Protokoll, Stadsfullmäktige, Torshälla, 4 februari 1864
Objekttyp
Titel
Protokoll, Stadsfullmäktige, Torshälla, 4 februari 1864
Anmärkning
Protokoll hållet med stads-
fullmäktige i Thorshälla
den 4 Februari 1864.
Sedan några bland fullmäktige
anmäldt laga förfall att vid samman
trädet tillstädeskomma,och trefjerdede
lar af fullmäktige blifwit samlade
företogs nu följande ärender till be
handling.
{§1.}
Skeppar Söderström som erkände att
han förfallolöst vid förra sammanträ
det varit frånvarande,ålades derföre
till Stads Cassan böta 2Rd:[Riksdaler]Rmt:[Riksmynt]
som han skulle till Stads Cassan beta-
la,och vid nästa sammanträde derå
förete qvitto.
{§2.}
Wal anställdes till Ledamöter
och Supleanter i bevillningsbered-
ningen och utföll så,att till Leda-
möter blefwo walde f:d: Rådman
nen P,Th,Sundholm,Skräddaren
Setterlund,och Fabrikören Joh Ther-
maenius,och till Supleanter Fabrikö-
ren L,Lindblom och Nålmakaren
F;O; Nyström.
[MARG:Lindblom
Kallad att först
tjenstgöra.]
{§3.}
På derom gjord framställning beslöts,att den
af fullmäktiges Ledamöter som hädanefter till
sammanträden kommer mer än 1/4. timme
försent,skulle åläggas böter i likhet med
hvad för uteblifven ledamot stadgadt är.
{§4.}
Förslag väcktes att stensätta stora bron,
och skulle det förut tillsatta berednings
utskott anmodas,att sedan bron på för
sommaren blefve torr,undersöka plan-
kens beskaffenhet och derefter till full
mäcktige inkomma med sitt utlåtande,
huruvida de anse bron kunna bära sten
sättning,och huruvida de anse en sådan
åtgärd ändamålsenlig för brons framti
de bestånd.
{§5.}
Det från Magistraten inkomne regle
mente för Drätselkammaren af den 25
sistled Januari,föredrogs och nu ytterligare uppläs-
tes,och gjordes anmärkning dervid emot §6. som be
stämmer,att statsutskylderne skola beta
las i medlet af April.Då denna årstid
är den svåraste för alla näringsidkare att
anskaffa penningar,hälst Kronoutskylder
ne kort förut måste betalas,så beslöts,att
denna betalningstid borde utur § utgå,
och att fullmäktige jemlikt 69 §. Commu-
nalförfattningen,få framdeles bestämma
den betalningstid som efter sammanjem-
kande af Handtverks och Jordbruksin-
tresset kan blifva för båda dessa yr-
ken tjenligast,att fördelas och hvaröfver
fullmäktige för närvarande saknar all
den upplysning och erfarenhet som er-
fordrass för att fatta beslut,om lämpligas-
te tiden för stadsutskyldernes erläg
gande.I alla öfrige delar blef Regle-
mentet af fullmäktige godkändt,och hvar-
om Magistraten genom utdrag af Pro-
tokollet skulle meddelas.
{§6.}
Upplästes stadens Donationsbref af
d.24 Juli 1644.Landtmätaren And Mörns
Kartebeskrifning af den 15 Apr 1742.
samt den af fullmäktige till Magistra-
ten ingifne skrifvelse af den 30 Dec 1863,
angående begärde upplysningar om stads
jordens beskattning,samt derefter Magi
stratens svar på sistnämnde skrif-
velse af den 11 Jan 1864- och då Magi-
stratens skrifvelse icke innefattade svar
på alla de frågor,som af fullmäkti-
ge blifwit framstälde,och således ut
gjorde ett hinder att nu kunna fatta
något beslut så beslöts,med elfva röster e
mot 4. att samma ärende skulle hos
vederbörande i laga ordning fullföljas,
och hvarvid genom särskild röstning och
med lika öfvervigt i röstantalet beslöts,
att fullmäktiges Ordförande skulle utan
vidare föredragning,å Fullmäktiges väg
nar besvären fullfölja,och skrifvelsen så-
ledes derom i protokollboken intaga,och
hvarom följande §.kommer att afhand
las.
{§7.}
Till Konungens höga befallnings
hafvande i Nyköping!Till följe af
härstädes tid efter annan af framfarne
Borgmästare begågne olagligheter,att på
Krono- och Stadsdonationsjord,under full
ägande rätt till Köpare utfärda laga fas-
tebref,är staden nu i fara,att med tillämp-
ning af 57§: Kongl: Förordningen om
Communalstyrelse i Stad,af den 21 Mars
1862,förlora nästan hela det lilla bidrag
till stadsutskylder,som staden haft af Jord
bruket,och hvarom Konungens Befall-
ningshavfvande täckes,i hufwudsaken när-
mare inhämta,af stadsfullmäktige här
fogade,och till Magistraten under den 11.
sistlidne Januari Remitterade Protokoll
utdrag.Då fullmäktige til Magistraten
satte det förtroende, att denna fråga
till följe af 47 §. förberörde Kongl:
förordning,skulle i första rummet be-
ifra och utreda frågan,så blef nyss näm-
de skrifvelse,icke så väl i detalj ut-
förd,som den måhända bort wara,
hvaraf följer,att några ytterligare för-
klaringar nu blifva nödvändige att
meddela.
Stadsjorden innehåller 634.Tunn
land och är taxerad till 158.517 Rdr
[Riksdaler]Rmt[Riksmynt]som nu med stöd af 57§.förenämn-
de författning,och på grund af uppgift
om Laga fasta,blifwit fördelad uti
46,62 öretal,och,erhåller staden af hela den
na egendom icke mer än 74 R:dr 59 öre
Rmt i årlig inkomst,utom stadgade
pastoralier,och en obetydlig fattigkost
i natura,som närma
re inhämtas af stadsbokhållarens
häröfver vidfogade bevis.Om nu
staden skall på grund af olaga
köp,komma att få åtnöja sig med
en sådan orättvis behandling,att
emottaga ett så obetydligt bidrag,som
icke ens motsvarar hälften af Stads-
bokhållarens lön,så är klart att
härvarande 20 borgare icke kan uthär-
da att uppehålla Staden med dess Magis
Magistrat och betjening,samt att hvart-
tredje år hålla Riksdagsman och säkert
är att om staden upplöses,och Kongl:
Maj:st och Kronan återtager sin Jord
så får dess innehafvare en skatt vida större som
som icke kan jemnföras med den billiga af
gift,som staden nu kan pretendera,
ett förhållande som Jordägarne nu ic
ke wilja förstå.
Då nu kändt är,att i arende
för ett Tunland Stadsjord i medel-
tal betalas 15 Rdr Rmt,så skulle
denna jord om den icke wore försåld
för 634 Tunland inbringa en behållning
af 9,510. Rdr Rmt om året,Men då
nu jorden är på god tro inköpt
af så inom som utom staden boen-
de personer,så vore dess jordinne
hafvare att beklaga,om Staden skul-
le med stöd af 5.§ . Communal
författningen sträcka sine an
språk alt för långt,och derföre
får fullmäktige i detta afseende
föreslå en billig medelväg,och
anser att någon öretalsberäkning
å Stadsjorden,icke bör ifrågasät
tas,utan att staden utom de
små kronoutskylderne,Pastora
lier och den nu warande Fattig-
kosten,borde komma i åtnjutan
de af någon viss inkomst för
hvarje Tunnland Åker och Äng
och då innehafvaren nu på 250 Rdr
jordvärde utom utskylder och
Pastoralier,hafva en behållen in
komst af 15 Rd så få Fullmäk-
tige hemställa,huru vida det ic
ke wore billigt och det minsta
som Staden kan pretendera,att kom
ma i åtnjutande af 2 Rdr 50 öre
för hvarje Tunnland,då jordinne
hafwarne efter detta låga arrende
likväl hade 5% i behåll för si
ne utlaggde penningar,Härvid
må jemväl anföras,att arrendet är
lågt och att i granstaden Eskils
tuna betalas minst 20 Rdr Rmt
tunlandet för dylik jord.
Af Magistratens här fogade re
solution af den 1:sta i denna
månad täckes Konungens Be
fallningshafvande inhämta,att Ma-
gistraten will likasom med gam-
mal häfd försvara behörigheten
och Kraften af de å förbemälde
Krono och Donationsjord,utfärdade
laga fastor,som likväl
icke bör kunna innefatta annan kraft
än bevis öfver wärdskap nyttjan-
de rätt,samt derjemte åberopar,res-
nings och Skifteshandlingar.
Af här fogade
transumt,att
forne Borgmästaren
Kronofogden J.N.
Levins uppgifter
till Statistiska
Centralbyrån
åren 1852,1853,
inhämtas [oläsligt]
Stadsjordens natur
och förbindelse
till staden.Det
kraftlösa i Fastornes utfärdande
äro således öfverflödigt att nämna,
och hvad refnings och skifteshand
lingar beträffar, så må upplysas
att år 1814.ett storskifte blef hål-
letsom icke är faststäldt och att
år 1862-laga skifte å Östra stads
jorden afslutadt,men af sta
den öfverklagadt,dels derföre att
Jordinnehafvarne då utan Krono och-
stadsombud,från staden till sig in
skiftade omkring 50 Tunnland säm-
re mark,som de icke inköpt,samt
jemväl ibland skattejord inskifta
de 1 mantal Säby Krono,hvarå
staden har särskildt Donations
bref-samma Skiftesmål är ännu
icke hos H:Maj:st Konungen
afgjordt,och har således Magistra
tens anförande i detta hänseende
icke något wärde,eller kan för
tjena något afseende.
Under dessa förhållanden,och
med afseende på widfogade hand
lingar,och då Magistratens utlå
tande icke innefattar någon led-
ning för frågans behandling,är det
som stadsfullmäktige nu hos Konun
gens Befallningshafvande vörd-
samt begär,sådana föreskrifter
i ämnet, som tjena till sakens
utredning,samt hvad stadsfull-
mäktige dervid har att iackta
ga.
{Afskrift}
På begäran af Stadsfullmäktiges Ord-
förande,Herr Brukspatron Joh Thermae-
nius,får jag härigenom upplysa att
stadens jord som utgör 634 Tunnland
är taxerad till 158,517.Riksdaler rmt samt
fördelad i 46,62 öretal för hvilka år
ligen ett bidrag till stadskassan in-
går med 74 Riksdaler 50 öre.Thorshäl-
la i Stadsbokhållare Kontoret den 6 Fe-
bruari 1864.
/I;G; Haglundh/
Stadsbokhållare
Likheten med Originalet betygas
/J;F; Skogsberg/
{§8.}
Wid sista sammanträdet d. den 24.
Jan-inlemnades af vice ordföranden
Slussinspektoren I.G. Haglund en
så lydande Motion ,- Till Herrar Stads-
fullmäktige i Thorshälla!Ehuru Stadsfull
mäktige vid sammanträde en 4 Sistlidne
September,då af ledamöterne endast 14 vo-
ro tillstädes,med 8 Ja emot 6 Nej beslu
tat,att den wid Wester Rekarne Härads-
Rätt,emot ägaren af Thorshälla qvarn an
hängige rättegång,angående rätt till an-
del uti förbiflytande Thorshälla å,skul
le fortsättas,men denna fråga vid betrak-
tandet af de ovissa fördelar samhället
genom rättegången kan tillskyndas,sy-
nes vara af alt för stor vigt,för sam-
hället att böra bero af några enskildes
godtycko,anse underteknade medlemmar
af samhället sig oförhindrade,att fastän
åtta personer beslutat fortsätta rätte
gången,inför Stadsfullmäktige väcka frå
gan om rättegångens nedläggande.
För att utföra en sak genom Rättegång,
måste naturligtvis i första rummet afses
något att vinna,och derföre måste Her-
rar Stadsfullmäktige således först tillse
hvad genom ifrågavarande rättegång kan
vinnas.Det är sant att Thorshälla
qvarnägare eger qvarnen,hvilken in-
köpts från Kongl Majt:st och Kronan,
för att qvarnen skall kunna drifwas
erfordras watten och sedan damfästen,
Om hvilket är högst osannolikt,andel i
wattnet skulle vinnas,återstår för Thors-
hälla samhälle att deltaga uti underhål-
let och uppbyggandet af damfästena,
Kostnaden härför skulle blifva alt för
kännbar att samhället dessförutan skul-
le hafva någon winst.
Då utgången således i bästa fall är
oviss,villja vi derföre hemställa till
Herrar Stadsfullmäktige om det icke
wore skäligt i tid nedlägga densamma
heldre än att fortsätta med förfäktandet
af en orimlig sak.
Finge hvarje individ i samhället
hvilken har rösträtt,gifva sitt utlå-
tande i frågan,äro vi förvissade att
flertalet skulle tänka lika med oss,Och
då Stadsfullmäktige äro satte att be
waka samhällets bästa,bör väl det
ta heldre afses,än begäret att blott upp
vigla menniskor emot hvarandra
Thorshälla den 25 Januari 1864.K.
Svensson F,G,Haglundh A Juhlin
A Berglund L Lindblom A Andersson."
Till bemötande af den af Herrar Borgmästar
Svensson I.G. Haglund A Berglund L.
Lindblom,A Juhlin och A Andersson till
Stadsfullmäktige den 25 sistlidne Januari
ingifne Motion, angående nedläggandet
af Rågångstvisten emellan Thorshälla Stad
och Thorshälla qvarnägare,får jag anföra
följande,som jemte motionen kommer
att i denna dags protokoll intagas.
Af Motionens hufvudsakliga innehåll
inhämtas att motionärerne betvifla huruvida
staden efter rågångens fastställande,kan kom
ma i åtnjutande af sådane fördelar,eller
inkomstgifvande rättigheter,som kunna mot
svara eller öfverstiga ,de kostnader som dess-
förinnan måste bestridas,men innefattar
motionen i öfrigt icke något bevekande
skäl för sakens nedläggande,Och ehu
ru jag vid flere sammanträden sökt
förklara alla de förhållanden som med
saken hafva gemenskap,så tror jag
mig likväl finna,att mina förklarin
gar icke blifvit rätt uppfattade,och
vill derföre nu så utförligt som möjligt
söka upplysa om rätta förhållandet.
Angående den af Landtmätaren Flo-
din i Strängnäs å Charta laggde,och af
honom förordade rågångs linien,så är in
gen rubbning deraf tänkbar,dels emedan
qvarnen icke hade någon Charta,att tillgå
och dels att upplyst blifvit,att då qvarnen
försåldes från Krono till skatte,icke något
tomtområde finna omnämndt,och då för
ra sågfallet som i sednare tider jemte
den sedermera nedlagda sågen,genom
särskildt köp blifvit förvärfvad af
qvarnägaren,derom finnes jemväl hand-
lingar att tillgå,men hvaraf jemväl in
hämtas,att detta wattenfall liksom sågtom
ten äro belägne på stadens område,då der
emot grannen är belägen på landet,häraf
blifver således en obestridlig följd,att grän
sen emellan staden och landet på detta
ställe,kommer att blifva öfver den stenpelare
som är belägen emellan stora utfallet och
det vid östra stranden belägna sågfal-
let,Beträffande stadens fördelar af
rågången,så får jag upplysa,att äga-
ren till Bressilie-verket i gården N:o 23,
i många år till qvarnägaren årligen bet-
alt 200 Rdr Rmt synnerligast derföre,att
qvarnägaren påstått,det wattendammen
tillsamma verk varit belägen på ett långt
nedom qvarnen beläget stengrund,och
dels derföre,att då qvarnarne på vestra de
len af qvarnen,någon gång warit stillastå
ende,en Frilucka blifvit pådragen för att så
lunda leda wattnet till Bresilieverkets damm
denna damm kommer efter rågångens uppgå
ende att blifwa belägen på stadens område,äf-
vensom den vid dammen belägne badhus-
platsen.Då nu Bressilieverksägaren funnit
sig villig,att årligen betala 200 Rdr Rmt så
synes deraf,att denna taxering icke varit för
hög,och derföre om staden efter rågångens
fastställande,skulle taxera 100 R:dr för dam-
läget,så återstår ett lika belopp till er-
sättning för den sällan behöfliga friluc-
kans pådragning,hvilket halfva belopp
för denna lucka,är mer än tillräckligt.
Härtill kommer stadens rätt att uthyra
Badhusläget för minst 25 Rdr: om året
Angående stadens fördel af rågån
gen vid sågfallet,så uppkommer ingen
skyldighet för staden att bygga eller underhål
la dammen derföre,att rågången blifver
bestämd,ty qvarnägarne äro ju i alla fall
ägare till nämnde wattenfall,och om än qvar-
nen med företrädesrätt pretenderar vat-
ten till qvarndriften,så kan likväl sta-
den alldrig hindras,att på sitt område
draga fördel af öfverflöds wattnet,och
således blifva i tillfälle att beskatta det
öfverflöds watten som nu användes till
grynverkets drift m: m: i gården N:o 21,
och sedan qvarndammen nu till stör
re delen blifwit ombyggd,kommer
sådant öfverflödsvatten nästan aldrig
att saknas,hälst fallhöijden härstädes
är mer än dubbelt större,än i Es-
kilstuna.Utom det lagliga i en så-
dan taxering,må som exempel anföras,
att en sådan beskattning för öfverflöds
vatten äger rum vid Herr Munktells verk-
stad,och en äfven i Eskilstuna belä-
gen klädesvalk,dervid sednare lokalen
förekommer samma omständighet,i af-
seende på ägarens genomgräfning af
sin egen tomt som händelsen är i går
den N:o 21,Och hos Munktell,att han på
egen bekostnad får underhålla en lång
vattenränna,samt särskild gräfning i
sidan af sin tomt för vattenhjulet.
Wattenkraften i gården N:o 21.borde alt-
så vara värd 150 R:dr Rmt om året och
således dessa 3:ne poster tillsammans 275,
Rdr Rmt motsvarande ett Capitalvärde af
4583.Rd 33öre Rmt,skulle nu sjelfwa sågfal-
let efter rågångens uppgående,godvilligt eller
genom annan särskild åtgärd,och på grund
af stadens Donationsbref,komma till staden,
Så uppkommer skyldighet att till 6 a 7 alnars
bredd,underhålla dammen,men erhålles med
samma rättighet,att erhålla watten till en
qvarn med 4 a 6 par stenar eller andra gå
ende verk.Då nu ett sågläge för watten
drift består af 3:ne hufvudsakliga delar el
ler egenskaper som ifrån hvarandra ic
ke skiljas,och dessa bestånds-
delar äro först wattendammen 2:d. plats för
wattenränna och tredje tomtplats för sågen,
och qvarnägaren till Staden återlämnat 2:ne
af desse hufvuddelar, nemligen rännplatsen
och sågtomten,samt för flera år sedan upp-
sagt den afgift som till staden erlades,
den tiden sågen var i gång,så synes det
väl blifva både svårt,och ändamålslöst,
att behålla en tredjedel af sågläget,hvar
med han icke eller något kan uträtta,
och om än han som förut är nämndt,
skulle med företrädesrätt kunna dispo-
nera vatten till qvarnen,så är öfverflöds
vattnet äfven till detta fall tillräckligt
Och om detta watten kommer under sta-
den,så behöfver man ingalunda be-
tvifla att en anläggning blifver gjord,
och att innehafvaren deraf skulle skatta
sig lycklig,att endast emot dammbygg-
nadsskyldighet få begagna sistnämnde
vattenkraft,hälst en damm hvars värde
ännu är för tidigt att uppskatta,af sten
val ombyggd,kan äga bestånd i flere
mansåldrar.
Med beräkning af dessa nu omtala
de utsigter och följder,och på grund
af de handlingar som är att tillgå,var
det som flere bland stadens innevåna
re till följe af Herrar Fagerströms och
Benselins behof af wattenkraft,för till-
ernad qvarnanläggning,började inse
nödvändigheten af rågångens uppgåen-
de,hvarföre och en utredning häraf på
Borgmästarens lifliga tillstyrkan,blef lag-
ligen beslutad,vid allmänt sammanträ-
de den 20 Januari 1862,och hvarvid Herr
Borgmästaren till bekräftelse af sitt nit
för saken,jemväl hade godheten att så-
som stadens sakförare uppträda,hvar-
med han fortfor tills rågången var
af Landtmätaren uppgången,och då,
sedan dess inga handlingar förekom-
mit,eller kunna finnas som i någon
mon gör stadens utsigter mörkare,än
de i början sig framställde,så är
det med werklig förvåning man finner
huru Herr Borgmästaren nu såväl inom
som utom Communal lagens gränsor,på
det mäst ifriga sätt uppträder emot rå
gångens uppgående,utan att derföre kun
na uppgifwa annat än obetydliga svårig
heter,som likväl kunde beräknas med må
lets början.En sådan oerhörd dubbelhet
i handlingssätt,som synes hafva sin grund
i några egna okända orsaker,kan väl vara
som motionärerna yttrat sig,en temmeli-
gen stor anledning att uppvigla menniskor
mot hvarandra,isynnerhet då dertill kom
mer,att Herr Borgmästaren tillåtit sig det
ofoget,att oagtadt fullmäktige finnes,lik-
väl försöka att på allmänt sammanträde
få frågan nedlagd,nu derjemte tillåtet
sig att såsom motionär täckna sitt namn
i bredd med Stadsfullmäktige,då han hvar-
ken som enskild person,Domare eller
enskild Magistratsperson ,dertill äger nå-
gon rättighet,ty han äger endast i dyli-
ka fall efter öfverläggning och beslut,med
Rådmännen,å Magistratens vägnar till
fullmäktige göra de framställningar,hvar-
till omständigheterna kunna föranleda.
Af
Af det förut kända krångel och tids-
utdrägt som qvarnägarna äfven i denna
enkla sak åstadkomma,synes tydligen
att de genom rågångens uppgående kom-
ma att göra en förlust,och staden såle-
des en vinst,så är det ju mycket mindre
skäl att nedlägga afären,hälst ännu in-
gen dom fallit vid häradsrätten,och skul-
le ett sådant förfarande tydas så,att sta
den antingen misstagit sig om målets
utgång,eller och att en sådan van-
makt här vore rådande,att icke någ
ra 100 R:dr kunde här förskotteras.
I hvad fall som hälst så tror jag få
städer i riket finns,som icke har
sina gränsor bestämda,eller äro an-
gelägna om att få weta,hvarest sta-
dens område tager sin början och slut
sakens nedläggande skulle dessutom för
staden medföra en vanära,som äfven bör
undvikas.
Motionärerne anmärka bland annat,
att om hvarje individ i samhället finge
rösta,så skulle saken få en annan ut-
gång,samt att 2 rösters pluralitet varit
för ringa att afgöra saken,häraf vill
det synas som,Motionärerne anse
att hvarje individ har begrepp om saken
och att de derjemte icke hafva sig bekant,
huru som ofta nog händer vid Riksdagar
att en enda person i förstärkt Stats Utskott
afgör hela rikets eller nära 4. millioner men
niskors öden eller beskattning,och detta u-
tan att ens Konungen kan göra någon
ändring deruti,eller hänvisa till rikets
individer.
Då stadsfullmäktige såsåom Motio
närerne riktigt anfört,äro tillsatta för att
bevaka samhällets bästa,och utöfva sta-
dens beslutande rätt,så bör det och va
ra hvar och en af dem angeläget att
i tal och skrift söka undvika opas-
sande och pikanta uttryck,hvarje-
nom ingenting vinns utan endast
obehag kan uppkomma,Lugn och
fridsamhet är första willkoret för
en väl ordnad werksamhet.
Nu till Hufvudsaken,rågångens
uppgående har sednast i laga ordning
blifvit för andra gången beslutad på Full
mäktiges sammanträde den 4.September
1863. då Fullt 2/3 delar af Fullmäktige voro
närvarande,hvilket beslut blifvit i före-
skriven ordning offentligen uppläst,och
bevis deröfver i protokollsboken taget
samt icke i behörig tid öfverklagadt,
och står således fast,och kan ic-
ke upphäfvas med mindre än att alla
nu närvarande fullmäktige derom ä-
ro ense.
Ytterligare må det tillåtas mig,
anföra,att jag aldrig varit upphof-
vet till denna rättmätiga rågångs-
tvist,och får derjemte meddela,att om
jag med liknöjdhet bevakat stadens
rätt i afseende på underhållet af sto-
ra bron ,och den väl bekanta fattig-
vårdsfrågan,angående Hattmakar
Gesällen Boman och hans efterläm
nade barn,så har staden kunnat
endast på dessa saker förlora minst
1300.Rdr utom brons framtida under-
håll,och då hvarje inbesparad ut-
gift utgör en vinst för samhället
så hemställes,huruvida icke staden
med nöje,och full förhoppning om
god utgång bör kunna uppoffra,den-
na besparing,hvarmed rättegången
kan fortsättas många år om så
skulle fordras,Staden har till dato
för denna rättegångstvist förskotte-
rat omkring 180 R:dr Rmt,men då
Skiftesstadgan föreskrifver,att rågån
gens uppgående skall till hälften
af hvardera bekostas,så är anled-
ning förmoda att halfva rättegångs
kostnaden återfås. hvad som till dato
gjordt saken dyr,har varit den om-
ständigheten,att Borgmästaren Svens-
son som förestått domsagan varit jäf-
vig att målet handlägga, och att derfö-
re extra domare endast för denna
sak måst tillkallas, och arfvode för
denna har vid 2:ne ting kostat 40 Rd.
för hvarje gång,eller tillsammans
80 Rd Rmt. Thorshälla den 5 Februari 1864.
/Joh Thermaenius/
Härefter förekom öfverläggning om
saken,hvarvid ordföranden ytterligare
upplyste,att beslutet om rågångens
uppgående icke kunde nedläggas,med
mindre än att alla närvarande ledamö-
terne derom voro ense och sedan någre af Ledamöterne
yttrat,att det i denna fråga
fattade beslut borde stå fast,så för
klarade ordföranden att den i äm
net ingifne motion icke lagligen kan
till någon åtgärd föranleda.
Till Justering af Protokol
let utsågs Herr.L,Lindblom,och Herr O,
Setterlund och till Supleant Herr P;G;Hulin.
Thors hälla som ofvan
/Joh.Thermaenius/
Uppläst och ricktigt befunnet betygar
Thorshälla den 8 Februari 1864
/O;Setterlund/
/L.Lindblom/
1864. den 9 Februari till Herr Borgmäs
taren Svensson i Thorshälla aflemnade föl
jande handlingar
- Utdrag af Protokollet hållet med stadsfull
mäktige i Thorshälla den 4 sistlidne Februari
afven ärende i allmänhet-
- Ett dito utdrag för samma dag angå
ende Drätselkammarens Reglemente-
-samt det af Magistraten för Drätsel-
kammaren författade Reglemente-
Anmodadt Lindblom att deltaga i
Bevillnings beredningens göromål d.20.
feb. 1864.
Förestående protokoll af den 4 den
nes är idag Offenteligen uppläst å
Thorshälla Rådhus betygar.
Thorshälla den 22 Febr 1864
/J;F; Skogsberg/
/P;Malmsten/
fullmäktige i Thorshälla
den 4 Februari 1864.
Sedan några bland fullmäktige
anmäldt laga förfall att vid samman
trädet tillstädeskomma,och trefjerdede
lar af fullmäktige blifwit samlade
företogs nu följande ärender till be
handling.
{§1.}
Skeppar Söderström som erkände att
han förfallolöst vid förra sammanträ
det varit frånvarande,ålades derföre
till Stads Cassan böta 2Rd:[Riksdaler]Rmt:[Riksmynt]
som han skulle till Stads Cassan beta-
la,och vid nästa sammanträde derå
förete qvitto.
{§2.}
Wal anställdes till Ledamöter
och Supleanter i bevillningsbered-
ningen och utföll så,att till Leda-
möter blefwo walde f:d: Rådman
nen P,Th,Sundholm,Skräddaren
Setterlund,och Fabrikören Joh Ther-
maenius,och till Supleanter Fabrikö-
ren L,Lindblom och Nålmakaren
F;O; Nyström.
[MARG:Lindblom
Kallad att först
tjenstgöra.]
{§3.}
På derom gjord framställning beslöts,att den
af fullmäktiges Ledamöter som hädanefter till
sammanträden kommer mer än 1/4. timme
försent,skulle åläggas böter i likhet med
hvad för uteblifven ledamot stadgadt är.
{§4.}
Förslag väcktes att stensätta stora bron,
och skulle det förut tillsatta berednings
utskott anmodas,att sedan bron på för
sommaren blefve torr,undersöka plan-
kens beskaffenhet och derefter till full
mäcktige inkomma med sitt utlåtande,
huruvida de anse bron kunna bära sten
sättning,och huruvida de anse en sådan
åtgärd ändamålsenlig för brons framti
de bestånd.
{§5.}
Det från Magistraten inkomne regle
mente för Drätselkammaren af den 25
sistled Januari,föredrogs och nu ytterligare uppläs-
tes,och gjordes anmärkning dervid emot §6. som be
stämmer,att statsutskylderne skola beta
las i medlet af April.Då denna årstid
är den svåraste för alla näringsidkare att
anskaffa penningar,hälst Kronoutskylder
ne kort förut måste betalas,så beslöts,att
denna betalningstid borde utur § utgå,
och att fullmäktige jemlikt 69 §. Commu-
nalförfattningen,få framdeles bestämma
den betalningstid som efter sammanjem-
kande af Handtverks och Jordbruksin-
tresset kan blifva för båda dessa yr-
ken tjenligast,att fördelas och hvaröfver
fullmäktige för närvarande saknar all
den upplysning och erfarenhet som er-
fordrass för att fatta beslut,om lämpligas-
te tiden för stadsutskyldernes erläg
gande.I alla öfrige delar blef Regle-
mentet af fullmäktige godkändt,och hvar-
om Magistraten genom utdrag af Pro-
tokollet skulle meddelas.
{§6.}
Upplästes stadens Donationsbref af
d.24 Juli 1644.Landtmätaren And Mörns
Kartebeskrifning af den 15 Apr 1742.
samt den af fullmäktige till Magistra-
ten ingifne skrifvelse af den 30 Dec 1863,
angående begärde upplysningar om stads
jordens beskattning,samt derefter Magi
stratens svar på sistnämnde skrif-
velse af den 11 Jan 1864- och då Magi-
stratens skrifvelse icke innefattade svar
på alla de frågor,som af fullmäkti-
ge blifwit framstälde,och således ut
gjorde ett hinder att nu kunna fatta
något beslut så beslöts,med elfva röster e
mot 4. att samma ärende skulle hos
vederbörande i laga ordning fullföljas,
och hvarvid genom särskild röstning och
med lika öfvervigt i röstantalet beslöts,
att fullmäktiges Ordförande skulle utan
vidare föredragning,å Fullmäktiges väg
nar besvären fullfölja,och skrifvelsen så-
ledes derom i protokollboken intaga,och
hvarom följande §.kommer att afhand
las.
{§7.}
Till Konungens höga befallnings
hafvande i Nyköping!Till följe af
härstädes tid efter annan af framfarne
Borgmästare begågne olagligheter,att på
Krono- och Stadsdonationsjord,under full
ägande rätt till Köpare utfärda laga fas-
tebref,är staden nu i fara,att med tillämp-
ning af 57§: Kongl: Förordningen om
Communalstyrelse i Stad,af den 21 Mars
1862,förlora nästan hela det lilla bidrag
till stadsutskylder,som staden haft af Jord
bruket,och hvarom Konungens Befall-
ningshavfvande täckes,i hufwudsaken när-
mare inhämta,af stadsfullmäktige här
fogade,och till Magistraten under den 11.
sistlidne Januari Remitterade Protokoll
utdrag.Då fullmäktige til Magistraten
satte det förtroende, att denna fråga
till följe af 47 §. förberörde Kongl:
förordning,skulle i första rummet be-
ifra och utreda frågan,så blef nyss näm-
de skrifvelse,icke så väl i detalj ut-
förd,som den måhända bort wara,
hvaraf följer,att några ytterligare för-
klaringar nu blifva nödvändige att
meddela.
Stadsjorden innehåller 634.Tunn
land och är taxerad till 158.517 Rdr
[Riksdaler]Rmt[Riksmynt]som nu med stöd af 57§.förenämn-
de författning,och på grund af uppgift
om Laga fasta,blifwit fördelad uti
46,62 öretal,och,erhåller staden af hela den
na egendom icke mer än 74 R:dr 59 öre
Rmt i årlig inkomst,utom stadgade
pastoralier,och en obetydlig fattigkost
i natura,som närma
re inhämtas af stadsbokhållarens
häröfver vidfogade bevis.Om nu
staden skall på grund af olaga
köp,komma att få åtnöja sig med
en sådan orättvis behandling,att
emottaga ett så obetydligt bidrag,som
icke ens motsvarar hälften af Stads-
bokhållarens lön,så är klart att
härvarande 20 borgare icke kan uthär-
da att uppehålla Staden med dess Magis
Magistrat och betjening,samt att hvart-
tredje år hålla Riksdagsman och säkert
är att om staden upplöses,och Kongl:
Maj:st och Kronan återtager sin Jord
så får dess innehafvare en skatt vida större som
som icke kan jemnföras med den billiga af
gift,som staden nu kan pretendera,
ett förhållande som Jordägarne nu ic
ke wilja förstå.
Då nu kändt är,att i arende
för ett Tunland Stadsjord i medel-
tal betalas 15 Rdr Rmt,så skulle
denna jord om den icke wore försåld
för 634 Tunland inbringa en behållning
af 9,510. Rdr Rmt om året,Men då
nu jorden är på god tro inköpt
af så inom som utom staden boen-
de personer,så vore dess jordinne
hafvare att beklaga,om Staden skul-
le med stöd af 5.§ . Communal
författningen sträcka sine an
språk alt för långt,och derföre
får fullmäktige i detta afseende
föreslå en billig medelväg,och
anser att någon öretalsberäkning
å Stadsjorden,icke bör ifrågasät
tas,utan att staden utom de
små kronoutskylderne,Pastora
lier och den nu warande Fattig-
kosten,borde komma i åtnjutan
de af någon viss inkomst för
hvarje Tunnland Åker och Äng
och då innehafvaren nu på 250 Rdr
jordvärde utom utskylder och
Pastoralier,hafva en behållen in
komst af 15 Rd så få Fullmäk-
tige hemställa,huru vida det ic
ke wore billigt och det minsta
som Staden kan pretendera,att kom
ma i åtnjutande af 2 Rdr 50 öre
för hvarje Tunnland,då jordinne
hafwarne efter detta låga arrende
likväl hade 5% i behåll för si
ne utlaggde penningar,Härvid
må jemväl anföras,att arrendet är
lågt och att i granstaden Eskils
tuna betalas minst 20 Rdr Rmt
tunlandet för dylik jord.
Af Magistratens här fogade re
solution af den 1:sta i denna
månad täckes Konungens Be
fallningshafvande inhämta,att Ma-
gistraten will likasom med gam-
mal häfd försvara behörigheten
och Kraften af de å förbemälde
Krono och Donationsjord,utfärdade
laga fastor,som likväl
icke bör kunna innefatta annan kraft
än bevis öfver wärdskap nyttjan-
de rätt,samt derjemte åberopar,res-
nings och Skifteshandlingar.
Af här fogade
transumt,att
forne Borgmästaren
Kronofogden J.N.
Levins uppgifter
till Statistiska
Centralbyrån
åren 1852,1853,
inhämtas [oläsligt]
Stadsjordens natur
och förbindelse
till staden.Det
kraftlösa i Fastornes utfärdande
äro således öfverflödigt att nämna,
och hvad refnings och skifteshand
lingar beträffar, så må upplysas
att år 1814.ett storskifte blef hål-
letsom icke är faststäldt och att
år 1862-laga skifte å Östra stads
jorden afslutadt,men af sta
den öfverklagadt,dels derföre att
Jordinnehafvarne då utan Krono och-
stadsombud,från staden till sig in
skiftade omkring 50 Tunnland säm-
re mark,som de icke inköpt,samt
jemväl ibland skattejord inskifta
de 1 mantal Säby Krono,hvarå
staden har särskildt Donations
bref-samma Skiftesmål är ännu
icke hos H:Maj:st Konungen
afgjordt,och har således Magistra
tens anförande i detta hänseende
icke något wärde,eller kan för
tjena något afseende.
Under dessa förhållanden,och
med afseende på widfogade hand
lingar,och då Magistratens utlå
tande icke innefattar någon led-
ning för frågans behandling,är det
som stadsfullmäktige nu hos Konun
gens Befallningshafvande vörd-
samt begär,sådana föreskrifter
i ämnet, som tjena till sakens
utredning,samt hvad stadsfull-
mäktige dervid har att iackta
ga.
{Afskrift}
På begäran af Stadsfullmäktiges Ord-
förande,Herr Brukspatron Joh Thermae-
nius,får jag härigenom upplysa att
stadens jord som utgör 634 Tunnland
är taxerad till 158,517.Riksdaler rmt samt
fördelad i 46,62 öretal för hvilka år
ligen ett bidrag till stadskassan in-
går med 74 Riksdaler 50 öre.Thorshäl-
la i Stadsbokhållare Kontoret den 6 Fe-
bruari 1864.
/I;G; Haglundh/
Stadsbokhållare
Likheten med Originalet betygas
/J;F; Skogsberg/
{§8.}
Wid sista sammanträdet d. den 24.
Jan-inlemnades af vice ordföranden
Slussinspektoren I.G. Haglund en
så lydande Motion ,- Till Herrar Stads-
fullmäktige i Thorshälla!Ehuru Stadsfull
mäktige vid sammanträde en 4 Sistlidne
September,då af ledamöterne endast 14 vo-
ro tillstädes,med 8 Ja emot 6 Nej beslu
tat,att den wid Wester Rekarne Härads-
Rätt,emot ägaren af Thorshälla qvarn an
hängige rättegång,angående rätt till an-
del uti förbiflytande Thorshälla å,skul
le fortsättas,men denna fråga vid betrak-
tandet af de ovissa fördelar samhället
genom rättegången kan tillskyndas,sy-
nes vara af alt för stor vigt,för sam-
hället att böra bero af några enskildes
godtycko,anse underteknade medlemmar
af samhället sig oförhindrade,att fastän
åtta personer beslutat fortsätta rätte
gången,inför Stadsfullmäktige väcka frå
gan om rättegångens nedläggande.
För att utföra en sak genom Rättegång,
måste naturligtvis i första rummet afses
något att vinna,och derföre måste Her-
rar Stadsfullmäktige således först tillse
hvad genom ifrågavarande rättegång kan
vinnas.Det är sant att Thorshälla
qvarnägare eger qvarnen,hvilken in-
köpts från Kongl Majt:st och Kronan,
för att qvarnen skall kunna drifwas
erfordras watten och sedan damfästen,
Om hvilket är högst osannolikt,andel i
wattnet skulle vinnas,återstår för Thors-
hälla samhälle att deltaga uti underhål-
let och uppbyggandet af damfästena,
Kostnaden härför skulle blifva alt för
kännbar att samhället dessförutan skul-
le hafva någon winst.
Då utgången således i bästa fall är
oviss,villja vi derföre hemställa till
Herrar Stadsfullmäktige om det icke
wore skäligt i tid nedlägga densamma
heldre än att fortsätta med förfäktandet
af en orimlig sak.
Finge hvarje individ i samhället
hvilken har rösträtt,gifva sitt utlå-
tande i frågan,äro vi förvissade att
flertalet skulle tänka lika med oss,Och
då Stadsfullmäktige äro satte att be
waka samhällets bästa,bör väl det
ta heldre afses,än begäret att blott upp
vigla menniskor emot hvarandra
Thorshälla den 25 Januari 1864.K.
Svensson F,G,Haglundh A Juhlin
A Berglund L Lindblom A Andersson."
Till bemötande af den af Herrar Borgmästar
Svensson I.G. Haglund A Berglund L.
Lindblom,A Juhlin och A Andersson till
Stadsfullmäktige den 25 sistlidne Januari
ingifne Motion, angående nedläggandet
af Rågångstvisten emellan Thorshälla Stad
och Thorshälla qvarnägare,får jag anföra
följande,som jemte motionen kommer
att i denna dags protokoll intagas.
Af Motionens hufvudsakliga innehåll
inhämtas att motionärerne betvifla huruvida
staden efter rågångens fastställande,kan kom
ma i åtnjutande af sådane fördelar,eller
inkomstgifvande rättigheter,som kunna mot
svara eller öfverstiga ,de kostnader som dess-
förinnan måste bestridas,men innefattar
motionen i öfrigt icke något bevekande
skäl för sakens nedläggande,Och ehu
ru jag vid flere sammanträden sökt
förklara alla de förhållanden som med
saken hafva gemenskap,så tror jag
mig likväl finna,att mina förklarin
gar icke blifvit rätt uppfattade,och
vill derföre nu så utförligt som möjligt
söka upplysa om rätta förhållandet.
Angående den af Landtmätaren Flo-
din i Strängnäs å Charta laggde,och af
honom förordade rågångs linien,så är in
gen rubbning deraf tänkbar,dels emedan
qvarnen icke hade någon Charta,att tillgå
och dels att upplyst blifvit,att då qvarnen
försåldes från Krono till skatte,icke något
tomtområde finna omnämndt,och då för
ra sågfallet som i sednare tider jemte
den sedermera nedlagda sågen,genom
särskildt köp blifvit förvärfvad af
qvarnägaren,derom finnes jemväl hand-
lingar att tillgå,men hvaraf jemväl in
hämtas,att detta wattenfall liksom sågtom
ten äro belägne på stadens område,då der
emot grannen är belägen på landet,häraf
blifver således en obestridlig följd,att grän
sen emellan staden och landet på detta
ställe,kommer att blifva öfver den stenpelare
som är belägen emellan stora utfallet och
det vid östra stranden belägna sågfal-
let,Beträffande stadens fördelar af
rågången,så får jag upplysa,att äga-
ren till Bressilie-verket i gården N:o 23,
i många år till qvarnägaren årligen bet-
alt 200 Rdr Rmt synnerligast derföre,att
qvarnägaren påstått,det wattendammen
tillsamma verk varit belägen på ett långt
nedom qvarnen beläget stengrund,och
dels derföre,att då qvarnarne på vestra de
len af qvarnen,någon gång warit stillastå
ende,en Frilucka blifvit pådragen för att så
lunda leda wattnet till Bresilieverkets damm
denna damm kommer efter rågångens uppgå
ende att blifwa belägen på stadens område,äf-
vensom den vid dammen belägne badhus-
platsen.Då nu Bressilieverksägaren funnit
sig villig,att årligen betala 200 Rdr Rmt så
synes deraf,att denna taxering icke varit för
hög,och derföre om staden efter rågångens
fastställande,skulle taxera 100 R:dr för dam-
läget,så återstår ett lika belopp till er-
sättning för den sällan behöfliga friluc-
kans pådragning,hvilket halfva belopp
för denna lucka,är mer än tillräckligt.
Härtill kommer stadens rätt att uthyra
Badhusläget för minst 25 Rdr: om året
Angående stadens fördel af rågån
gen vid sågfallet,så uppkommer ingen
skyldighet för staden att bygga eller underhål
la dammen derföre,att rågången blifver
bestämd,ty qvarnägarne äro ju i alla fall
ägare till nämnde wattenfall,och om än qvar-
nen med företrädesrätt pretenderar vat-
ten till qvarndriften,så kan likväl sta-
den alldrig hindras,att på sitt område
draga fördel af öfverflöds wattnet,och
således blifva i tillfälle att beskatta det
öfverflöds watten som nu användes till
grynverkets drift m: m: i gården N:o 21,
och sedan qvarndammen nu till stör
re delen blifwit ombyggd,kommer
sådant öfverflödsvatten nästan aldrig
att saknas,hälst fallhöijden härstädes
är mer än dubbelt större,än i Es-
kilstuna.Utom det lagliga i en så-
dan taxering,må som exempel anföras,
att en sådan beskattning för öfverflöds
vatten äger rum vid Herr Munktells verk-
stad,och en äfven i Eskilstuna belä-
gen klädesvalk,dervid sednare lokalen
förekommer samma omständighet,i af-
seende på ägarens genomgräfning af
sin egen tomt som händelsen är i går
den N:o 21,Och hos Munktell,att han på
egen bekostnad får underhålla en lång
vattenränna,samt särskild gräfning i
sidan af sin tomt för vattenhjulet.
Wattenkraften i gården N:o 21.borde alt-
så vara värd 150 R:dr Rmt om året och
således dessa 3:ne poster tillsammans 275,
Rdr Rmt motsvarande ett Capitalvärde af
4583.Rd 33öre Rmt,skulle nu sjelfwa sågfal-
let efter rågångens uppgående,godvilligt eller
genom annan särskild åtgärd,och på grund
af stadens Donationsbref,komma till staden,
Så uppkommer skyldighet att till 6 a 7 alnars
bredd,underhålla dammen,men erhålles med
samma rättighet,att erhålla watten till en
qvarn med 4 a 6 par stenar eller andra gå
ende verk.Då nu ett sågläge för watten
drift består af 3:ne hufvudsakliga delar el
ler egenskaper som ifrån hvarandra ic
ke skiljas,och dessa bestånds-
delar äro först wattendammen 2:d. plats för
wattenränna och tredje tomtplats för sågen,
och qvarnägaren till Staden återlämnat 2:ne
af desse hufvuddelar, nemligen rännplatsen
och sågtomten,samt för flera år sedan upp-
sagt den afgift som till staden erlades,
den tiden sågen var i gång,så synes det
väl blifva både svårt,och ändamålslöst,
att behålla en tredjedel af sågläget,hvar
med han icke eller något kan uträtta,
och om än han som förut är nämndt,
skulle med företrädesrätt kunna dispo-
nera vatten till qvarnen,så är öfverflöds
vattnet äfven till detta fall tillräckligt
Och om detta watten kommer under sta-
den,så behöfver man ingalunda be-
tvifla att en anläggning blifver gjord,
och att innehafvaren deraf skulle skatta
sig lycklig,att endast emot dammbygg-
nadsskyldighet få begagna sistnämnde
vattenkraft,hälst en damm hvars värde
ännu är för tidigt att uppskatta,af sten
val ombyggd,kan äga bestånd i flere
mansåldrar.
Med beräkning af dessa nu omtala
de utsigter och följder,och på grund
af de handlingar som är att tillgå,var
det som flere bland stadens innevåna
re till följe af Herrar Fagerströms och
Benselins behof af wattenkraft,för till-
ernad qvarnanläggning,började inse
nödvändigheten af rågångens uppgåen-
de,hvarföre och en utredning häraf på
Borgmästarens lifliga tillstyrkan,blef lag-
ligen beslutad,vid allmänt sammanträ-
de den 20 Januari 1862,och hvarvid Herr
Borgmästaren till bekräftelse af sitt nit
för saken,jemväl hade godheten att så-
som stadens sakförare uppträda,hvar-
med han fortfor tills rågången var
af Landtmätaren uppgången,och då,
sedan dess inga handlingar förekom-
mit,eller kunna finnas som i någon
mon gör stadens utsigter mörkare,än
de i början sig framställde,så är
det med werklig förvåning man finner
huru Herr Borgmästaren nu såväl inom
som utom Communal lagens gränsor,på
det mäst ifriga sätt uppträder emot rå
gångens uppgående,utan att derföre kun
na uppgifwa annat än obetydliga svårig
heter,som likväl kunde beräknas med må
lets början.En sådan oerhörd dubbelhet
i handlingssätt,som synes hafva sin grund
i några egna okända orsaker,kan väl vara
som motionärerna yttrat sig,en temmeli-
gen stor anledning att uppvigla menniskor
mot hvarandra,isynnerhet då dertill kom
mer,att Herr Borgmästaren tillåtit sig det
ofoget,att oagtadt fullmäktige finnes,lik-
väl försöka att på allmänt sammanträde
få frågan nedlagd,nu derjemte tillåtet
sig att såsom motionär täckna sitt namn
i bredd med Stadsfullmäktige,då han hvar-
ken som enskild person,Domare eller
enskild Magistratsperson ,dertill äger nå-
gon rättighet,ty han äger endast i dyli-
ka fall efter öfverläggning och beslut,med
Rådmännen,å Magistratens vägnar till
fullmäktige göra de framställningar,hvar-
till omständigheterna kunna föranleda.
Af
Af det förut kända krångel och tids-
utdrägt som qvarnägarna äfven i denna
enkla sak åstadkomma,synes tydligen
att de genom rågångens uppgående kom-
ma att göra en förlust,och staden såle-
des en vinst,så är det ju mycket mindre
skäl att nedlägga afären,hälst ännu in-
gen dom fallit vid häradsrätten,och skul-
le ett sådant förfarande tydas så,att sta
den antingen misstagit sig om målets
utgång,eller och att en sådan van-
makt här vore rådande,att icke någ
ra 100 R:dr kunde här förskotteras.
I hvad fall som hälst så tror jag få
städer i riket finns,som icke har
sina gränsor bestämda,eller äro an-
gelägna om att få weta,hvarest sta-
dens område tager sin början och slut
sakens nedläggande skulle dessutom för
staden medföra en vanära,som äfven bör
undvikas.
Motionärerne anmärka bland annat,
att om hvarje individ i samhället finge
rösta,så skulle saken få en annan ut-
gång,samt att 2 rösters pluralitet varit
för ringa att afgöra saken,häraf vill
det synas som,Motionärerne anse
att hvarje individ har begrepp om saken
och att de derjemte icke hafva sig bekant,
huru som ofta nog händer vid Riksdagar
att en enda person i förstärkt Stats Utskott
afgör hela rikets eller nära 4. millioner men
niskors öden eller beskattning,och detta u-
tan att ens Konungen kan göra någon
ändring deruti,eller hänvisa till rikets
individer.
Då stadsfullmäktige såsåom Motio
närerne riktigt anfört,äro tillsatta för att
bevaka samhällets bästa,och utöfva sta-
dens beslutande rätt,så bör det och va
ra hvar och en af dem angeläget att
i tal och skrift söka undvika opas-
sande och pikanta uttryck,hvarje-
nom ingenting vinns utan endast
obehag kan uppkomma,Lugn och
fridsamhet är första willkoret för
en väl ordnad werksamhet.
Nu till Hufvudsaken,rågångens
uppgående har sednast i laga ordning
blifvit för andra gången beslutad på Full
mäktiges sammanträde den 4.September
1863. då Fullt 2/3 delar af Fullmäktige voro
närvarande,hvilket beslut blifvit i före-
skriven ordning offentligen uppläst,och
bevis deröfver i protokollsboken taget
samt icke i behörig tid öfverklagadt,
och står således fast,och kan ic-
ke upphäfvas med mindre än att alla
nu närvarande fullmäktige derom ä-
ro ense.
Ytterligare må det tillåtas mig,
anföra,att jag aldrig varit upphof-
vet till denna rättmätiga rågångs-
tvist,och får derjemte meddela,att om
jag med liknöjdhet bevakat stadens
rätt i afseende på underhållet af sto-
ra bron ,och den väl bekanta fattig-
vårdsfrågan,angående Hattmakar
Gesällen Boman och hans efterläm
nade barn,så har staden kunnat
endast på dessa saker förlora minst
1300.Rdr utom brons framtida under-
håll,och då hvarje inbesparad ut-
gift utgör en vinst för samhället
så hemställes,huruvida icke staden
med nöje,och full förhoppning om
god utgång bör kunna uppoffra,den-
na besparing,hvarmed rättegången
kan fortsättas många år om så
skulle fordras,Staden har till dato
för denna rättegångstvist förskotte-
rat omkring 180 R:dr Rmt,men då
Skiftesstadgan föreskrifver,att rågån
gens uppgående skall till hälften
af hvardera bekostas,så är anled-
ning förmoda att halfva rättegångs
kostnaden återfås. hvad som till dato
gjordt saken dyr,har varit den om-
ständigheten,att Borgmästaren Svens-
son som förestått domsagan varit jäf-
vig att målet handlägga, och att derfö-
re extra domare endast för denna
sak måst tillkallas, och arfvode för
denna har vid 2:ne ting kostat 40 Rd.
för hvarje gång,eller tillsammans
80 Rd Rmt. Thorshälla den 5 Februari 1864.
/Joh Thermaenius/
Härefter förekom öfverläggning om
saken,hvarvid ordföranden ytterligare
upplyste,att beslutet om rågångens
uppgående icke kunde nedläggas,med
mindre än att alla närvarande ledamö-
terne derom voro ense och sedan någre af Ledamöterne
yttrat,att det i denna fråga
fattade beslut borde stå fast,så för
klarade ordföranden att den i äm
net ingifne motion icke lagligen kan
till någon åtgärd föranleda.
Till Justering af Protokol
let utsågs Herr.L,Lindblom,och Herr O,
Setterlund och till Supleant Herr P;G;Hulin.
Thors hälla som ofvan
/Joh.Thermaenius/
Uppläst och ricktigt befunnet betygar
Thorshälla den 8 Februari 1864
/O;Setterlund/
/L.Lindblom/
1864. den 9 Februari till Herr Borgmäs
taren Svensson i Thorshälla aflemnade föl
jande handlingar
- Utdrag af Protokollet hållet med stadsfull
mäktige i Thorshälla den 4 sistlidne Februari
afven ärende i allmänhet-
- Ett dito utdrag för samma dag angå
ende Drätselkammarens Reglemente-
-samt det af Magistraten för Drätsel-
kammaren författade Reglemente-
Anmodadt Lindblom att deltaga i
Bevillnings beredningens göromål d.20.
feb. 1864.
Förestående protokoll af den 4 den
nes är idag Offenteligen uppläst å
Thorshälla Rådhus betygar.
Thorshälla den 22 Febr 1864
/J;F; Skogsberg/
/P;Malmsten/
Dokumenttyp
Protokoll
Institution
Eskilstuna stadsarkiv
Källhänvisning
“Protokoll, Stadsfullmäktige, Torshälla, 4 februari 1864,” Eskilstuna kommun, hämtad 23 april 2024, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/107687.
Personrelationer
- Arkivbildare Torshälla stad stadsfullmäktige