EM HA1 - Spögubbetorp, Viptorp, 1920-30-tal

EM_HA1.jpg
Foto: Harry Andersson, Eskilstuna stadsmuseum
Creative Commons - Erkännande
Torpet Spögubbetorp vid Viptorp, 1920-30-tal.

Eskilstuna stadsmuseum har fått ta emot ett foto som föreställer Spögubbetorp, en liten stuga som låg bredvid Viptorp gård. Traditionen berättar att Spögubbetorp har fått sitt namn efter en spögubbe som var anställd för att aga drängar och statare vid Vilsta herrgård. Den uppgiften har inte kunnat bekräftas men enligt Nordisk familjebok har ordet spögubbe två betydelser; antingen ”Profoss med uppgift att verkställa spöstraff” eller ”Kyrkvaktare som hade till uppgift att i kyrkan med ett spö väcka sovande åhörare”.
Det var vanligt att äldre egendomslösa män, till exempel före detta soldater, fick bli kyrkvaktare för att få en försörjning. År 1695 står spögubben Olsson med i mantalslängden för Eskilstuna stad. Han beskrivs där som ”öfver 80 år” och det står att han ”niuter allmoso aff kyrkian”.

Det Spögubbetorp som är avbildat på fotot låg i Kloster socken. Fotografen är Harry Anderson och fotot skänktes av Marianne och Stig Ståhlberg. Det var Mariannes farmor och farfar som bodde i huset under en stor del av 1900-talet. De hette Elin Andersson (född 6 maj 1885 och död 28 augusti 1964) och Nils Andersson (född 14 december 1886 och död 30 april 1964).
Mellan 1908 och 1926 fick de åtta barn tillsammans. Nils arbetade i verkstaden på ”Jernbolaget” och Elin var hemmafru. De hade några höns och en blomsterodling med småskalig försäljning.

Det går att hitta torpet i mantalslängder från och med 1680-talet, då en Johan med hustru bodde i det lilla huset med kök och en kammare. Den årliga skatten ”mantalspenning” taxerade alla i hushållet som var i arbetsför ålder. Det vill säga omkring 15 till 60 år gamla. Den som var alltför fattig eller sjuk kunde slippa betala denna skatt. År 1688 står i mantalslängden att Johan och hustrun ”skonas för deras elände”. Det gäller även året därefter där de är antecknade som ”Fattiga”.
År 1690 bodde den ogifte mannen Lars Olson i torpet, som då har hamnat under kategorin frälsetorp. Det innebär att marken ägdes av ett adligt gods. Sannolikt Vilsta eller Tunafors. Fyra år senare var Lars gift men både han och den inte namngivna hustrun slapp betala mantalet eftersom de ”Ligga svullna som bevittnat, och ofärdige”. Möjligen var det en tillfällig sjukdom och inte ålderskrämpor för året efter betalade familjen fullt mantal för båda makarna och drängen Anders.
Under det sena 1600-talet var det oftast mindre välbärgade personer som bodde i torpet och de stannade inte så länge. År 1697 var det nya invånare igen. Erik Nilson och hustrun bodde då där i två år och sedan flyttade istället Mats och hustrun in. Det är dock inte känt om någon av Johan, Lars Olson, Erik Nilson eller Mats var så kallad spögubbe eller om de var vanliga torpare.

Källor:
Uppgifter från Marianne och Stig Ståhlberg.
Den språkliga databasen ”Språkdata” vid Göteborgs universitet.
Nordisk familjebok Uggleupplagan 1911.
Mantalslängder för Kloster socken och Eskilstuna stad i Eskilstuna rådhusrätt och magistrat 1658-1970 i Uppsala länsarkiv.

Objekttyp

Titel

EM HA1 - Spögubbetorp, Viptorp, 1920-30-tal

Beskrivning

Torpet Spögubbetorp vid Viptorps gård, 1920-30-tal.

Bild byline

Foto: Harry Andersson, Eskilstuna stadsmuseum

Museikod

EM

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

HA1

Ämne 1

Bostadshus

Ämne 2

Torp

Ämne 3

Trädgård

Tillkomsttid start

efter 1920

Tillkomsttid slut

före 1939

Motivkategori

Byggnad

Motiv - Land

Sverige

Motiv - Län

Södermanlands län

Motiv - Kommun

Eskilstuna stad

Motiv - Socken

Kloster

Motiv - Ort

Eskilstuna

Motiv - Stadsdel

Viptorp/Skogsängen

Motiv - Byggnad

Spögubbetorp

Material 1

Papper

Källhänvisning

“EM HA1 - Spögubbetorp, Viptorp, 1920-30-tal,” Eskilstuna kommun, hämtad 25 januari 2022, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/120920.