Protokoll, Stadsfullmäktige, Eskilstuna, 10 september 1897

Objekttyp

Titel

Protokoll, Stadsfullmäktige, Eskilstuna, 10 september 1897

Anmärkning

{1897, den 10 September.}

Närvarande: samtlige Herrar Stadsfullmäktige med un-
dantag af Herrar Dahlgren,
Stenman,
Thunberg,
Åkerstein och
Johnson, alla med anmälda och godkän-
da förfall, samt
Lagerbäck, utan anmäldt förfall.

{§ 1.}
Att jemte Ordföranden justera dagens protokoll utsågos
Herrar Stenqvist och Söderblom.

{§ 2.}
Stadsfullmäktige företogo till handläggning Berednings
Utskottets utlåtande öfver Komiterades förslag till nytt
reglemente för Eskilstuna stad med deri inrymd arbetsord-
ning för Magistrat, RådstufvuRätt och Poliskammare,
äfvensom samma komiterades förslag till ny lönestat
för Borgmästaren och Rådmännen
Sedan Stadsfullmäktige enats derom att först behandla
de paragrafer i Komiterades förslag till regle-
mente, hvilka inom Utskottet ifrågasatts böra förän-
dras, och derefter öfriga af Utskottet tillstyrkta föreskrif-
ter, företogs till behandling reglementsförslaget.

{§ 14.}
Efter det komiterade vid slutlig justering af
dess förslag ansett lämpligt borttaga sista punkten af
denna paragraf rörande tolkning af den Borgmästare
och Rådman tillkommande rätten till ledighet under
kortare tid än fjorton dagar endast på anmälan
om förhinder att tjensten utöfva, hade D:r Mossberg
såväl i Stadsfullmäktige vid ärendets första handlägg-
ning derstädes, som ock sedermera hos Utskottet
yrkat bibehållande af den bortjusterade punkten
i följande något förändrade form:

"Bestämmelsen om rätt för Borgmästare och
Rådman, att efter anmälan för hinder, som ofvan
sagdt är, vara från Magistrat och Rådstufvu Rätt
frånvarande under kortare tid, dock ej öfverstigan-
de 14 dagar, kan ej tillämpas så, att dermed med-
gifves dem att på förnyade anmälningar erhålla
längre sammanhängande ledighet."

Såsom skäl för detta yrkande hade D:r Mossberg
i Utskottet anfört, att genom en dylik bestämmelse
kunde förhindras ett missbruk af Borgmästares
och Rådmäns rätt till tjenstledighet under kortare
tid, samt att denna föreskrift vore så mycket
mera behöflig, som det icke vore visst, att K. Reso-
lutionen och Förklaringen på städernas besvär den
9 December 1766, som meddelade föreskrifter i berörda
hänseende, fortfarande egde gällande kraft och, om
än så vore, Stadsfullmäktige, utan den föreslagna be-
stämmelsen i reglementet, endast skulle till förekom-
mande af dylikt missbruk ega till sitt förfogande
den obehagliga utvägen af anmälan till åtal mot ve-
derbörande Borgmästare och Rådman.

Då emellertid utskottet ansett, att ofvan åberopade
K. resolution och förklaring fortfarande måste vara gällande
och att vid sådant förhållande den af D:r Mossberg före-
slagna bestämmelsen innefattade en tolk-
ning af densamma, hvartill Stadsfullmäktige icke
egde laglig befogenhet, äfvensom att redigeringen af
sagda bestämmelse icke vore tillfredsställande, då
ju en sammanhängande ledighet för Borgmästare
och Rådmän icke genom anmärkta förfarande kunde
dem beredas, enär de åtminstone en dag mellan
hvarje sådan anmälan om behof af ledighet måste
tjenstgöra, hade Utskottet, efter omröstning med fem
röster mot två beslutat hemställa, att ifrågavarande
§ 14 måtte godkännas i enlighet med komiterades för-
slag.

D:r Mossberg vidhöll hos Stadsfullmäktige sitt
förut framstälda yrkande under åberopande af den
motivering han hos Utskottet afgifvit samt under
framhållande deraf att, då det förfarande, han genom
den föreslagna bestämmelsen ville söka förekomma,
vore ett obehörigt kringgående af lag
och ett sådant förfaringssätt veterligen användts samt
ledigheten kunde göras i möjligaste grad sammanhän-
gande, då vederbörande aldeles icke behöfde tjenstgö-
ra en hel dag mellan hvarje anmälan om behof af
ledighet, utan endast en eller ett par timmar, det icke
kunde lända till skada, utan allenast till fördel för
det allmänna, att en dylik föreskrift, som den före-
slagna, intoges i förevarande paragraf, hvars inne-
håll i öfrigt endast vore en sammanfattning af i lag
eljes gifna föreskrifter

Sedan Herrar Stålberg och Söderblom förordat bi-
fall till Utskottets hemställan godkände Stadsfullmäk-
tige, hvad komiterade och Utskottet gemensamt före-
slagit likväl efter omröstning med femton röster deribland
Ordförandens, emot femton, som afgåfvos för bifall till D:r
Mossbergs förslag.

Mot Stadsfullmäktiges beslut anförde D:r Mossberg
reservation under vidhållande af sin åsigt, att det af
honom föreslagna tillägget bort i nu ifrågavarande pa-
ragraf intagas.

{§ 24.}
Stadsfullmäktige godkände den i någon mån
förändrade lydelse, Utskottet för denna paragraf föreslagit.

{§ 31.}
Enligt komiterades förslag hade denna paragraf följande
lydelse;
"Borgmästaren och de lagfarne Rådmännen äro, då de
uppnått sjuttio lefnadsår, skyldiga att afgå från sina
tjenster med rättighet för dem, derest de varit i stadens
tjenst under minst tjugo år, att från och med månaden
näst efter den, då afskedet utfärdats, af stadskassan
erhålla en årlig pension, Borgmästaren af tretusen Kro-
nor och hvarje Rådman af tvåtusenfemhundra Kronor"

Inom komiterade hade Rådmannen Löfmark reserve-
rat sig mot det inrymda vilkoret för berättigande till
pension, enär det vore obilligt, att en embetsman, hvil-
ken såsom ledamot af stadens Magistrat och Rådstufvu-
rätt uppnått pensionsålder, skulle vara skyldig att från
sin tjenst afgå vid viss lefnadsålder, men utan rätt till
pension, om han icke härstädes tjenstgjort en viss tid;
och hade Utskottet på yrkande af D:r Mossberg, som in-
stämt med reservanten och ansett en dylik föreskrift strida
mot allmänt vedertagna och faststälda grunder för pen-
sionering samt derjemte kunna leda till för samhället
mindre lyckliga valresultat vid de tillfällen, då Borgmä-
stare eller lagfarne Rådmän skulle väljas, efter omröstning
med fem röster mot två, som afgåfvos för bifall till komi-
terades förslag, förklarat sig anse, att i förslaget borde in-
rymmas föreskrift, hänvisande derpå att, om embetsman,
hvarom här vore fråga, vid uppnådda 70 lefnadsår icke va-
rit i stadens tjenst anstäld under minst tjugo år, denne
måtte ega rätt att, för att komma i åtnjutande af pension,
fortfarande sin tjenst bestrida, till dess sistnämnda
kompetensvilkor för pensions erhållande jemväl blifvit upp-
nådt.

Beträffande pensionens storlek så och med hänsyn der-
till, att berörde tjenstemäns inkomster till väsendtlig del
grundats på sportler; att under årens lopp det vore högst
sannolikt, att löneförbättring i ett eller annat afseende
komme att dem beredas; samt att vid sådant förhållande
och med hänsyn jemväl till penningens altjemt sjunkande
värde skilnaden mellan deras inkomster under tjensteåren
och pensionsbeloppet blefve altför stor och obillig, om pen-
sionen bestämdes till visst belopp i penningar, hade Ut-
skottet hemstält, att pensionsbeloppet måtte bestämmas
till 75 procent af lön och tjenstgörings penningar.

Med anledning häraf hade Utskottet föreslagit följande
lydelse för § 31:

"Borgmästare och lagfaren Rådman skall vid fylda
70 år och efter minst 20 års tjenstgöring i stadens tjenst
vara förpligtad att från tjensten afgå med honom af stads-
kassan beviljad årlig pension till belopp af 75 procent
af till honom vid afskedstagandet utgående lön och tjenst-
görings penningar, att utbetalas från och med månaden
näst efter den, då afskedet utfärdats."

Häremot hade inom Utskottet anförts reservation af
Herr Stålberg, som ansåg, att det i intet fall borde vara
tillåtet
för Borgmästare eller lagfaren Rådman att qvarstå i tjensten
längre än till uppnådda 70 lefnadsår, och på grund häraf vid-
höll komiterades förslag rörande vilkoren för nämnda em-
betsmän att erhålla pension, under framhållande bland annat
deraf, att af Hofrätternas ledamöter och tjenstemän, hvarmed
Ma-
gistratens lagfarne ledamöter lämpligast kunde jemföras,
endast Hofrättsråden finge bibehålla sina befattningar till
fylda 70 år, hvaremot alla öfriga embets- och tjenstemän
inom Hofrätterna vore pligtige att afgå vid uppnådda 65 lef-
nadsår utan någon som helst rättighet att kunna längre
i tjensten qvarstå.
Vid behandlingen hos Stadsfullmäktige af nu ifrågavaran-
de paragraf vidhöll Herr Stålberg sin reservation och an-
förde att, då densamma vore föranledd af hans intresse, att
fritaga staden från skyldighet att på dessa platser bibehålla
personer, som uppnått högre ålder än 70 år, han funne ett
ytterligare stöd för sin åsigt i Statskontorets nyligen afgifna
utlåtande
om tjenstemäns pensionering, i hvilket utlåtande Stats-
kontoret förklarat sig anse, att civile embets- och tjenste-
mäns samt betjentes rätt att afgå med pension skulle in-
träda vid uppnådda 67 år samt för vissa uppräknade befatt-
ningshafvande vid 65 år och för gymnastiklärare och provin-
sialläkare redan vid 60 års ålder, alt under förutsättning, att
erforderligt antal tjensteår då innehafves, äfvensom att
tjensteinnehafvare, som uppnått 70 lefnadsår och det för
full pensions erhållande nödiga antalet tjensteår borde
vara skyldig att från tjensten afgå.

Sedan D:r Mossberg talat för bifall till Utskottets
förslag under framhållande deraf, att jemförelsen med
statens tjenstemän icke vore fullt rigtig, då det ju vore
kändt, att desse befattningshafvande i allmänhet kunde
afgå före den för erhållande af pension å indragningsstat
faststälda tid,
hvarvid de likväl kunde erhålla pension, i detta fall från
civilstatens pensionsinrättning, samt att det nu i försla-
get rörande tjenstemäns pensionering jemväl före-
slagits, att statens civile tjänstemän före pen-
sionsåldern skulle kunna afgå med pension, men med
ett proportionellt mot de återstående åren faststäldt
afdrag å densamma; och efter det Herr Hallström
förordat bifall till Utskottets förslag, men med bort-
tagande af orden "och efter minst 20 års tjenstgöring
i stadens tjenst", verkstäldes votering mellan de olika
förslagen, hvarvid Stadsfullmäktige med 16 röster
emot 14, som afgåfvos för bifall till komiterades förslag
i fråga om tiden för pensions erhållande och Utskottets
förslag rörande pensions beloppets storlek,
lemnade bifall till Utskottets såsom kon-
traproposition uppstälda förslag till formulering af
ifrågavarande § 31.

Öfriga paragrafer i komiterades förslag blefvo af
Stadsfullmäktige i enlighet med Utskottets hemstäl-
lan godkända.

Stadsfullmäktige företogo derefter till behandling
komiterades förslag till lönestat för Borgmästaren
och Rådmännen, hvarvid och efter antecknande af att
inom komitén Rådmannen Löfmark mot detsamma
anfört reservation derutinnan, att han ansett, att lö-
nen till lagfarne rådmannen och magistratssekretera-
ren borde sättas till minst 2300 Kr., enär denne embets-
man borde kunna påräkna en årsaflöning af minst
3500 kronor, äfvensom att Utskottet icke ansett denna
reservation böra till någon åtgärd föranleda, god-
kände Stadsfullmäktige utan votering det af komite-
rade afgifna, af Utskottet tillstyrkta förslaget till
aflönings stat för ofvanbemälde embetsmän.

Härefter beslöto Stadsfullmäktige att hos Kongl.
Maj:t föreskrifven ordning anhålla om nådig faststäl-
lelse å det sålunda antagna nya reglemente
för Eskilstuna stad med deri inrymd arbetsordning
för Magistrat, RådstufvuRätt och Poliskammare
härstädes, äfvensom å den beslutade nya lönestaten
för Borgmästare och Rådmän, varande desamma
så lydande:

{Reglemente för Eskilstuna stad}

{Kap.1}

{Om Magistraten och Rådstufvu Rätten.}

{§ 1.}
Magistraten skall bestå af en Borgmästare, två lagfarne
och två borgerlige Rådmän.

{§ 2.}
RådstufvuRätten utgöres af Borgmästaren, de lagfarne
Rådmännen samt en af de borgerlige Rådmännen.

{§ 3.}
Af de lagfarne Rådmännen skall den en[e] vara Magistratsse-
kreterare samt den andre Polismästare och Notarius Publicus
i staden.

{§ 4.}
Hvarje måndag eller, om helgedag då infaller, nästa
söckendag sammanträder Magistraten och Rådstufvu Rätten,
så ock oftare, der Magistratens ordförande finner det er-
forderligt.

{§ 5.}
I fråga om val och utnämnande af Borgmästare och Råd-
män lände de i sådant hänseende i allmänhet gifna
bestämmelser till efterrättelse, hvarjemte iakttages, att
för behörighet till borgmästare och lagfaren rådmans-
tjenst erfordras, utom aflagd examen, som berättigar
till inträde i rättegångsverken, att hafva under ut-
öfning af sjelfständig domareverksamhet vunnit
nödig utbildning och erfarenhet.

{§ 6.}
Magistraten har skyldighet att, när densamma
derom anmodas, utan särskild godtgörelse förrätta
såväl bouppteckningar, som arfskiften inom staden.

{§ 7.}
Stadens auktionsverk för försäljning af lösegen-
dom skall på Magistratens gemensamma ansvar fö-
restås af de borgerlige Rådmännen, desse dock o-
betaget att med Magistratens bifall på annan lämp-
lig person denna skyldighet öfverlåta.

Af Magistraten fattadt beslut om auktions provi-
sionens belopp, som icke utan Stadsfullmäktiges med-
gifvande får öfverstiga 7 procent af inropssumman,
skall före tillämpningen Stadsfullmäktige delgifvas.

{§ 8.}
Emellan Borgmästaren och Rådmännen fördelas göro-
målen så, att det tillkommer

{Borgmästaren.}

1:o Att vara ordförande i Magistraten och Rådstufvu-
Rätten och i sådan egenskap hafva tillsyn öfver ären-
denas skyndsamma och ordentliga handläggning
och expedierande;

2 att föra diarium öfver ankomna skrifvelser,
ombesörja Magistratens brefvexling samt uppsätta
förslag till de utlåtanden, som skola af Magistra-
ten afgifvas;

3 att besörja verkställighet af de handräcknings-
ärenden, hvilka ej fordra exekutiv åtgärd;

4 att föra protokoll angående lagfarter, inteckningar
i fast egendom, förlagsinteckningar, äktenskaps-
förord, förmynderskap, bouppteckningar, testaments-
bevakningar, morgongåfvobref och afhandlingar
om lösöreköp, samt verkställa dertill hörande
expedition;

5 att föra Fastighetsböckerna;

6 att hålla förteckning öfver förmynderskap
samt i första rummet tillse, att den Rådstuf-
vu-Rätten åliggande vårdnad om dessa blifver
behörigen iakttagen;

7 att utfärda gravations-, vederhäftighets- och
myndighetsbevis;

8 att upprätta de statistiska uppgifter som an-
gå förenämnde protokoll.

9 att föra handelsregistret samt handhafva
inregistreringen af sjukkassor med dertill
hörande expeditioner;

10 att hafva öfverinseende öfver uppbörds- och
exekutionsverket;

11 att hafva vård öfver Magistratens, Rådstufvu-
Rättens och Poliskammarens arkiv, deröfver
hålla förteckning samt med det i § 9 här
nedan omförmälde undantag afskrifter från
der förvarade handlingar meddela.

{Lagfarne Rådmannen och Magistratssekreteraren}

1. Att vara ledamot af Magistraten och Råd-
stufvu-Rätten;

2 att utfärda stämningar i tvistemål samt
öfver dylika mål, såväl instämde, som upp-
skjutna, föra diarium;

3 att uppsätta och expediera Rådstufvu-Rät-
tens dombok i tvistemål och ärenden med
saköreslängder och bötesbevis, samt emotta-
ga vad och deröfver meddela bevis;

4 att föra protokoll i konkurs-, urarfva-,
boskillnads- och årsstämningsmål samt
verkställa dermed sammanhängande expe-
dition;

5 att föra Konkursdiarium;

6 att uppsätta och expediera Magistratens
och Öfverexekutors protokoll samt föra Öfverexekutors dagbok;

7 att uppsätta och expediera alla de uppgif-
ter, kallelser och bevis, som härflyta från
förenämnde dombok och protokoll eller sko-
la derpå grundas;

8 att jemte andre lagfarne Rådmannen
fullgöra den Magistraten åliggande skyl-
dighet att på anmodan förrätta bouppteckning-
ar och arfskiften, samt i tur eller efter fördel-
ning med nämnde rådman instrument deröf-
ver uppsätta och expediera; samt

9 att i tur eller efter fördelning emellan samt-
lige rådmännen hålla syner, besigtningar,
värderingar och andra förättningar, som utom
Magistratens och Rådstufvu-Rättens samman-
träden skola verkställas.

{Lagfarne Rådmannen och Polismästaren.}

1. Att vara ledamot af Magistraten och
Rådstufvu-Rätten;

2 att utfärda stämningar i brottmål samt
öfver dylika mål, såväl instämda, som uppskjutna,
föra diarium;

3:o att uppsätta och expediera RådstufvuRättens dombok
i brottmål med tillhörande saköreslängd och bötesbevis;

4:o att upprätta de på nämnda protokoll grundade
statistiska uppgifter;

5:o att jemte andre lagfarne Rådmannen fullgöra den
Magistraten åliggande skyldighet att på anmodan
förrätta bouppteckningar och arfskiften samt i tur
eller efter fördelning med nämnde Rådman instrument
deröfver uppsätta och expediera;

6:o att i tur eller efter fördelning emellan samtlige
Rådmännen hålla syner, besigtningar, värderingar
och andra förrättningar, som utom Magistratens och Råd-
stufvuRättens sammanträden skola verkställas;

7:o att vara Notarius Publicus.
Angående de med polismästaretjensten förenade göro-
mål-se under Kap.II om Poliskammaren.

{De borgerlige rådmännen.}

1:o Att vara ledamöter af Magistraten;

2:o att efter af Magistraten vid hvarje års början uppgjord
fördelning tjenstgöra, den ene i RådstufvuRätten och
den andre, på sätt här nedan sägs, i Poliskammaren;

3:o att i tur eller efter fördelning emellan samtlige råd-
männen hålla syner, besigtningar, värderingar och
andra förrättningar, som utom Magistratens och Råd-
stufvuRättens sammanträden skola verkställas; samt

4:o att efter sins emellan uppgjord ordning förestå auk-
tionsverket för lösöreförsäljning samt hafva tillsyn
öfver kontroll och stämpling af metaller.

{§ 9.}
Hvarje expeditionshafvande skall vara skyldig:
{att} noga vårda och vid hvarje års början ordna samt
till arkivet inlemna konceptprotokollen för det näst-
förflutna året och de under samma år inkomna hand-
lingar, hvilka icke påkalla vidare åtgärd;
{att} meddela afskrifter af de handlingar och protokoll,
som icke redan bilfvit till arkivet aflemnade; samt
{att} ombesörja erforderlig renskrifning af de protokoll,
hvilka skola till Öfverrätt insändas.

{§ 10.}
Göromålen inom Magistraten och Rådstufvu Rätten
i öfrigt fördelas på sätt Magistraten lämpligast fin-
ner; och ega Magistratens och Rådstufvu Rättens ledamö-
ter att utan hinder af den uppgjorda arbetsfördel-
ningen tillfälligtvis och med Magistratens bifall öf-
verenskomma om protokollsföring och expedition
på annat sätt.

{§ 11.}
Det under Magistraten stående Kronouppbördsver-
ket handhafves af en antagen Kronokassör, som
tillika kan vara Drätselkassör och Stadskamrerare
med de skyldigheter i dessa delar, som Drätselkam-
marens reglemente för honom bestämmes.

{§ 12.}
Fråga om hvilka tjenstebiträden Magistraten och
Rådstufvu Rätten i öfrigt skola hafva till sitt för-
fogande, afgöres af Stadsfullmäktige, der ej för-
fattning lemnar föreskrift derom.

{§ 13.}
Tjensteman, som inom staden nämnes, tillsättes
efter kungjord ansökningstid

{§ 14.}
Derest Borgmästare genom sjukdom, jäf eller
annat laga förfall eller tillfällig resa är hindrad
att under kortare tid, ej öfverstigande fjorton dagar,
sitt embete utöfva, företrädes han af Magistratsse-
kreteraren.

Uppstår fråga om längre ledighet för Borgmä-
staren, förordne vederbörande Hofrätt på sätt och
i den ordning författningarne föreskrifva.
Blifver Rådman af hinder, som ofvan sagdt är,
för kortare tid, ej öfverstigande fjorton dagar, urstånd-
satt sin tjenst utöfva, skall annan Rådman vara plig-
tig att tjensten under tiden bestrida efter anordning af
Magistraten, som för sådant ändamål äfven kan, i hän-
delse af behof, förordna utom Magistraten stående kom-
petent person.
I andra fall eger Magistraten att på ansökan af Råd-
man bevilja tjenstledighet samt tillika förordna, hur
befattningen under tiden skall uppehållas.

{Kap.II}
{Om Poliskammaren}

{§ 15.}
I staden skall finnas Poliskammare för handhaf-
vande af allmän ordning och säkerhet samt för behand-
ling af dertill hörande mål och ärenden, såsom här
nedan sägs.

{§ 16.}
Poliskammaren utgöres af Borgmästaren såsom
Ordförande, med Polismästaren samt en borgerlig Råd-
man såsom bisittare; ankommande det, på sätt
här ofvan är sagdt, på Magistraten att vid hvarje
års början bestämma, hvilken af de borgerlige Råd-
männen det åligger att i Poliskammaren tjenst-
göra.

{§ 17.}
Poliskammaren sammanträder hvarje tisdag eller
om helgedag eller Rådstufvu Rättens or-
dinarie sammanträde då infaller, nästa söckendag, så
ock oftare, om så erfordras.

{§ 18.}
Poliskammaren handlägger och afdömer de mål och
ärenden, som enligt allmän lag och särskilda föreskrif-
ter höra under Poliskammaren.

{§ 19.}
Vid ärendenas afgörande gälle, derest ej alla äro om
slutet ense, den mening, hvarom två af ledamöterna
sig förena.

Skulle skiljaktiga meningar yppas hos samtliga leda-
möterna, tillämpas 23 kap. 4 § Rättegångsbalken.

{§ 20.}
Polismästaren förer protokoll och är expeditionshafvan-
de i Poliskammaren hvarjemte det åligger honom att
hafva ledningen af och öfverinseende öfver stadens
polis och allt hvad till ordningen och säkerheten inom
staden hörer, samt utfärda pass och fullgöra de å-
ligganden, som polismyndighet tillkomma.

{§ 21.}
Af Poliskammarens betjente, hvilkas antal och
aflöning Stadsfullmäktige på förslag af Poliskam-
maren bestämma, antagas och afskedas Öfverkonstap-
larne af Poliskammaren, men öfriga poliskonstaplar
af Polismästaren.

{§ 22.}
Vid tillfälligt förfall för Borgmästaren och den
borgerlige Rådmannen inträder Magistratssekreteraren
såsom ordförande och andre borgerlige Rådmannen
eller, vid förfall jemväl för denne, annan af Magistra-
ten tillkallad kompetent person såsom ledamot i
Poliskammaren; och må Magistraten i händelse
af tillfälligt förfall för Polismästaren kalla an-
nan lagfaren person att hans tjenst under tiden
uppehålla.

{§ 23.}
Den instruktion, som kan komma att för Polis-
mästaren utfärdas, uppgöres af Magistraten, men
skall, efter Stadsfullmäktiges hörande, för faststäl-
lelse underställas K M Bef:des i länet pröfning.

{Kap.III}
{Särskilda stadganden.}

{§ 24.}
Borgmästaren, lagfarne Rådmännen samt Stads-
fogden, Kronokassören och Stadsfiskalen skola hvarje
söckendag, såvida ej tjenstegöromål, som icke tåla upp-
skof, hindra, under anslagen tid vara att träffa å deras
af staden tillhandahållna embetslokaler.

{§ 25.}
Aflöningsstaten för Magistratens ledamöter samt öfriga
här ofvan uppräknade tjenstemän underställes Kongl.
Maj:ts fastställelse

{§ 26.}
De i lönestaten under namn af tjenstgöringspennin-
gar upptagna aflöningsbelopp få uppbäras endast för
den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort, men
skola för den tid, han varit hindrad att sin befattning
utöfva, utgå till den, som tjensten förrättat.

{§ 27.}
Löner och tjenstgöringspenningar skola månadsvis, de
förre vid början och de senare vid slutet af månaden, ut-
betalas från Drätselkammaren till vederbörande lön-
tagare.

{§ 28.}
Tjensteman eger uppbära den med tjensten åtföljande
lön från och med månaden näst efter den, hvarunder
han blifvit till tjensten utnämnd. Tjensteman, som
från tjensten afgår, äfvensom afliden tjenstemans
sterbhus uppbär lönen till slutet af den månad,
under hvilken afgången eller dödsfallet skett.

{§ 29.}
Den, som uppehåller genom dödsfall eller afskedsta-
gande ledigblifven tjenst, eger att under tiden uppbära
alla dermed förenade inkomster; skolande i afseende å tiden,
hvarunder vikarien eger uppbära lönen, tillämpas hvad i
näst föregående paragraf finnes stadgadt.

{§ 30.}
Stadens i detta reglemente omförmälde tjenstemän äro un-
derkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller
jemkning i åligganden, som framdeles kan varda be-
stämd.

{§ 31.}
Borgmästare och lagfaren Rådman skall vid fylda sjuttio
år och efter minst tjugo års tjenstgöring i stadens tjenst
vara förpligtad att från tjensten afgå med honom af stads-
kassan beviljad årlig pension till belopp af sjuttiofem
procent af till honom vid afskedstagandet utgående lön
och tjenstgörings penningar, att utbetalas från och med
månaden näst efter den, då afskedet utfärdats.

-

{Aflöningsstat för Borgmästaren och Rådmännen.}

Borgmästaren: årlig lön - Kronor 3000:-
tjenstgörings penningar - {Kronor 1200:-} 4200:-

En lagfaren Rådman och Magistratssekreterare:
årlig lön, förutom sportler - Kronor 2000:-
tjenstgörings penningar - Kronor {1200:-} 3200:-

En lagfaren Rådman, som tillika är Polismä-
stare och Notarius Publicus:
årlig lön, förutom sportler Kronor 2000:-
tjenstgörings penningar {Kronor 1200:-} 3200:-

Två borgerlige Rådmän: årlig lön hvardera Kronor 600:-
eller båda tillsammans - {1.200:-}

Summa kronor 11.800:-

-

Slutligen beslöto Stadsfullmäktige, på komiterade och
Utskottets hemställan att, då afgifter
för bouppteckningars och arfskiftens förrättande icke
här i staden tagas i beräkning till bestridande af löner
eller andra allmänna utgifter, hos K M:t i underdånig-
het anhålla, det K M:t täcktes i nåder förklara, att
sterbhusdelegare i Eskilstuna skola ega att, när de
icke vilja lita Magistraten till, till såväl uppteckning
och värdering af egendom efter afliden person, som
ock till arfskiften kalla gode män på sätt som stad-
gadt är om bo, hvilket under stadsdomstol icke lyder.

-

{§ 3.}
Ett af sekreteraren uppsatt förslag till underdånig
skrifvelse rörande fastställelse å det af Stadsfullmäktige
nu antagna nya reglemente för Eskilstuna stad jemte
ny aflöningsstat för Borgmästare och Rådmän härstädes
lästes och godkändes af Stadsfullmäktige sådant det finnes
i dess brefbok för denna dag intaget.

[MARG: {136 C}]


{§ 4.}
I enlighet med hvad komiterade föreslagit och Utskottet
i afgifvet och nu föredraget utlåtande tillstyrkt beslöto
Stadsfullmäktige inrättandet af en ombudsmannatjenst
för staden med verksamhets område enligt följande af
Stadsfullmäktige jemväl godkända

[MARG: {136 B.}]

{Instruktion för Eskilstuna stads ombudsman}

{§ 1.}
Ombudsmannen, som skall hafva aflagt juridisk
examen, tillsättes på sex månaders ömsesidig upp-
sägning af ordförandene hos Stadsfullmäktige, Drätsel-
Kammaren, Fattigvårdsstyrelsen samt Byggnads- och
Helsovårdsnämnderna, sedans tjenstens ledighet
blifvit, med bestämmande af viss ansöknings-
tid, i stadens nu allmänna tidningar kungjord.

Stadsfullmäktiges ordförande, som har att
berörde kungörelse utfärda, äfvensom mottaga
inkommande ansökningar, förer ordet vid val-
förättningen; och hafve valmännen en röst
hvardera med utslagsröst för Stadsfullmäk-
tiges ordförande, der rösterna äro lika.

Wid förfall för ordföranden hos någon
af ofvannämnde myndigheter, företrädes han
af vice ordföranden eller der sådan ej finnes,
af den till tjensteåren äldste ledamoten.

{§ 2.}
Ombudsmannen skall tjenstgöra såsom biträde
åt Stadsfullmäktige, Drätselkammaren, Fattig-
vårdsstyrelsen samt Byggnads- och Helsovårds-
nämnderna, i hvilket afseende det åligger
honom:
1 att föra protokoll vid Stadsfullmäktiges, dess
utskotts samt öfrige här ofvan angifne myn-
digheters sammanträden och deraf härflytande
expedition ombesörja, äfvensom, der någon sjelf
önskar taga afskrift af Stadsfullmäktiges pro-
tokoll, bestyrka afskriftens riktighet;

2 att uppsätta och expediera samtlige från
förenämnde myndigheter utgående skrifvelser;

3 att föra diarier öfver alla till Stadsfullmäk-
tige, Drätselkammaren samt Byggnads- och
Helsovårdsnämnderna inkomna ärenden samt
de Fattigvården rörande mål och ärenden,
som bero af domstols eller administrativ
myndighets pröfning och afgörande, äfvensom
i diariet anteckna de åtgärder, som i an-
ledning af ärendena vidtagits;

4 att för hvarje år upprätta register öfver näst
föregående års protokoll;

5 att hafva vård om nämnde myndigheters
arkiv samt deröfver hålla förteckningar;

6 att uppsätta kontrakt och dylika handlingar;

7 att tillse, det alla under ifrågavarande myn-
digheters vård befintliga lånehandlingar, kon-
trakt och andra legala handlingar varda
vederbörligen bevakade, samt att fatalier
icke försummas;

8 att ombesörja tryckning af Stadsfullmäk-
tiges handlingar;

9 att uppsätta det sammandrag af stadens
räkenskaper, som årligen skall till Statis-
tiska Centralbyrån insändas;

10 att hvarje år, så fort ske kan, uppsätta
och till Stadsfullmäktige ingifva en kort-
fattad redogörelse för de beslut, Fullmäkti-
ge under näst föregående år fattat;

11 att utföra och bevaka de mål och ärenden
som staden angå och honom anförtros, samt
äfven i allmänhet vara uppmärksam på sta-
dens rätt och hos Drätselkammaren anmäla
om han finner denna rätt blifva i ett eller
annat afseende förnärmad eller densammas
bevarande påkalla någon åtgärd;

12 att hvarje år, så fort ske kan, uppsätta och
till Drätselkammaren ingifva förslag till
berättelse angående de hufvudsakliga arbeten
rörande gatuläggning, dränering, hamnbygg-
nad, vattenledning, äfvensom andra arbeten
som under näst föregående år blifvit utförda;

13 att bevaka Fattigvårdens rätt till egendom,
som tillhör eller tillfaller fattighjon;

14 att vidtaga laga åtgärder för utfående af den
ersättning för lemnadt understöd åt fattiga,
som kan tillkomma Kommunens fattigvård,
samt i öfrigt, om så erfordras och ombuds-
mannen dertill bemyndigas, vid domstol
eller administrativ myndighet föra Fattig-
vårdsstyrelsens talan;

15 att uppsätta den berättelse angående helso-
och sjukvården inom staden, som årligen
skall af helsovårdsnämnden afgifvas.

{§ 3.}
Härjemte åligger det ombudsmannen:
{att,} i hvad på honom ankommer, tillse, att
de ärenden, som skola hos förenämnde myn-
digheter förekomma, varda i rätt tid till be-
handling företagna och expedierade; {att} om-
besörja protokollsföring och expedition hos de
komitéer, som kunna varda af ifråga-
varande myndigheter tillsatta; samt {att} för
öfrigt i allt hvad tjensten rörer, ställa sig
nämnde myndigheters föreskrifter till ef-
terrättelse och biträda dem i alla de göro-
mål, som till sekreterarebefattning höra, eller
der juridisk insigt erfordras.

{§ 4.}
Ombudsmannen har att af alla till Kommunal-
styrelsen hörande tjenstemän erhålla de upp-
lysningar, hvaraf han för fullgörande af sina
åligganden kan vara i behof.

{§ 5.}
Hvarje söckendag, såvida ej tjenstegöromål hin-
dra, skall ombudsmannen å tid, som af
Drätselkammaren bestämmes och genom
anslag kungöres, vara tillgänglig för all-
mänheten å det tjensterum, som åt honom
anvisas.

{§ 6.}
Ombudsmannen må icke, utan särskildt med-
gifvande af Drätselkammaren, innehafva någon
statens eller annan kommunens tjenst samt
ej heller i öfrigt sysselsätta sig med enskil-
da uppdrag.

{§ 7.}
Ombudsmannen åtnjuter en årlig lön af fyra-
tusen Kronor, med rätt att efter fem års tjenst-
göring erhålla ett ålderstillägg å femhundra
Kronor; och skall den ombudsmannen sålunda
tillkommande lön månadsvis till honom ut-
betalas i förskott från Drätselkammaren;
egande ombudsmannen uppbära lönen från
och med månaden näst efter den, hvarunder
han blifvit till tjensten utnämnd.

Ombudsman, som från tjensten afgår,
äfvensom afliden ombudsmans sterbhus upp-
bär lönen till slutet af den månad, under
hvilken afgången eller dödsfallet skett.

{§ 8.}
Angående tjenstledighet för ombudsmannen
och tjenstens upphållande under ledigheten
bestämme ordförandena hos förenämnde myn-
digheter på sätt här ofvan stadgas om ombuds-
mannens tillsättande; och är ombudsmannen
skyldig att sjelf ersätta den vikarie, som vid
ledighet för honom förordnas.

{§ 9.}
Ombudsmannen är skyldig att underkasta
sig de förändringar i åligganden enligt denna
instruktion, som framdeles kunna varda
i vederbörlig ordning beslutade.
-
Härjemte beslutade Stadsfullmäktige jemväl på ko-
miterades och Utskottets samfälda hemställan att §15
i gällande reglemente för fattigvården härstädes skall
erhålla följande förändrade lydelse:
"De tjenstemän, Fattigvårdsstyrelsen har till
sitt biträde äro:
a) stadens ombudsman;
b) en föreståndare för fattig- och arbetsin-
rättningen;
c) en räkenskapsförare till biträde vid bok-
föringen af styrelsens räkenskaper på Ord-
förandens ansvar;
d) en predikant vid fattig- och arbetsin-
rättningen.

Angående ombudsmannens tillsättning
och aflöning samt de honom i egenskap
af biträde åt styrelsen åliggande göromål
är särskildt stadgadt i för honom ut-
färdad instruktion.
Öfriga tjenstemän antagas af styrelsen;
och skola dessa tjenstemän förses med
aflöning, som af Stadsfullmäktige på
styrelsens framställning bestämmes."
Slutligen beslöto Stfme att sedan KMB:s fastställelse enligt
hvad i
nästföljande § omförmäles, erhållits å ändringar i Reglementet
för
Drätselkammaren och Byggnadsordningen för Eskilstuna stad,
Ombuds
mannabefattningen skulle på föreskrifvet sätt tillsättas.

{§ 5.}
Enär med anledning af Stadsfullmäktiges denna dag fattade
beslut att för staden inrätta en ombudsmannatjenst, hvars
innehafvare jemväl skulle vara sekreterare hos Stadsfull-
mäktige och samtliga kommunala nämnder och korporationer
härstädes, det befunnes nödvändigt att ändra § 15 i gäl-
lande af KMB. i länet den 30 December 1880 faststälda regle-
mente för Drätselkammaren samt § 2 i Byggnadsordningen
för Eskilstuna stad, hvilken af KMB i länet faststälts den
9 April 1891, samt komiterade för utredande
af frågan om inrättande af berörda tjenst och för afgif-
vande af förslag till instruktion för ombuds-
mannen i sådant hänseende jemväl hemstält om följande
förändrade ly-
delse af ofvannämnda paragrafer:

{§ 15 i reglementet för Drätselkammaren:}
"Stadens Ombudsman, angående hvars tillsättning
stadgas i särskild för honom utfärdad instruktion,
är sekreterare och juridiskt biträde åt Drätselkamma-
ren med de åligganden såsom sådan, nämnda instruk-
tion bestämmer; skolande alla Drätselkammarens
skrifvelser af Ombudsmannen kontrasigneras."

{§ 2 i Byggnadsordningen för Eskilstuna stad.}
"1:o Stadsingeniören, som efter Byggnadsnämndens
och Drätselkammarens hörande tillsättes af Stadsfull-
mäktige, skall bereda Byggnadsärenden, som till ho-
nom ingifvas, samt i öfrigt biträda Nämnden i en-
lighet med Byggnadsstadgan, denna Byggnadsord-
ning och särskild instruktion.

2:o Stadens ombudsman, hvilken tillsättes enligt särskild
för honom utfärdad instruktion, skall vara sekrete-
rare hos Nämnden med de åligganden såsom sådan,
nämnda instruktion angifves."

Så och efter det ofvanstående ändringsförslag enligt Stads-
fullmäktiges beslut den 12 nästlidne Augusti blifvit
för utlåtande öfverlemnade, det förra till Magistraten
och det senare till Byggnadsnämnden, hade Magistra-
ten i ankommen och nu föredragen skrifvelse den 23 nästl. Augu-
sti förklarat sig icke hafva något att erinra emot den
sålunda föreslagna förändringen af § 15 i Drätselkammarens
reglemente, hvaremot utlåtande från Byggnadsnämnden
ännu icke inkommit.

Med anledning häraf beslöto Stadsfullmäktige att, un-
der förutsättning, det Byggnadsnämnden jemväl komme
att förklara sig icke hafva något att erinra emot den före-
slagna ändringen af § 2 i Byggnadsordningen för Eskils-
tuna stad, godkänna de båda ofvananmärkte ändrings-
förslagen samt att med Magistratens och Byggnadsnämn-
dens utlåtanden desamma öfversända till KMB. i lä-
net för pröfning och fastställelse af de gjorda
stadgeändringarne.

[MARG: {136 B}]


{§ 6.}
I afgifvet utlåtande rörande lämpligaste sättet för
användande af de af Eskilstuna stads sparbank till
Stadsfullmäktiges förfogande stälda femhundra Kronor
för beredande af frågan om inrättande härstädes af
ett tidsenligt slagthus hade Utskottet hemstält, att
för nämnda frågas utredande samt för anskaffande
af kostnads förslag, ritningar och öfrig till ärendet hö-
rande utredning måtte tillsättas en komité af tre
personer med rätt för dem att med sig adjungera sak-
kunniga personer på sätt de kunna finna behöfligt
och lämpligt, samt att komiterade af nu ifrågavarande
anslag skulle ega utbekomma för deras arbeten nödi-
ga medel efter reqvisition från Drätselkammaren; och
hade Utskottet till ledamöter i samma komité föresla-
git Stadsläkaren, D:r E.V Pallin, Direktören m.m Aug.
Stålberg och Direktören G.Fahlstedt med Herr Stålberg
såsom samankallande ledamot.

Efter det Herr P.A. Pettersson yrkat, att komite-
rade skulle utgöras af fem personer och att, förutom de
nu föreslagna till ledamöter skulle utses Veterinären
A. Lindnér och Fabriksidkaren E.A. Berg, samt v. Ordfö-
randen, med hänvisande på den komiterade inrymda rätt att
med sig förena sakkunniga personer, förordat bifall till Ut-
skottets hemställan, biföllo Stadsfullmäktige utan omröstning
hvad Utskottet sålunda föreslagit och hemstält.

[MARG: {234.}]


{§ 7.}
Beträffande Herr Aulins motion om årligt anslag till
bidrag för utvidgande af söndags- och aftonskolans vid
härvarande tekniska skola verksamhet hade Utskottet
hemstält att, då motionen icke varit åtföljd af någon
utredning om sättet för anslagets användande, Stads-
fullmäktige i ärendets nuvarande outredda skick
icke för närvarande ville till motionen lemna bifall.

I sammanhang med föredragningen af Utskottets nu
afgifna hemställan anmälde Ordföranden, att från
Direktionen för tekniska skolan inkommit en till
Stadsfullmäktige stäld, af utredning åtföljd, skrift-
lig framställning, att ett anslag af 2000 kronor årligen,
från och med år 1899, måtte ställas till Direktionens
förfogande för användande på sätt af Kongl. Maj:t
under sistlidet år gillad stat angåfves, under förut-
sättning, att ett lika stort årligt anslag för samma
ändamål af nästkommande Riksdag på ordinarie
stat anvisades.

Sedan Stadsfullmäktige medgifvit, att sistnämnda
framställning finge till behandling upptagas, blefvo
de båda motionerna, på yrkande af Herr Aulin, den
förre återremitterad och den senare öfverlemnad
till Utskottet för att gemensamt med hvarandra
beredas.

[MARG: {236.}]


{§ 8.}
På grund af lemnadt uppdrag att inkomma med
förslag till tider för öppethållande af restaurations-
och utskänkningslokalerna i stadshuset, hvilka
äro afsedda att öppnas för allmänheten den 1 näst-
kommande Oktober, hade Utskottet hemstält
att hos KMB. i länet måtte göras framställning
om tillstånd till öppethållande af sagda lokaler, hvilka
icke komma att drifvas såsom krogrörelse, och till
utskänkning derstädes söknedagar från kl. 9 f. m. till
kl. ½ 12 e. m. samt sön- och helgdagar från kl. 9
till kl. 11 f. m., från kl. 1 till kl. 5 samt från kl. 6 till
kl. ½ 12 e. m.; och hade Utskottet såsom skäl för den-
na framställning andragit:
{att} beträffande den föreslagna ändrade utskänkningstiden å
sön- och helgdagar, framställningen föranledts deraf, att
tiderna för kyrkogudstjensters hållande här i staden blifvit
framflyttade från kl. 10 till kl. 11 f. m. samt från kl. 4
till kl. 5 e. m., hvarför och då utskänkningstiden jem-
väl förut reglerats af tiden för gudstjensters hållande,
en förändring af de föreskrifter om utskänkningslokaler-
nas stängning å sön- och helgdagar, som af KMB. i
länet lemnats genom dess resolution den 29 Mars 1892,
syntes vara lämplig och billig;
{att} hvad anginge stängningstiden på aftnarne flere
skäl [MARG: ett så stort och i så liflig utveckling stadt
samhälle
som Eskilstuna,] funnos, som talade för en utsträckning af
densam-
ma, hvaribland Utskottet omnämnt, att persontå-
gen från Stockholm icke anlända till Eskilstuna
förr än efter kl. 10 e. m. och att ett passagerare medfö-
rande tåg norr ifrån ankomme hit efter kl. 11 e. m.;
att, då det torde vara svårt för resande, som hit an-
lända, att vara färdiga till måltids intagande förr
än omkring en half timme efter det de till staden
anländt, de sålunda, om utsträckt utskänkningstid
å aftnarne icke å någon lokal härstädes vore
medgifven, icke skulle kunna få sina behof av mat
och dryck vid deras sena ankomsttid hit tillfreds-
stälda; att, då öfriga restaurationslokaler här i sta-
den stängdes kl. 10 e m., det vore nödvändigt för en
stad med den rörelse, Eskilstuna har, och med den
mängd resande, som årligen här uppehålla sig, att
åtminstone en lokal inom staden funnes för fyl-
lande af detta behof; att lokalerna i stadshotellet här-
till bäst lämpade sig, då sagda hotell innehölle 30 rum för
resande, och det sålunda vore antagligt, att strömmen af
resande komme att draga sig dit; samt att det visat sig,
att med den knappt tillmätta utskänkningstiden och med
de sena ankomsttiderna för jernvägstågen på aftnarne
mycket stora svårigheter uppstått för uppfyllande af
föreskrifterna om den tidiga stängningstiden för ut-
skänkningslokalerna.

Vidare och såsom ytterligare stöd för sin framställning
hade Utskottet anfört, att arbetstiderna å kontor och affärer
här i staden icke i allmänhet slutade för dagen förr än kl. 7 à
8 e. m., i hvilket afseende Eskilstuna företedde olikhet emot
en del andra städer, der dylika göromål afslutades tidigare
på dagen, äfvensom att teaterföreställningar, som härstä-
des mycket ofta gåfves af kringresande teatersällskap,
nästan aldrig slutade förr än efter kl. 10 och många gån-
ger ej förr än framåt kl. 11 e. m., då de teaterbesökande,
hvilka vore hänvisade till källarelokaler för måltiders
intagande, sålunda, om ingen lokal vid den tiden fun-
nes öppen, icke skulle kunna få sina behof tillfreds-
stälda.

Efter föredragning af Utskottets hemställan yrkade Her-
rar Aulin, A. G. Pettersson och Frieman afslag å den gjor-
da framställningen, åtminstone hvad anginge den ut-
sträckta utskänkningstiden å aftnarne, dervid de
förklarade sig anse, att tillfyllestgörande skäl för
bifall till en dylik framställning icke blifvit anförda.

Utan omröstning biföllo härefter Stadsfullmäk-
tige, hvad Utskottet i dess motiverade hemställan
föreslagit.

[MARG: {238}]


{§ 9.}
I enlighet med hvad Utskottet tillstyrkt beträffan-
de Herr Fahlstedts motion om revision af de kommunala
nämndernas protokoll för eventuell komplettering af
diarierna, beslöto Stadsfullmäktige att, under uttalande af den
förhoppning,
det alla ärenden, som nu äro oafgjorda och som in-
kommit och behandlats, sedan Stadsfullmäktiges beslut om
diariers förande blifvit vederbörande nämnder och kom-
munala myndigheter delgifvet, jemväl blifvit i behö-
rig ordning diariiförda, till den eller dem, åt hvilka
ordnandet af stadens handlingar och arkiv inom när-
maste framtiden måste blifva anförtrodt, lemna upp-
drag att dervid tillika genomgå samtliga kommunala
protokoll och göra anteckningar om ärenden, som till-
äfventyrs icke blifvit slutbehandlade, samt tillse,
att sådana ärenden blifva i vederbörande diarier
behörigen införda.

[MARG: {233}]


{§ 10.}
Sedan Eskilstuna Spritförsäljningsbolag tillkänna-
gifvit att, då kroglokalen i gården N:o 8 härstädes re-
dan innevarande höst komme att indragas, bolaget
återtoge den till Stadsfullmäktige inlemnade motionen
om åtgärders vidtagande i syfte att få utskänkningstiden
för densamma utsträckt, funno Stadsfullmäktige, i lik-
het med hvad Utskottet hemstält, motionen icke bö-
ra till någon dess vidare åtgärd föranleda.

[MARG: {204}]


{§ 11.}
Sedan Helsovårdsnämnden, med anledning af
ej mindre Herr Stålbergs den 9 Maj 1895 väck-
ta och till nämnden för beredning och ut-
låtande remitterade motion om upprättande
af föreskrifter i fråga om kontroll öfver inom
staden till salu hållna matvaror och det
sätt, hvarpå torghandeln, särskildt med kött
och fläsk, utöfvades, än äfven en af veterinä-
ren Lindnér hos nämnden gjort skriftlig
framställning om anställande härstädes af
en särskild sundhetspolis för tillsyn öf-
ver torgförda matvaror, utarbetat och till Stads-
fullmäktige med anhållan om dess godkän-
nande öfverlemnat ett förslag till förordning
angående matvaruhandel och köttbesigtning
i Eskilstuna stad att sedermera till K.
M B:efd i länet på i Helsovårdsstadgan för
Riket föreskrifvet sätt öfverlemnas för fast-
ställelse, samt tillika hemstält om beviljande
af nödiga medel till lokalhyra, inköp af
inventarier och aflöning till Föreståndare, så
beslöto Stadsfullmäktige på yrkande af Herr
Söderblom och vice Ordförande remittera ären-
det till Utskottet för vidare beredning och
utlåtande.

[MARG: {res.}{84.}]


{§ 12}
I ankommet utdrag af dess protokoll
den 25 nästlidne Augusti hade Drätselkamma-
ren på framställning af Herr Trafikchefen
m. m. F. v. Krusenstierna, föreslagit, att Stads-
fullmäktige ville tillåta dels att afledningen
af urin från ett till uppförande å Eskils-
tuna Centralstations område tilltänkt
större afträdeshus på annan längre ned
mot Kriebsensgatans förlängning belägen
plats, än der jernvägens nuvarande afträ-
deshus vore uppfördt, i hvilket skulle in-
rymmas pissoirer och afträden med al-
tid olåst ingång
och sålunda tillgängliga äfven för andra
än resande med bantågen, finge inkopp-
las i Stadens afloppsledning genom We-
stermarksgatan, och dels att nödigt vatten
för pissoirernas sköljning finge afgifts-
fritt lemnas, allt likväl under vilkor, att
afträdet icke anordnades så, att ingång dertill
bereddes allmänheten från gatan, utan al-
lenast från jernvägens område äfvensom att
vattenspolningen i pissoirerna skulle ombe-
sörjas och skötas af Staden med dess folk
på sätt, som egde rum vid Stadens öfriga
urinkurar.

Då ärendet nu företogs till behandling framlemnade
Herr Trafikchefen v. Krusenstierna en i viss mån ändrad rit-
ning öfver den blifvande byggnaden, enligt hvilken ingång
skulle beredas icke från Vestermarksgatan utan från sidan
af bygnaden från jernvägens område, dock utanför sjelfva
det inhägnade stations området.

Stadsfullmäktige biföllo den af Drätselkammaren gjorda
framställningen, dock med upp-
drag till Kammaren att förhandla med förvaltningen för
jernvägsbolaget om anordningarnes utförande på ett
för staden så vidt som möjligt tillfredsställande sätt.

[MARG: {241}]


{§ 13}
I enlighet med hvad Drätselkammaren hemstält
beslöto Stadsfullmäktige ej mindre att afloppslednin-
gen i Drottninggatan skulle omläggas
med minst 15 tums rör samt sänkas en meter under
dess nuvarande läge, än äfven att hvad af kostna-
den härför som öfverstege Ett tusen etthundra kronor
eller det belopp, egaren till gården N:r 154 B. och 157 erbju-
dit sig att för ändamålet betala, skulle gäldas ur
stadskassan.

[MARG: {242}]


{§ 14}
Jemlikt Drätselkammarens hemställan beslöto
Stadsfullmäktige att till Grosshandlaren F. Johansson
försälja den för utläggning af Malmgatan och
af Köpmangatan utanför tomten N:r 13 till den å stadspla-
nen upptagna bredd obehöfliga delen af nyssnämnda
staden tillhöriga tomt, på de vilkor, som i ett framställ-
ningen bilagdt och af den blifvande köparen godkändt
kontrakt funnes omförmälda, hvilket kontrakt så-
lunda af Stadsfullmäktige nu godkändes; och uppdro-
go Stadsfullmäktige derjemte åt Drätselkammaren att
afsluta köpet medels köpebref samt vidtaga alla för tomt-
reglering behöfliga åtgärder.

[MARG: {243}]

{§ 15}
Till Utskottet för beredning remitterades en af vice
Ordföranden väckt skriftlig motion, att Stadsfullmäktige, på
anförda skäl helst måtte utverka allmänt förbud mot upplag
af virke i ån inom stadens område, men i hvarje händelse
redan nu besluta, att sådant upplag i ån ej finge ske utan-
för staden tillhöriga eller af staden disponerade tomter och
gator; att intet upplag af spånor och affall eller af annat
virke finge ske på stadens tomt N:r 108 D), såsom både
vanprydande och eldfarligt; samt att viss tid måtte be-
stämmas, inom hvilken å dessa ställen om befintliga
upplag skulle vara bortförda.

[MARG: {res.} {244}]


{§ 16}
En af missionsföreningen härstädes gjord, af Herr F. A.
Hiort såsom egen motion upptagen framställning derom att
Nybrohamnen icke vidare måtte upplåtas och uthyras till
förevisningar, karuseller, skjutbanor m. m., hvarmed i de
fleste
fall är förenad en skrällande musik, remitterades till Ut-
skottet för beredning.

[MARG: {res.}{245}]


{§ 17}
På framställning af Ordföranden beslöto Stadsfullmäk-
tige, till högtidlighållande härstädes af Hans Maj:t Ko-
nungens regeringsjubileum, Söndagen den 19 innevaran-
de månad {dels} anordna flaggning från stadens offent-
liga byggnader och de enskilda, staden tillhöriga, hus, deri-
från flaggning kunde ske, äfvensom uppmana enskil-
da gårdsegare att på samma sätt flaggpryda deras byggnader
{dels ock} att på staden bekostnad låta särskildt
förpläga stadens fattiga samt lemna Fattigvårdsstyrel-
sen uppdrag att gå i författning om bringande till verk-
ställighet af detta senare beslut.

[MARG: 245½]


{§ 18}
Till Utskottet för beredning remitterades en af
Herr Söderblom mundtligen väckt motion att, då er-
farenheten visat, att svårigheter uppstått att under som-
marmånaderna kunna hopbringa Stadsfullmäktige till
beslutsmessigt antal, Stadsfullmäktige under längre el-
ler kortare tid under sommaren måtte inställa sina sam-
manträden, derest ej särskildt vigtiga angelägenheter på-
kallade deras hållande.

[MARG: {246}]


{§ 19}
För utevaro utan anmäldt och styrkt laga förfall plik-
tade Herr Lagerbäck två kronor.

Justeradt den 15 Sept. 1897.
/Arvid, Nilsson/
/Knut Söderholm/
/L. Stenqvist/

År 1897 den 16 September å Rådhuset offentligen upp-
läst betyga:
/Joh, Aug Larsson/
/J. A. Nordbergh/

[MARG: {reg.}]

Dokumenttyp

Protokoll

Institution

Eskilstuna stadsarkiv

Källhänvisning

“Protokoll, Stadsfullmäktige, Eskilstuna, 10 september 1897,” Eskilstuna kommun, hämtad 27 november 2021, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/106979.

Personrelationer