EM 130 a-b - LÅS
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 130 a-b - LÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
130
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
Ett hänglås av järn, med löstagbar bygel.
Beskrivning
a Låsets konstruktion är innesluten i en fyrkantig ihopnitad låskista. Låskistan är 94 mm i höjd, 91 mm brett och 56 mm vid sin tjockaste del. Ett större avlångt och ett mindre rektangulärt hål finns på låskistans övre del, låsbygelns inpassningshål. Ett mindre rektangulärt hål finns på låsets underdel, där bygelns smalaste ben kan sticka ut.
b Bygelns ena ben är 49 mm på höjden och har ett uttag för låskolvens inpassning. Det andra bygelbenet är 10 x 6 mm. Bygelns böj är 13 mm i diameter.
Historik
Hänglås
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Har ett äldre nr: 2804.
Beskrivning
a Låsets konstruktion är innesluten i en fyrkantig ihopnitad låskista. Låskistan är 94 mm i höjd, 91 mm brett och 56 mm vid sin tjockaste del. Ett större avlångt och ett mindre rektangulärt hål finns på låskistans övre del, låsbygelns inpassningshål. Ett mindre rektangulärt hål finns på låsets underdel, där bygelns smalaste ben kan sticka ut.
b Bygelns ena ben är 49 mm på höjden och har ett uttag för låskolvens inpassning. Det andra bygelbenet är 10 x 6 mm. Bygelns böj är 13 mm i diameter.
Historik
Hänglås
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Har ett äldre nr: 2804.
Sakord
LÅS
Specialbenämning
Hänglås
Klassifikation 1
Byggnadsdelar
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Teknik 1
Smitt
Bredd (mm)
93
Höjd (mm)
94
Historik Land
Sverige
Historik Län
Södermanlands län
Historik Socken
Torpa slätt
Källhänvisning
“EM 130 a-b - LÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 20 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/24683.