Protokoll, Stadsfullmäktige, Eskilstuna, 2 maj 1899

Objekttyp

Titel

Protokoll, Stadsfullmäktige, Eskilstuna, 2 maj 1899

Anmärkning

{1899,den 2 Maj.}

Närvarande: samtlige Herrar Stadsfullmäktige med undan-
tag af Herrar Aulin,
Berg,
Johnson,
Lagerbäck,
Landström,
Åkerstein och
Öberg,
alla med anmälda och godkända förfall.

{§ 1.}
Att jemte Ordföranden justera detta protokoll utså-
gos Herrar Dahlgren och Fahlstedt.

{§ 2.}
Föredrogs Utskottets, utlåtande och hemställan öfver
Drätselkammarens förslag till utvidgning af stadens om-
råde; och hade Utskottet i detta utlåtande - med instäm-
mande i Drätselkammarens uppfattning, att det för sta-
den vore af den ojemförligt största betydelse, att obe-
bygda områden, liggande intill staden, blefve med egan-
derätt af staden förvärfvade för att derefter kunna in-
delas i tomter och vara tillgängliga för bebyggande,
samt att denna fråga, som vore en ren lifsfråga för Eskils-
tuna för att hindra ett eljes oundvikligt stillastående
eller återgående i den nu lifliga samhällsutvecklin-
gen, först borde afgöras, innan staden inläte sig på
att med sitt område i administrativt, ecklesiastikt
och judiciellt hänseende förena andra delvis redan
bebygda områden - väl uttalat önskvärdheten af
att ett dera, och helst det mest omfattade af Drät-
sel kammarens båda förslag i detta hänseende kunde
vinna framgång; med då det funnes anledning befara
att det skulle möta motstånd från vederbörande att
från Kungsladugården afskilja och till staden med egan-
derätt afstå stor del, som äfven det mindre förslaget
afsågo, hade Utskottet framlagdt ännu ett förslag till
förvärfvande af mark för tomtutläggning och bebyggande.
Sedan nu i detta sista förslag en mindre felaktighet påvisadts
och rättads, antecknades här de sålunda föreliggande för-
slagen i förevarande hänseende:

1:o enligt Drätselkammarens första förslag - det större
förslaget - skulle staden söka med eganderätt förvärfva
Gredby Kronohemman i Fors socken samt Årby Krono-
hemman och Kungsladugården i Klosters socken;

2:o enligt Drätselkammarens andra förslag - det
mindre förslaget - skulle staden söka med eganderätt
förvärfva Gredby hemman i Fors socken och den del
af Kungsladugården, som å den ärendet bilagda kar-
tan ligger inom den med grön färg uppdragna, till-
tänkta nya gränslinien för stadens blifvande om-
råde;

3:o enligt Utskottets förslag skulle stad3en söka med
eganderätt förvärfa Gredby hemman och den s.k.
Kronhagen, tillhörig Kungsladugården i Fors socken
samt af samma Kungsladugårds i Klosters socken be-
lägna områden {dels} den del, som ligger invid nuvarande
stadsdelen Norr och å ifrågavarande karta är betecknad
med bokstäfverna A, B, C, D, E, F, G, H och I; {dels}
lägenheten Djurgården med dit från staden ledande väg;
{dels ock} ett mindre område invid Norra Södermanlandsjern
vägslinie mot Bryggartorps egor, å kartan angifvet med
bokstäfverna K, L, M, N, och O samt erfoderligt med hän-
syn dels detill att skolhuset vid Viptorp och Klosters folk-
skola hvilka enligt förslaget i öfrigt skulle med staden
införlifvas, äro derå belägna, dels ock till möjligheten
af en bättre och lättare reglering intill jernvägen och
stadens blifvande gräns i sammanhang med reglerin-
gen af det s.k. Qvarngärdet och de derintill belägna till
tomter utlagda delarne af Bryggartorp.

Med detta förslag, vid hvars främläggande Utskot-
tet tagit hänsyn till dels nödvändigheten att för tomt-
utläggning och bebyggande erhålla den norr om staden
liggande obebyggda delen af Kungsladugården, dels att
med staden införlifva åtminstone de delar af samma kro-
noegendom, derå bostäder nu funnes uppförda äfven som
den af staden förut disponerade lägenheten Djurgården
med dit ledande väg och den sk. kronhagen som inne-
slutes inom hemmanet Gredby, hvilket staden skulle
med eganderätt förvärfva, komme enligt Utskottets
uppfattning att vinnas, dels att de största svårighe-
terna och det befarade mesta motståndet mot det
sökta förvärfvandet af jord för stadens utvidgning möj-
ligen blefve undanrödja, dels att behofvet åtminsto-
ne för närmaste tiden blefve tillgodosedt, dels och
förnämligast att frågan om erhållande af mark från
Kungsladugården tilläfventyrs, med stöd af Nådiga
Brefvet den 28 Augusti 1829, icke skulle behöfva
dragas under Riksdagens pröfning, utan kunna
af KM:t omedelbart afgöras, hvarigenom skulle upp-
stå såväl tidsvinst, som besparing i utgifter för
staden.

Vidare hade Utskottet, beträffande frågan
om inläggande till staden af andra delar af kloster
och Fors socknar, helt och hållet anslutit sig till
Drätselkammarens förslag, hvarvid dock ett
förtydligande af det under mom C) punkt 3
upptagna vilkor ansetts behäftligt och ett tillägg
till det under samma mom C) punkt 1 upptagna
vilkor ansetts på grund af hvad mellan Fors sockens
delegerade och Drätselkammaren öfverens kommits.
böra göras, hvarjemte, då enligt Utskottets förslag
af Kungsladugårdens odlade eller odlingsbara
mark och till tomter upplåtna områden, hvilka, Kron-
hagen oberäknadt, innehölle 287 har 69,2 qv.
meter, endast c:a 55 har eller ungefär en femtedel skulle
förvärfvas af staden, samt utskylderna för hela Kungs-
ladugården nu uppginge till 796 kronor och för Årby,
hvilket hemman inginge i Drätselkammarens större
förslag och sålunda medtagits i beräkningen af ersätt-
ning för mistade inkomster staden skulle haf-
va att under 20 år betala till Klosters socken, till 79 kr.,
detta ersättningsbelopp skulle minskas med c:a 700 kronor.

Vid den öfverläggning, som uppstod, utvecklade
v. ordföranden de skäl, som föranledt Utskottets förslag,
och tillstyrkts detsammasantagande hvaremot Herr
Söderblom, under förklaring, det han ansåge, att stu-
den, om detta förslag antogs, icke skulle erhålla ett för
behofvet ens för de närmaste åren tillräckligt område
till tomtutläggning och bebyggande, samt att det om-
råde, som skulle tillvinnas staden, icke utgjorde tillräck-
ligt vederlag för de utgifter och ökade årliga omkost-
nader, som införlifvande med staden af andra delvis bebyg-
da områden komme att medföra, talade för bifall till
Drätselkammarens mindre förslag; hvarefter och sedan
derjemte framhållits,dels att till Kungsladugården hörande
Kronhagen i Fors socken inginge i Utskottets förslag, ehuru
genom förbiseende detta icke uttryckligen funnes omnämndt,
samt att i nu föreliggande fråga staten måste anses hafva förplikterser mot sta-
den i så måtto att fylla, att Kongl. Maj:t och Kronan
icke blott icke beredde de vid Gevärsfaktoriet i Fors socken anstäl-
da arbetarne, hvilka den 1 nästlidne April utgjorde 483
personer, bostäder, utan dessa finge söka sådana till
förfång för andra mom staden liggande fabriker och verkstäder an-
stälda arbetare, utan äfven för c:a 25 á 30 år sedan
låtit nedrifva ett antal bostäder, som å faktorits område
funnes för en del af dess arbetare, utan att uppföra nya sådana,
vid anstäld omröstning mellan Utskottets och Drätsel-
kammarens mindre förslag 18 röster afgåfvos för bifall
till det förra och 11 röster för det senare.

Stadsfullmäktige beslutade altså:

1:o att på de af Drätselkammaren och Utskottet anförda
skäl hos Kongl. Maj:t göra underdåning framställning dels att
till staden måtte försäljas Kongl. Maj:t och Kronan till-
höriga Gredby hemman i Fors socken, dels ock att, jemlikt
nåd. Brefvet den 28 Augusti 1829, till staden måtte med egan-
derätt upplåtas, eller, om detta icke läte sig göra, äfvenle-
des genom försäljning finge till staden upplåtas nedan-
nämnda delar af Kongl. Maj:t och Kronan tillhöriga Kungs-
ladugården, nämligen

den inom Fors socken belägna s.k. Kronhagen, samt följande
områden inom Klosters socken:

den del som ligger intill stadsdelen Norr i Eskilstuna
och å bifogade kartan är betecknad med bokstäfverna
A, B, C, D, E, F, G, H och I;

lägenheten Djurgården med dit från staden ledande väg; samt
den mindre del, som är belägen invid Norra Söderman-
lands jernvägslinie intill Bryggartorps egor och å före-
nämnda Karta är betecknad med bokstäfverna K, L,
M, N, och O;

samt att förenämnda med eganderätt förvärfvade
områden äfven som de öfvriga delar af Kungsladu-
gården, som ligga mellan nuvarande stadens gräns
och den å oftanämnda Karta uppdragna bruna gräns-
linien finge i administrativt, ecklesiastikt och judi-
ciellt hänseende förenas med staden;

2:o att meddela KMBef:de att, der detta af KM:t i nå-
der bifölle, staden vore villig medgifva, att med
dess nuvarande område finge i administrativt, ju-
diciellt och ecklasiastikt hänseende förenas följan-
de områden:
b) inom Fors socken:
{ej mindre} Nyfors municipalsamhälle, till sin om-
fattning bestämdt enligt KM:ts nåd. bref den 22 Febru-
ari 1889,
{än äfven} kyrkoherdebostället Tuna med kyrkan,
Lasarettet med dess område,
Tunafors,
Stålfors,
ett mindre område från Hof med lägenheten Ekbacken,
Flackersta,
Carl Gustafs stad Gevärsfaktori med den af faktoriet dis-
ponerade skogen å Gredby,
Oxelösund - Flen - Westmanlands och
Norra Södermanlands jernvägsaktiebolags inom dessa
gränser liggande områden,
hvilka samtliga områden äro omgifna af grön gräns-
linie å den ärendet bilagda, af Kommissionslandt-
mätaren O.B. [Délen] upprättade och här ofvan åberopa-
de Kartan;
a) inom Klosters socken:
Ärsta bys s.k. Bredäng, Litt. A. B, C. D och E;
Wallby N:r 1, Litt A, B, C och D, med Helgesta äng;
Kommernistersbostället Wallby N:r 2;
Eskilstuna prestgårdsäng;
en mindre del af Gårdsskäl N:r 2;
Norra Södermanlands jernvägs inom gränserna för sta-
dens blifvande område belägna, expropierad mark;
lägenheten Stensborg;
lägenheten Åkerfjällen, Litt. A. och B;
Bryggartorp med derifrån afsöndrade lägenheter;
Tunafors qvarnar och fabriker;
andel af Snopptorp och hvilsta med derifrån afsöndrade
lägenheter,
stadens vattenberedningsområde; samt
socknens skolhus och skollärareboställe;
hvilka områden å förenämnda Karta äro inlagda
inom gröna gränslinier från ån till Odensalagärdet
och derifrån inom brun gränslinie;

3:o att med godkännande af den utredning, Drätselkam-
maren åstadkommit och dess förslag härutinnan, såsom
vilkor för detta öfverflyttande af delar utaf socknarne
till staden fastställa följande vilkor:

B) rörande Nyfors municipalsamhälle, utom kyrkliga
förhållanden.

De områden som bilda detta samhälle, in-
förlifvas med Eskilstuna stad på samma vilkor
och grunder som fastställas för de öfriga, Fors
socken tillhörande områden, hvilka med staden
införlifvas, med tillägg af den ytterligare bestäm-
melsen, att staden öfvertager betalningsansvaret
för det lån, Nyfors upptagit för anläggning
af vatten - och kloakledning.

C) rörande Fors socken i öfrigt, utom kyrkliga för-
hållanden:

1:o Socknen behåller, utan något intrång från sta-
den, sina för fattigvård eller kommunala ända-
mål afsedda, räntebärande fonder och Tacktorps
fattiggård, der socknen ej, på sätt nedan sägs, vill
till staden försälja densamma, men afstår till
staden utan lösen och medfull eganderätt epi-
demi sjukhuset, samt ansvarar sjelf för inlösen,
så till kapital som ränta, af sina skulder utom
dem, som afse och blifvit gjorda för Nyfors;

den för socknens aktieteckning i Norra Söder-
manlands jernvägsaktiebolag åsamkade, vid
delningen återstående skuldsumma skall dere-
mot af staden till liqvid öfvertagas, då sock-
nen till staden med full eganderätt öfver-
låter samtliga de tecknade aktierna till deras
nominella värde.

2:o Staden öfvertager den socknen åliggande un-
derhållsskyldigheten af alla de fattighjon och
understödstagare från fattigvården i Fors socken,
som vid delningen visas vara från och tillhöra
Nyfors samhälle eller de delar af socknen, som
med staden förenas, hvaremot öfriga under-
stödstagare och hjon inom socknen vårdas och
underhållas på dess bekostnad. i detta fall
är staden pligtig att, om Fors socken så på-
fordrar, inköpa egendomen Tacktorp med åbygg-
nader samt yttre och inre inventarier för ett
pris af 35,000 kronor;

3:o Vill socknen återtaga vården och
underhållet af de fattighjon, som vid delningen
finnas inom socknen och åtnjuta full för-
sörjning, är den härtill berättigad mot godt-
görelse från staden af 150 kronor om året för
varje sådant hjon, som visas vara från och
tillhöra Nyfors samhälle eller de delar af
socknen, som med staden förenas, så länge
det lefver och åtnjuter full försörjning.

4:o Beträffande öfriga fattigvårds - och andra
rent Kommunala förhållanden efter delningen
bestridas kostnaderna för desamma af sock-
nen och staden, hvar för sina områden;


5:o Socknen behåller såsom sin fortfarande
uteslutande egendom icke blott skolhusen vid
Marielund (Gredbergstorp), Åsby och Mesta
med dertill hörande Inventarier och undervis-
nings-material , utan äfven Galéenska, Wallqvist-
ska och Nyströmska fonderna.

6:o Socknen öfverlåter till staden med full egan-
rätt skolhuset i Nyfors med tillhörande om-
råde, inventarier och undervisningsmateriel,
emot det att staden öfvertager betalnings ansva-
ret, så till kapital som ränta, af det lån, vid
1896 års slut uppgående till 57,301 kronor 78 öre,
med belopp, som å detsamma, efter behörigen
verkstäld amortering och ränteliqvid, återstår
vid delningar;

7:o Socknen och staden bestrida hvar för sig alla
omkostnader för skolväsendet å de områden, som
efter delningen af Fors socken tillhöra nämnda
socken och Eskilstuna stad.

A) rörande Klosters socken, utan kyrkliga för-
hållanden:

1:o Socknen behåller med uteslutande af all rätt
för staden sitt för Kommunala ändamål före-
fintliga, nu utlånta kapital äfvensom sin egan-
de fattiggård;

2:o Socknen öfvertager vården och underhållet
af alla dess vid socknens delning varande fattig-
hjon och understödstagare och bekostar ensam
alla utgifter för desamma;

3:o I gengäld härför betalar staden Klosters socken
en årlig summa af 6,800 kronor under 20 år;
skulle vid delningen det befinnas, att flera än
38 understödstagare och fattighjon finnas från
de delar af socknen, hvilka med staden komma
att införlifvas, ökas denna årliga afgift med
150 kronor för hvarje sådant hjon eller understöds-
tagare, som åtnjuter full försörjning;

4:o De utgifter för fattigvården och öfriga rent
kommunala behof, som efter delningen uppstå
bestridas af socknen och staden, hvarför till
dem hörande områden;

5:o Socknen betalar ensam sina skulder för
kommunala behof;

6:o Socknen behåller utan inskränkning sina
räntegifvande fonder äfvensom skolhusen vid
Helltorp och Balsta samt den s.k. Klosters folk-
skola med alla till desamma hörande inven-
tarier och skolmateriel;

7:o Om socknen vid delningen yrkar, att sta-
den skall inlösa den s.k. Klosters folkskola, är
staden förpligtad härtill, skolande dock i så-
dant fall priset för marken icke öfverstiga
det pris, som af socknen härför betalats och
priset för byggnaderna bestämmas af värde-
ringsmän, på sätt gällande lag om skiljemän
stadgar;

8:o Socknen afstår till staden utan ersättning
skolhusen vid Viptorp och Tunafors med till-
hörande inventarier och skolmateriel, hvilka
till fullo blifva stadens egendom;

9:o Staden öfvertager betalningsskyldigheten,
så till kapital, som ränta, af den vid delnin-
gen återstående skulden för uppförande af
skolhuset vid Tunafors samt betalar i köpeskil-
ling för tomten vid samma skolhus sam-
ma summa, som socknen härför skall gälda;

10:o Så länge skolpligtiga barn, hvilka bo
inom socknen närmast stadens södra gräns
och med nuvarande belägenheten af skol-
husen inom socknen skulle hafva alltför lång
väg till desamma icke öfverstiga ett antal
af 20 stycken är staden pligtig vid det i när-
heten af samma gräns liggande skolhus inom
stadens område lemna dem kostnadsfri un-
dervisning;

11:o I öfrigt bestrida socknen och staden hvar
för sina områden alla kostnader för skolväsen-
det, efter det delningen af Klosters socken blif-
vit verkstäld.

D) rörande de kyrkliga förhållandena inom
pastoratet:

1:o Vare sig nuvarande gemensamma kyrka
blifver den enda för pastoratet, eller af staden
ytterligare en kyrka bygges, hvilken i sådandt
fall blifver den byggandes enskilda egendom
skola pastoratets kyrkliga utgifter utdebiteras
på hela pastoratet lika efter det antal fyrk
[gammalt mynt; skatteenhet; av lågty. véreken 1/4 skilling]
eller bevillningskronor, som finnas inom de
respektive socknarne och staden, dervid en
bevillningskrona skall motsvara tio fyrk.


2:o Genom nu föreliggande fråga om ök-
ning af stadens område eller genom framdeles
skeende ny kyrkobyggnad göres icke någon
annan förändring i de nuvarande eganderätts.
förhållandena för kyrkan, boställena, Klockare-
gården och ecklesiastika fonder eller kassor än att
för ny kyrkobyggnad pastoratets gemensamma
kyrkobyggnadskassa delas i två lika hälfter, hvar
af den ena tillfaller staden med full och oin-
skränkt eganderätt; bygges ny kyrka och delas
sålunda förenämnda gemensamma kyrkobygg-
nadskassa, skall vidare afsättning till densam-
ma för framtiden upphöra;

3:o staden betalar årligen, så länge nuvarande
lönekonvention eger bestånd, till presterskapet
i ersättning för de prestumgälder, som ut-
gått från de till staden vilagda delarne af
pastoratet, 2,700 kronor;

4:o I den röstgrund, som nu gäller för om-
röstningar vid pastoratsstämma, skall göras
den ändring, att hvarje röstberättigad eger en
röst för hvar bevillningskrona eller hvar tionde
fyrk och att ingen för egen del får rösta för
mera än 100 bevillningskronor eller 1000 fyrk.

[MARG:{167}{1896}U.]

[MARG: obs 2]

[MARG:obs.1]

[MARG: B)]

[MARG: C)]

[MARG: A)]

{§ 3.}
Ordföranden framförde till Drätselkammaren Stadsfull-
mäktiges tacksamhet för det myckna och omsorgsfulla
arbete, Kammaren nedlagt på sin utredning och sitt för-
slag rörande stadens ifrågasatta utvidgning.

{§ 4.}
I enlighet med Utskottets hemställan beslöto, Stads-
fullmäktige att, då de afqvistade, qvarstående trädstammar-
ne vid Kyrkogårdsgatan vore synnerligen vanprydande
och utsigt icke syntes föreligga, att de i en framtid kunde
tillväxa till en gatan prydande allé samt trottoirerna
vid nämnda gata derjemte vore för smala för att tillåta
en å desamma slående trädplantering, lemna Drätselkam-
maren uppdrag att låta fullständigt borttaga ifrågava-
rande trädstammar.

[MARG:{83}K.]

{§ 5.}
Till ledamot i Styrelsen för Norra Södermanlands
jernvägsaktiebolag för tiden intill ordinarie bolags stäm-
man år 1900 utsågo Stadsfullmäktige Fabriksidkaren
m.m Knut Söderblom samt till Suppleant för honom
under samma tid Grosshandlaren Carl Olsson härstädes.

[MARG:{84.}M]

{§ 6.}
Till stadens ombud vid innevarande års ordinarie
bolagsstämma med Norra Södermanlands jernvägs ak-
tiebolag utsågo Stadsfullmäktige Fabriksidkaren m.m.
Knut Söderblom.

[MARG:{85}N.]

{§ 7.}
Fabriksidkaren m.m. Arvid Nilsson befullmäktigades
att vid innevarande års ordinarie bolagsstämmor med
såväl, Trafikaktiebolaget Grängesberg - Oxelösund, som
Oxelösund - Flen - Westmanlands jernvägsaktiebolag
stadens rätt och talan såsom dess ombud iakttaga och
utöfva.

{§ 8.}


[MARG:{86.}O.]

{§ 8.}
Sedan Drätselkammaren med anledning af behofvet
att erhålla ett kraftigare tryck i vattenledningen, inhem-
tat utlåtande från Ingeniören J.G. Rickert i Stockholm
såsom sakkunnig, och denne i afgifvet och nu föredraget
utlåtande förklarat sig anse, att detta mål kunde på till-
fredställande sätt vinnas genom en höjning af stadens
och Nyfors vattenreservoirer med 4 meter hvardera och
med inloppsmynningarnes förläggande på höjdmåttet
+ 40 meter samt genom ett utbyte af förbindningarne mellan
stadens och Nyfors rörsystem mot rör af 203 m.m. grof-
lek, så och efter det Nyfors vattenledningskomiterade
förklarat sig villiga att med hänsy till de fördelar,
som Nyfors likväl som staden härigenom skulle vinna
principiellt ingå på att lämpliga åtgärder vidtoges för
ökande af trycket i ledningarne, speciellt vid eldsläck-
ning, vare sig genom reservoirernas förhöjning med högst fyra
meter eller genom anbringande af stigrör eller båda des-
sa åtgärder i förening, på sätt som efter närmare ut-
redning kunde finnas lämpligast, samt åtaga sig verk-
ställigheten af de förändringar i den ursprungliga planen,
hvarom eventuell öfverenskommelse kunde träffas, för
så vidt frågan gälde Nyfors vattenreservoir, mot vilkor
att staden godtgjorde Nyfors halfa den kostnad, hvartill
förändringen skäligen kunde beräknas, äfvensom att, der
kontraktet med staden om gemensam vattenledning af Ny-
fors samhälle uppsades och upphörde, den af staden lem-
nade andel i kostnaden för nu ifrågavarande ändring
vid Nyfors vattenreservoir skulle af sagda Samhälle
till staden återbetalas, hade Drätselkammaren, som
för sin del godkänt den af Ingeniören Rickert uttalade
uppfattningen rörande ändringarne med vattenlednin
gen och ansett det vara af vigt att denna fråga sna-
rast möjligt afgjordes, för att ändringarne med Ny-
fors reservoir skulle kunna utföras under nu pågåen-
de arbete med densammas uppförande, inlemnat kost-
nadsförslag å ifrågavarande arbete, enligt hvilket höj-
ningen af stadens reservoir med fyra meter skulle
draga en kostnad af 26 000 kronor och enahanda höj-
ning af Nyfors reservoir 16 000 kr., hvartill komme
kostnaderna för utbyte af diverse rör mot rör
af gröfre dimensioner, samt hemstält,
att, för åstadkommande af en af behofvet synnerligen
påkallad förbättring af trycket i vattenledningen
genom höjning af stadens och Nyfors vattenreservoirer
med fyra meter samt för ändrade röranordningar
Stadsfullmäktige ville anvisa och till Drätselkamma-
rens förfogande ställe ett förslagsanslag af 40000 kr.,
samt uppdraga åt Drätselkammaren ej mindre att
tillfälligt upplåna, nämnda summa, än äfven
med Nyfors samhälle och dess komiterade på här-
ofvan omförmälda, af komiterade godkända grunder
träffa aftal i ärendet.

Till hvad Drätselkammaren sålunda föresla-
git lemnade Stadsfullmäktige bifall.

[MARG:{87.}W.]

[MARG:ned just]

{§ 9.}
Delgåfvos Stadsfullmäktige det vid komiterades för fonden
af den 16 April 1871 senast hållna sammanträde förda pro-
tokoll, hvilket härom försågs med behörig anteckning.

[MARG:{a.}]

{§ 10.}
Protokollsjustering skulle ega rum å stadshuset Lör-
dagen den 6 innevarande månad kl.1 på dagen.

Justeradt den 6 Maj 1899
/Arvid;Nilsson/
/C,W, Dahlgren/
/G Fahlstedt/

[MARG:{reg}]

År 1899 den 6 Maj å Stadshuset offentligen uppläst
betyga:

/CarlAug; Swenson/
/Joh,Aug,Larsson/

Dokumenttyp

Protokoll

Institution

Eskilstuna stadsarkiv

Källhänvisning

“Protokoll, Stadsfullmäktige, Eskilstuna, 2 maj 1899,” Eskilstuna kommun, hämtad 12 maj 2021, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/107209.

Personrelationer