Protokoll, Stadsfullmäktige, Torshälla, 13 juni 1863

Objekttyp

Titel

Protokoll, Stadsfullmäktige, Torshälla, 13 juni 1863

Anmärkning

Protocoll hållit
med Stadsfullmäktige i Thorshälla den
13 Juni 1863.

{§1.}
S:D: Föredrogs och upplästes en af
Eskilstuna Canal Bolags Derection un
derskrifven och af Konungens Befallnings
hafvande till
remiteradt skrifvelse af följande innehåll.

Till Konungens Befallningshafvande
i Nyköping!
Remitteras
till Magistraten i Thorshälla som har
att häröfver infordra Stadsfullmäktiges
förklaring samt att densamma jemte
de remitterade handlingarne och eget ut
låtande derefter till Konungens Befallnings
hafvande ofördröjligen insända. Nykö-
ping i Landskansliet som ofvan
På Landshöfdinge Embetets vägnar
Johan Lagerbjelke,CS Värenius
Lösen 75 öre R:mt [Riksmynt]

Sedan ett bolag bildat sig för an
läggande af en kanal mellan Mälaren och
Eskilstuna öfver ägorne till Kronohemma
nen i Söderby och i Säby,hvilka blifvit do-
nerade till begagnade af Thorshälla
Stad,men för hvilka häradsskrifvaren
inom Öster och Wester Rekarne Härader än
nu debeterar utskylder till Kronan som
upbäras af Kronofogden,och Kongl:
Maj:st genom nådigt bref den 8 Maj
1855,gillat den af Herr Majoren Oli
vecrona upgjorde plan för nämde Ka-
nals anläggning,så blef jord och mark
af nämnde hemmans ägor till kanal-
bolaget under åren 1856 och 1857 expropri-
erad,å karta aftecknad,och slutligen afrö-
sad,utgörande 5 tunnland 18 kappland-
åker,17 tunnland 10 kappland äng och 7
tunnland backar och uti det slutliga
Utslag som serskilda Rådstufvu Rätten i
Thorshälla den 9 November 1857. meddelat
angående expropriation och den ersättning
som för markens lösande tillkom jordegarne,
yttrar sig Domstolen angående Jordegarnes
påstående att Kanalbolaget måtte förplik-
tas att ansvara för de utskylder som kun
de på den afträdde jorden belöpa, {att det-
ta påstående skulle efter särskild behörig an
mälan pröfvas jemlikt gällande författnin
gar om skattläggning.}

I stället att ställa sig detta beslut till
efterrättelse,och hos Konungens Befallnings
hafvande söka få åsatt den afträdde jorden
viss årlig afgäld i spanmål dagsverken eller
annan räntepersedel,enligt tydliga föreskrif-
ter uti 2 Cap:4§: i Kongl Förordnin
gen den 19 December 1827 företaga sig ve-
derbörande taxeringsmän i Thorshälla att,
sjelfmyndigt upskatta så väl den bortgräf-
da och till en kanal eller vattenväg förvand-
lade jorden,hvilken under inga förhållanden
lärer kunna betraktas såsom någon jordfas-
tighet,som äfven den ringa återstoden af
jorden utgörande numera till större de
len ofruktbara kanalbankar,till ett fastig
hetsvärde af icke mindre än 62,714 R:dr Rmt [Riksdaler Riksmynt]
och derefter hafva Taxeringsmännen i Thors-
hälla behagat beräkna utskylder såväl
till Kronan som till nämnde Stad,åt denna
sistnämnde till icke mindre belopp än
255 R:dr 76 öre för året såsom bifogade
debetssedel utvisar.

Orimligheten af en sådan åtgärd
faller genast i ögonen,Jorden kan väl
icke sedan större delen blifvit bortgräfd
och förvandlad till en vattenväg nu va
ra mer värd än den var då den till Bo-
laget afträddes,och de vid Kanalstatio
nen upförde hus för Sluss- och Brovakta
re,långt ifrån att bereda Kanalbolaget
någon inkomst,utgöra fast mer ett
omen för bolaget att underhålla. Såle-
des kan man från ingen synpunkt
upskatta kanaljorden till ett fastighets
värde så orimligt öfverstigande jordens
af expropriationsmännen åsatte värde
uppgående till sammanräknadt belopp
af 8679.R:dr 30.skill. Banko-

Grunden för all taxering är inkomst
och således skulle bevillning erläggas för
Bolagets inkomster af sin rörelse på
Kanalen,men då det är en känd sak
att desse inkomster på långt när icke
räcka till utgifterne för Kanalens un-
derhåll och fullbordande,samt rän
tan på de lån Bolaget måst upptaga
för Kanalbyggnaden,hvadan delä-
garne i bolaget,utan att få uppbära
ett enda öre i årlig inkomst på sina
aktier,i stället fått för hvarje år beta
la icke mindre än 25 procent af tek-
ningssumman,hvilket ännu kommer
att fortfara i flera år,så lärer väl hvarje
oväldig taxeringsman finna att bolaget
för närvarande icke äger någon inkomst,
för hvilken bevillning kan erläggas.

Dessutom hvad kan väl kanalen och dess
bolag hafva att skaffa med Thorshälla Stad?

Alla som färdas på kanalen fara förbi Thors-
hälla och visa sig icke i staden.Om denna Stad
håller brandvakter gatulys-hållning,sten-
sätter sine gator eller aflönar sine ämbetsmän
bättre eller sämre,det är för Kanalfararne
aldeles likgiltigt,och Kanalen och dess
bolag kan väl icke belastas med utgifter,
hvaraf delägarne icke hafva den allra
ringaste fördel.Rubriken i Debetsedeln
fyllnadsafgift,lärer väl icke tyda på an
nat än att få tillgångar till ofvannämn
de behof.

Det bör icke lämnas oanmärkt,
att det icke var Thorshälla Stad såsom
komun som afträdde jorden och marken till
bolaget,utan det var åtskilliga enskildte per
soner som styrkte sig dertill vara egare och
hvilka derföre upburit betalning och fastän
kronohemmanen Söderby och Säby belägne
på Landet blifvit donerade till något un
derstöd åt Thorshälla stad,följer icke
deraf att dessa hemmans jord lyder under
denna stads jurisdiction,hvilket förhållande
icke eller af staden kan styrkas,utan skola hem
manen och deras ägor ännu betraktas såsom hö-
rande till landet,till följd hvaraf såsom redan
är nämndt Häradsskrifvaren updebiterar de
ras utskylder till Kronan,dem också krono-
fogden upbär och redovisar,hvilket icke
kunde äga rum om jorden vore stadsjord.

Under sådane förhållanden och då den till
Bolaget afträdde jorden,hvarå kanalen är upp-
tagen,ovilkorligen hörer under landet torde det
blifva ostridigt att Thorshälla stad såsom komun
icke har med kanalområdet något att skaffa
och att taxering af Stadsutskylder till nämnde
Stad är olaglig,Det är till jordägarne,icke till
Thorshälla Stad,som den årlige afgälden af jor-
den skall erläggas,utan afseende på om de
bo och vistas i Thorshälla eller annorstädes.

Magistraden i Thorshälla inseende orim-
ligheten af den höga taxeringen till staden har
väl genom utslag den 24 sistlidne Februari,som
härhos bifogas,och hvaraf Direktonen först den
na dag erhållit del nedsatt skatten till staden för
förledet år från 255,R:dr 76 öre till 93.R:dr 61 öre
men som KanalBolagets Direktion på grunder
hvilka här ofvan blifvit uppgifne,anser att all
beskattning af kanaljorden till Thorshälla Stad
är oriktig och olaglig,så får Kanal Bolags
Direktionen härmed wördsamt anhålla att ifrån
den ålagde skatten blifva befriad och derjemte
i ödmjukhet anhålla att Konungens Befallnings-
hafvande behagade vidtaga nödige åtgärder så
att den från Säby och Söderby hemman till
Kanalbyggnaden afsöndrade jord måtte blifva å
satte en årlig afgäld att utgå till jordegar-
ne Eskilstuna den 5,Maij 1863.S:A Hall-
ström,Theofr Munktell,Joh Svengren
L.F Ståhlberg,A V Noréus,H Dahlberg A,
Billjer.

Utdrag af Domboken hål
len inför Magistraten i Thorshälla å
Rådhuset härstädes d. 24. februarii
1863-

{S:D:}Under den 22 i denna månad hade
till Magistratens Ordförande ingifvits följan
de skrifvelse:Till vällofliga Magistraten
i Thorshälla!Eskilstuna Canal Bo-
lags Direktion har emottaget tvenne
Debetsedlar från Thorshälla Stads hvarigenom
Bolaget för år 1862,blifvit Debeterad dels,
kronoutskylder för ett fastighetsvärde af
62,714 R:dr till 31 R:dr 35 öre och dels för in
komst af 3763 Rd,till 37 Rd 63 öre med tillsam
mans 68 R:dr 98 öre,samt stadsutskyllder till
Thorshälla Stad,
tillsammans icke mindre än 255 R:d
76 öre hvaribland fattigafgift till det orim-
liga beloppet af 148 R:dr 1 öre.

Af flere skäl kan bolaget icke godkän-
na eller underkasta sig en sådan taxering
hvarföre Direktionen å Bolagets wägnar
anhåller att Magistraten behagade genom ut-
slag upphäfva och ogilla den.För det för-
sta är Eskilstuna kanal belägen på Söderby
och Säby hemmans egor,hvilka såsom af
Kronor Natur äro belägne på landet och
för hvilka Kronoutskylderne ännu Debiteras
af Häradsskrifvaren,hvilket icke kunde äga
rum om dessa hemmans ägor vore att anse så-
som stadsjord.

I afseende på denna jord som från
dessa hemman blifvit genom expropriation
afsöndrad till Kanalgräfning gäller till ef-
terrättelse Kongl förordningen den 19 December
1827,som i 4§:föreskrifver huru som genom Konun
gens Befallningshafvandes åtgärd afgäld skall åsät
tas den afsöndrade jorden,och utgå till Hem
mansinnehafvaren årligen,hvilken derefter
blifver ansvarig och skyldig att sjelf skatter-
ne erlägga.Någon sådan afgäld har ännu
icke blifvit af Konungens Befallningshafvande
vidtagen,och förr än detta skedt är all annan
taxering godtycklig och olaglig.

Magistraten lärer utan tvifvel inse orim
ligheten af det i Debetsedeln uppskattade
taxeringsvärdet på såsom det heter Cana-
lens fastighet.Sjelfva jorden måtte väl ic-
ke sedan hälften deraf blifvit bortgräfven
och förvandlad till en vattenväg nu vara
värd mera än den var då den till Bolaget
afträddes,Canalen eller sjelfva vattenvägen
har intet värde så länge den icke ger någon
behållen inkomst åt actieegarne och des-
se har ännu icke upburit en skilling på
sine actier,men väl hvarje år fått tillskju-
ta 25 procent af actiebeloppet dermed de
ännu i flera år få fortfara dessutom
anmärkes att det icke är TaxeringsCommitten
i Thorshälla som skall Taxera CanalBolaget för
dess inkomster,ty inkomst af rörelse skall
enligt 9§,nu gällande Bevillningsförord-
ning taxeras der Bolagets styrelse finnes
nemligen i Eskilstuna,men icke i Thors-
hälla.Eskilstuna den 20 Februari 1863.
På CanalBolagsDerektionens vägnar
S,A,Hallström;Och afsaden nu följande

{Utslag.}
Som bevillnings beredningen uti sitt förslag
till beskattning uptaget kanalområdet med
tillhörande byggnader icke ibland värdet å
jordbruksfastighet,hvartill egendomen möj
ligen bordt hänföras,utan ibland an-
nan fastighet,men Canal Direktionen ic
ke sökt att få någon ändring deruti och
Magistraten icke tillkommer att yttra sig öf-
ver beskattningen till Kongl:Maj:st och Kro-
nan hvilken beskattning lagts till grund vid
beräknandet af utskylderne till Thorshälla
stad och dess fattige,anser Magistraten
någon annan ändring icke kunna uti nyss
påförde utgifter CanalBolaget.meddelas,
än att med afseende på det förhållande
som i ofvan förmälde måtte förekommit
följande poster uti Stads-Debetsedeln för
CanalBolaget nedsättas nemligen:Båtsmans-
Vacance Afgift till 7 R:dr 84 öre Hållsjutsme-
del till 6 R:dr 9 öre,Byggnadsmedel till
10,R:dr 17 öre fattigafgift till 22R 58 öre Pastora
lier till 3 R:dr 76 öre fyllnadsafgift till 24,
R:dr 41 öre eller tillhopa 74 Rd,85 öre.Rmt
iföljd hvaraf kanalBolagets skatt till Staden
och dess Fattige utgör 93 R:dr 61 öre Rmt
till hvilket belopp densamma kommer
att uti Debetsedlen upptagas-

Den med utslaget missnöjde äger att
deruti söka ändring genom besvär,hvilka
jemte det öfverklagade beslutet skola ingif-
vas till Konungens Befallningshafvande
i Länet inom 20 dagar efter det klaganden
af beslutet erhöll del,dagen då sådant sked
de likväl oräknad;Och åligger det klagan
den derjemte,så väl att vid besvären foga be-
vis om dagen då beslutet delgafs som
och att inom 14 dagar efter det tiden för
besvärens inlämnande utgått,till Magistra-
ten ingifva diarie utdrag deröfver att
han sig besvärat;som ofvan På Magistra
tens wägnar. /K.Svensson-/

N:o180,Eskilstuna Kanal Bolag
betalar Utskylder till Thorshälla Stad.

{Debet} {Rmt.} {Credit} {Rmt.}
Åkerskatt 1.50
Säby och Söderby afgift 11.71
Båtsmansvacance afgift 13,11.
Kronotionde Lösen 5,5
Hållsjutsmedel 10,35
Byggnadsmedel 17,25
Fattigafgift 148-01
Pastoralier 6,89.
Fyllnadsafgift 41,39,
Lösen för Debetsedeln -50
Summa 225,76
/I:G;Haglundh

N:o180.Krono-Debet-sedel för år 1862
Eskilstuna Kanal Bolag

Debet {Rmt} {Credit} {Rmt}
Kronotionde lösen 4,74,
{Efter Andr:Artikeln}
Af annan fastighet å 62,714,
R:dr värde a 5 öre per
100. R:dr-31.35
För inkomst af 3763 Rd
af kapital eller arbete-{37,63.}
Lösen för Debetsedeln 12
Summa 73,84
/I.G,Haglundh/

öfver dessa handlingar få fullmäk-
tige härmed vördsamt afgifva följande för
klaring.

Att ett Bolag bildat sig och anlagt Canal
och slussverk för åstadkommande af sjöfart
emellan mälaren och Eskilstuna äger sin riktig
het,och att mark dertill exproprierades här vid Råd-
husRätten 1857,är jemväl kändt,men märkvärdigt
nog vill det af besvärs skrifter synas,som Bola-
get under den förflutne tiden af 5 år,icke
gjordt sig underrättade om ägornas läge
och natur utan nu först i detta afseende
anföra flere påståenden som icke äro svåra
att vederlägga,och styrka det oriktiga i Kla-
gandernes obestyrkte uppgifter.

Att Canalen är belägen på de Thors-
hälla Stadsägor,som ligger Öster om Staden,
kan nogsamt inhämtas af såväl Stadens
som den öfver Canal området upprättade
Charta,Och alla Stadens ägor som omgifva
Canalen har i uråldrige tider varit 2:ne byar
under namn af Hallspånga och Säby,
det sednare 3/4 mantal af Krononatur donerat
till staden af högst salig Drottning Christina den 29
Mars 1647 Bil: Litt A,hvilken Donation
ytterligare enligt förnyad bekräftelse af högst
salig Drottning Hedvig Eleonora tillika med
2:ne kronohemman Söderby belägne Norr om
Staden hvilka förhållanden styrkas af Bil:
Litt B:Då nu stadens Norra och Östra
ägor skiljas från hvarandra genom den
förbiflytande strömmen och då Söderby Kro-
nohemman är belägit Norr om Staden som
tydligen inhämtas af sistnämnde Bilaga
så är Bolagets uppgift om Canalens läge
på Söderby ägor aldeles oriktig.

Beträffande Canalens läge på Säby
kronohemman,så förhåller sig så dermed
att Bolaget deraf innehar endast 15 Kapp
land som styrkes med Bilagan Litt C,Den
öfrige marken som blifvit till Canalen af
stådd är sådan Stadsjord Hallspånga och
Säby som enl Bil:Litt icke är satt
i hemmantal och kan då så mycket
mindre hänföras att vara belägen på
landet,hvilket icke eller efter hvad nu
styrkt är,är förhållandet med Kronojor-
den.Ehuru staden för Kronohemmanen
Säby och Söderby debiteras Utskylderne,
vid Häradsskrifvare Contoret och hvarefter
innehafvarne debiteras på Stads debetsedlar
ne på hvar och en i förhållande till den
ägovidd han innehafver af samma jord.Af
den här utfärdade Debetsedel som klagander
ne vidfogat;inhämtas att Stadsbokhållaren
härstädes försummat att öfverkorssa ordet
{och Söderby;}emedan det rätterligen bör stå
endast {Säby afgift},för den del Bolaget
innehar af Säby Kronohemman,men är
summan 11 R:dr 71 Öre riktigt utförd och
öfverensstämmande med Bil:Litt C. Den
na omständighet är den enda som klagan
derne kan i deras förmenande om Canalen
åberopa i afseende på läget å söderby ägor,
och vill det sålunda synas,som Canalbolaget
låtit förvilla sig af förberörde skriffel och utan
vidare undersökning derpå bygdt sina origtiga
uppgifter och påståenden om läget och Na-
turen af den Jord hvarå Kanalen är be
lägen.

I afseende på skyldighet att efter sär-
skild anmälan få viss afgäld åsatt den
till Canalen afstådda Jord enligt åbero-
pad föreskrift i 2 Cap.4§:Kongl För
ordningen den 19 December 1827,Hemställes
huruvida en sådan åtgärd är behöflig på Stads
jord,som förut är styckad till ganska små
delar,och kan fullmäktige deröfver ic
ke afgifva någon förklaring,utan anser Bo-
laget i detta hänseende hafva skyldighet vän
da sig till sine fångesmän som enligt klagan
dernes uppgift icke var stadens utan
enskildte personer bosatte så väl inom som
utom Staden-

Härvid må likväl anmärkas att om Ca-
nalområdet skulle efter viss åsatt afgäld å den ex-
proprierade marken kunna slitas från si-
na Comunala skyldigheter till staden så skul
le i händelse att den genom donationer
till stadens understöd afsedda Jorden,blef
exproprierad,till Canaler eller andra anlägg
ningar,Staden totalt gå miste om det bidrag
som från Jordbruket,som nu är Stadens vig
tigaste och vidsträcktaste näringsgren till
stadens underhåll afsedt,och förr än
ett sådant system kan i mer eller mindre
mån tillämpas,måste all kraft och verkan
om stadens rätt till Jorden på laga väg
kunna uphäfvas,och hvilken åtgärd,torde
blifva svår,om ens möjlig för klaganderne att
genomdrifva.

Deremot bör det väl vara stadens rätt
att af alla nya verk och inrättningar utan
afseende på platsens inköp eller expropri
ation och dermed förenade tomtören kom
ma i åtnjutande af bidrag till staden i öf-
verensstämmelse hvad Kongl Communal författningen
af den 21 Mars 1862 §57
föreskrifver.

Beträffande klagandernes emot förlid
ne årets,Bevillnings beredning och Taxerings
Commitéen riktade anmärkningar om {sjelf}
{myndig taxering},så är ett sådant tillmäle
minst sagt {obefogadt},enär dessa Commiteer
antagit och följdt den från bolaget öfver
dess inkomster inlemnade uppgift,och det
derjemte stått bolaget öppet att i behörig
tid hos pröfnings Commitéen anföra be-
svär.

Med förbiseende af dessa omständig
heter och det skydd för åtal eller förkle-
ning Bevillningsberedningar och Taxerin
gar äger genom 74§:Bevillningsstadgan
har likväl klaganderne tillåtit sig på
härvarande Taxeringsmän kasta en
skugga,som i vida mörkare färger på
klaganderne sjelfva återfaller,Och få
Fullmäktige anföra att då på grund
af hvad här ofvan är anfört och styrkt
Canalområdet lyder under stadens dom-
värjo,der och expropriation är skedd,
och här är tillerkänd rösträtt;Cana-
len och dess slussverk m m belägit å
denna stads område,är den bestämda
Ort hvarest bolaget drifver sin rörelse
skall jemlikt 5,och 9§,§,nu gällande
Bevillningsstadga här taxeras.Riktighe-
ten häraf har bolaget jemväl förledet år erkändt
då som förut är nämndt bolaget genom
en af dess Direktions Ledamöter,Herr Sven-
gren i Eskilstuna efter infordran hit till be
redningen inlemnade sådan uppgift som
i 27§ Bevillningsstadgan för dylika
bolag är föreskrifvit,och vid taxerin
gen ansågs att då Canalområdet nu är
ifrån Jordbruk förvandlat till annan
Fastighet hvilket bedömande af saken
klaganderne jemväl medgifvit såsom
varande riktigt,och som med Canal
Slussverk och Åbyggnader för förledne å
ret enligt uppgift lemnat Bolaget en be
hållning af 3762 R:dr 89 öre Rmt som jäm-
väl inhämtas af Bevillningsberedningens
protokoll för 1862.Så blef Canal och Sluss-
verk jemte öfriga tillhörigheter jemnfördt
med annan fastighet,såsom Bruk Qvarn
eller annat inkomst gifvande werk eller
inrättning der rörelse idkas och fastighets
värdet uppskattas till det Capital 62,714 Rd
83 öre a 6%.som motsvarade den uppgifne
behållningen.vidare må härvid anföras att
Canalen öpnades för trafiken i Juli 1860.
och har sedan dess ingen sådan reparation
förekommit som utgjordt hinder för Cana-
lens oafbrutna begagnande.

Angående Bolagets anmärkning
emot för höga stadsutskylder 255 Rdr 76.
öre,så blef grunden för dessa utskyl-
der i slutet af förledne året under Ma-
gistratens ledning härstädes bestämd,men
enligt hvad Magistratens vidfogande proto
koll visar hur ofvanstående stadsutskyl-
der under den 20:de sistlidne Februari blif
vit nedsatte till 74 R:dr 85 öre,och som
afkortningen äfven under Magistratens led
ning blifvit verkställd utan Stadsfullmäk
tiges hörande,så kan någon förklaring
deröfver icke af fullmäktige afgivas

Hvad klaganderne anfört såsom
orimligt i afseende på beskattning
för markens förvandlande till en vattenväg
derom kan Fullmäktige ej yttra vidare
än hvad som der om här ofvan förut blif
vit anfört,liksom fullmäktige icke kän-
ner den lösa summa som för Canals
området blifvit utbetalt,icke eller tor-
de anförandet om räntor och årlige in
betalningar af 25 P:c:t eller Bolagets
skulder höra till saken.

Klaganderne tillåta sig bland annat
att yttra "{Dessutom hvad kan väl Cana-
len eller dess Bolag hafva att skaffa med
Thorshälla Stad}" och att Canalfarande ic
ke besvära Staden,med afseende på hvad
förut är anfört anser Fullmäktige dessa
besynnerliga yttranden icke förtjena nå-
got svar-

Bland annat påstår klaganderne,att
den skatt som bolaget bör utgöra,skall,er
läggas till Jordägarne och icke till Staden,
Men Taxeringsmännen deremot har ansett
sig i detta hänseende böra hålla sig till
nu varande innehafvare i afseende på
beskattningen,enär den som för 5,år
sedan afträdt sin egendom,nu icke för
dylik fastighet kan taxeras hvilket förfa-
rande och synes vara riktigt;lika som un-
der nu varande förhållanden det är stadens
rättighet att på grund af gällande författnin
gar i förhållande till Kronoutskylderne upbära
de Comunal inkomster af Canalen och dess rörel-
se i likhet med hvad för andra egendomar
och yrken till StadsCassan ingår.

Klaganderne anför jemväl att Staden ic
ke kan styrka det säby och Söderby ligga
under stadens Jurisdiktion,Häremot må
anföras att i första rummet det är klagan-
dernes skyldighet att styrka sina påståenden
och i öfrigt att Söderby icke får inblandas
i saken och torde närlagde bilagor mer än
tillräckligt styrka den saken.

Slutligen anhåller klaganderne på
af dem uppgifne grunder,hvilka grun
der likväl äro aldeles ogrundade och o-
bestyrkte,blifva från de till 93 R:dr 61 öre
påförde Stadsutskylder befriade,men då full-
mäktige nu utredt och styrkt stadens bifo-
genhet till taxering så kan en sådan an-
hållan så mycket mindre bifallas som
fullmäktige anser att Magistraten här-
städes sträckt sin afkortning å Canalbo-
lagets Stadsutskylder till lägre belopp än
det måhända rätteligen bordt wara,som
dock för denna gång må få passera.

Sist få Fullmäktige yrka att Eskils-
tuna CanalBolag måtte åläggas hit till sta-
den ersätta all den kostnad,som genom kla-
gandernes förfarande kan uppkomma.

{§2.}
Det till försvarsskrift emot Eskilstuna-
Canal Bolags besvär öfver Canalens läge och
beskattning upplästa Concept godkändes.

{§3.}
Till Revisorer för Stadens och skogens rä-
kenskaper för förflutne Calender året utsågs
Herr A Berglund och Herr E,Lindström

{§4.}
Beslöts att staden skulle utan ersättning af-
stå plats till den del af det tillernade spruthu
set som erfordras för Kyrkans räkning.

{§5}
Det af Herr Rådman P.Th.Sundholm
och Herr J;P;Fagerström med Kronofog-
den Levin utvecklade Gårdsbyte godkändes.

{§6.}
Fullmäktige uppdrog nu åt de på Kyrko-
stämma för staden utsedde Commiterade
Herr Rådman P.Th.Sundholm Herr A Berg-
lund och J Thermenius att gå i författning
om uppförande af Spruthus på den dertill å
gårdstomten N:o 73.afsedda plats och skulle
samma hus sammanbyggas med Kyrkans
spruthus och lemnades äfven bemälde
Commiterade nu oinskränkt magt att
utan fullmäktiges vidare hörande besluta och
utföra alt hvad som med uppförandet af det
ta hus,kostnad derföre m:m:kan stå i ge-
menskap.

{§7.}
Sedan de för val afsedde §.§.i Kongl Maj:ts Nådige
förordning om Landtting af den 21 Mars
1862.blifvit uppläste,företogs nu val med
slutna sedlar till Landttingsman och ut-
föll valet så att Rådmannen P,Th,Sundholm
blef till Landttingsman utsedd,och skulle
Rådmannen Sundholm härom genom
utdrag af Protokollet underrättas.

{§8.}
Sedan Landttingsman blifvit författnings-
enligt utsedd företogs nu val med slutna
sedlar till Supleant som utföll så att Landt
brukaren Herr A Berglund blef dertill
vald,hvarom Landtbrukaren Berglund
skulle genom utdrag af Protokollet un-
derrättas.

{§9.}
Hamnbryggan skulle få förminskas så
som Commiterade föreslagit.

{§10.}
Skogsstyrelsen bemyndigades att för sta-
dens räkning upptaga lån för bedrifvande af
odlingen på Stadsskogen till det belopp som
kan erfordras och hvilket lån man hoppades
skulle kunna genom afkastning å odlingen
återbetalas inom ett år och 8 månader.

{§11.}
Till Stadens Ombud vid Rikarne Laza-
retts Ordinarie Bolagsstämma i Eskilstuna
Tingshus den 1:sta nästkommande Juli ut-
sågs Fabriksidkaren Joh Thermaenius och
skulle utdrag af protokollet gälla såsom
fullmakt.

{§12.}
Joh Thermaenius förbehölt sig att efter
räkning,utur StadsCassan erhålla ersätt-
ning för resekostnad och tidspillan vid det
i nästföregående § omförmälde samman
träde.som beviljades.

{§13.}
Förslag väktes af flere ibland de när
varande om behofvet af en Folkskola så
att de mera för sig komne barnen
kunde få undervisning hos Padagogen.
och skulle vidare härom förekomma vid
nästa sammanträde.

{§14.}
Då det af Thermaenius tillkallade
Juridiska ombud hitkommer skulle full
mäktige åter sammanträda för att afhö-
ra samma ombuds yttrande i afseende
på hvad som kan vara att förmoda om
Rättegången mot Zethelius i afseende
på Wattenfallet vid Thorshälla qvarn.

[MARG:Förslaget väktes aw Rådman Sundholm]

Uppläst och ricktigt befunnit wid
almänt sammanträde den 20 juni 1863
/A,Berglund/
/F.O.Nyström./
/joh.Thermaenius/

Aflemnat protokolls utdraget
i sin helhet d.23,Juni 1863,

Dokumenttyp

Protokoll

Institution

Eskilstuna stadsarkiv

Källhänvisning

“Protokoll, Stadsfullmäktige, Torshälla, 13 juni 1863,” Eskilstuna kommun, hämtad 17 maj 2021, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/107519.

Personrelationer