EM 124 a-b - LÅS
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Objekttyp
Titel
EM 124 a-b - LÅS
Bild byline
Foto: Eskilstuna stadsmuseum
Museikod
EM
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
124
Littera / subnummer
a-b
Anmärkning
Ett mycket kraftigt hänglås av järn, med ledad bygel.
Beskrivning
a Låsets smällelåskonstruktion är innesluten i en låskista som är halv oktagonform. Låsets kraftiga bygel är av 12 x 30 mm fyrkantsjärn och grövre närmare låskistan. På bygelns mitt finns en krona och ett "C" eller ett "G" instämplat.
b Nyckel med nyckelpipa av järn 97 mm lång och vredet är 53 mm brett. Axet med en kam som har fyra tappar.
Historik
Hänglås
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Beskrivning
a Låsets smällelåskonstruktion är innesluten i en låskista som är halv oktagonform. Låsets kraftiga bygel är av 12 x 30 mm fyrkantsjärn och grövre närmare låskistan. På bygelns mitt finns en krona och ett "C" eller ett "G" instämplat.
b Nyckel med nyckelpipa av järn 97 mm lång och vredet är 53 mm brett. Axet med en kam som har fyra tappar.
Historik
Hänglås
De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk påminner om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15-, 16- och 1700-talen fanns hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som påminner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)
Sakord
LÅS
Specialbenämning
Hänglås
Klassifikation 1
Byggnadsdelar
Klassifikation 2
Lås
Antal
1
Material 1
Metall: järn
Teknik 1
Smitt
Längd (mm)
145
Höjd (mm)
135
Signering / märkning
En krona och ett C eller G.
Källhänvisning
“EM 124 a-b - LÅS,” Eskilstuna kommun, hämtad 3 maj 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/24680.