eskilstuna

Källhänvisning

“EM 139 - LÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 13 november 2019, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/24691.