EM 134 a-b - LÅS
Objekttyp
Titel
EM 134 a-b - LÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
134
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
Ett hänglås av järn med nyckel. Bygeln har en stoppknopp och är löstagbar.
Beskrivning
a Ett halvmåneformat hänglås med nyckelhålkläpp. Kläppen är 65mm lång och 23 mm bred. En järnpinne sticker ut från låset nederkant med 55 mm och är en del av bygeln. Vid öppnandet av låset frigörs hela bygeln men hänger kvar vid låset i den förlängda bygelarmen som har en stoppknopp.
b En nyckel av järn som är 79 mm lång och vredet är 37 mm brett. Axet är fastlött med koppar på nyckelpipan.
Historik
Hänglås
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Beskrivning
a Ett halvmåneformat hänglås med nyckelhålkläpp. Kläppen är 65mm lång och 23 mm bred. En järnpinne sticker ut från låset nederkant med 55 mm och är en del av bygeln. Vid öppnandet av låset frigörs hela bygeln men hänger kvar vid låset i den förlängda bygelarmen som har en stoppknopp.
b En nyckel av järn som är 79 mm lång och vredet är 37 mm brett. Axet är fastlött med koppar på nyckelpipan.
Historik
Hänglås
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Sakord
HÄNGLÅS
Klassifikation 1
Byggnadsdelar
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Material 2
Metall: koppar
Teknik 1
Smitt
Bredd (mm)
105
Höjd (mm)
138
Källhänvisning
“EM 134 a-b - LÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 6 juli 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/24687.