Protokoll, Stadens äldste, Eskilstuna, 29 augusti 1861

Objekttyp

Titel

Protokoll, Stadens äldste, Eskilstuna, 29 augusti 1861

Anmärkning

Protocoll fördt vid sammanträde
med Borgerskapets Äldste i Eskils-
tuna den 29 Augusti 1861.

Närvarande:
Herrar J. Hedlund S. Palmgren
L. Hedlund J. Walén
B. E. Skogsborg C. E. Stenman
E. Kjellström J. W. Widberg
J. Svengren A. Billjer
C A. Lundberg O. F. Svalling
L. P. Malm Em. Svalling
C. Spångberg

{§.1.}
I enlighet med hvad ByggnadsCommittéen och Drätsel-
kammaren tillstyrkt, medgåfvo jemväl Borgerskapets
Äldste, att den återstående golfinläggningen å Nya Folk-
skolehuset finge anstå till nästa år och då före-
tagas vid först tjenlig årstid; dock borde den hemtagne
planken af entreprenören så fort som möjligt bringas
under tak.

{§.2.}
Då Borgerskapets Äldste, lika med DrätselKammaren,
anser det vara nog sent att i år företaga de beslutade
uthusbyggnaderne vid nya Folkskolan, och funno att
behofven på dessa uthus kunde till nästa år proviss-
riskt afhjelpas, gillades af sådan anledning Drätselkam-
marens förslag att upskjuta dessa byggnader till nästa
år.

{§.3.}
Från Kongl. Svea HofRätt hade ankommit dess
Domar i Flackersta-husröte-tvisten, emellan
Skräddaren C. G. Berglund och Notarien E. Lundblad,
hvar för sig Kärande, och Stadens Äldste, Svarande,
derigenom Kärandernes anspråk ogillats och dem blif-
vit ålagdt, att med 5 Rd 50 öre Rmt [riksdaler riksmynt]
godtgöra de Äldste
för hvardera af domarnes lösen.

Efter anmälan att Skräddaren Berglund betalt
ifrågavarande lösen, men att Notarien Lundblad i små
omständigheter från Orten afflyttat så att ovisst
vore om han har något, att betala med, beslutade
de Äldste att de 5 Rd 50 öre Rmt, som Lundblad ska
domen kostar i lösen, skulle från Stadskassan
erläggas, och att Stadens anspråk på ersättning för
desamma skulle eftergifvas.

{§.4.}
Befälhafvaren å Ångfartyget Eskilstuna Herr A.
Ramstedt hade hos Borgerskapets Äldste begärt af-
skrifning af de Utskylder till StadsKassan för år
1860, som honom, enligt debetsedel, för 2 8/20 öretal
affordrats till belopp af 10 Rd 26 öre Rmt; men
då 39 §. i Fristadens Reglemente af den 2 Martii
1833 innehåller att Stadsutskylderna härstädes skola
utgå efter öretal, och denna öretalsberäkning, enligt
Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution den 2 Junii 1852,
skall grundas derpå att 1000 Rd bevillningstaxerings-
värde för fastighet motsvarar 100 Rd upskattad in-
komst af rörelse, samt Bevillningstaxeringslängden
för år 1860 utvisar, att Herr Ramstedt, på grund af
Bevillnings Stadgans föreskrift i 10 § att Befälhafvare
å Ångfartyg skall jemföras med handtverkare i den
Stad dit fartyget hörer, taxerats för 240 Rd bor-
gerlig inkomst af rörelse, hvilken inkomst efter
den Kongl. Resolutionen af 1852 rätteligen
motsvarar 2 8/20 öretal; funnos, vid sådant
förhållande, och då icke visadt blifvit att
nyssnämnde Bevillningstaxering är uphäfd
eller ändrad, Borgerskapets Äldste det Herr
A. Ramstedts ansökning icke kunde till någon
åtgärd af de Äldste föranleda.

{§.5.}
Sedan Eskilstuna Ångfartygs Bolag hos Magistra-
ten härstädes anfört besvär öfver debitering af
Stadsutskylder på Bolaget för år 1860, samt
Magistraten remitterat besvären till förklaring
af de Äldste; så blefvo nu handlingarne i målet
föredragne, hvarefter de Äldste beslutade en så
lydande förklaring:

"Till Vällofl. Magistraten i Eskilstuna.

Återställande Direktionens för Ångfartyget Eskils-
tuna besvär öfver debitering af utskylder till Stads-
Kassan och Kyrkoherdelön för år 1860, få Borger-
skapets Äldste äran afgifva följande förklaring:

Fristadens Reglemente innehåller om sättet för
Stadsafgifternas utgörande endast den föreskrift,
att de skola utgå efter öretal, och Kongl. Maj:ts
Nådiga Resolution den 2 Junii 1852 bestämmer
att öretalsberäkningen skall grundas derpå att
1000 Rd bevillningstaxeringsvärde för fastighet skall
motsvara 100 Rd upskattad inkomst af rörelser
Då undantag icke finnes medgifna för någon fastighet
eller någon viss rörelse, följer häraf, att alla, som
blifva för fastighet eller inkomst af rörelse inom
samhället till bevillning upskattade, också skola
upföras i Stadens öretalslängd och efter öretalsbe-
loppet bidraga till Stadens allmänna behof, och
med kyrkoherdelönen är förhållandet alldeles
enahanda, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Stadfästelse-
Resolution på conventionen derom af den 30 Dec. 1837.

Enligt bevillningstaxeringslängden för år 1860, har
Ångfartygs Directionen taxerats för 1500 Rd rörelse-
inkomst, motsvarande 15 öretal för Stadsafgifter-
nas utgörande; Och då den af Directionen företedda
debetsedeln utvisar att ifrågavarande debitering efter
denna riktiga beräkning egt rum, anse Borgerskapets
Äldste att Direktionen för sina besvär sakna alla
skäl, och hemställa att besvären måtte ogillas."

{§.6.}
Med föreskrift att deröfver afgifva sitt underdåniga
yttrande hade Magistraten till de Äldste öfverlemnat
ett exemplar af und. betänkandet och förslaget angående
en Ordnings-Stadga för Rikets Städer samt und. betänkan-
det angående Städernas Byggnads- Brand- och Hamn-Ord-
ningar, som afgifvits af i Nåder förordnade Komiterade.

Efter föredragning häraf beslutade de Äldste
i ämnet följande yrkande:

"Stormäktigste Allernådigste Konung!

Eskilstuna Borgerskaps Äldste hafva erhållit del af
det utaf Nådigt förordnade Komiterade afgifna Under-
dåniga betänkande och förslag, angående en Ordnings-Stad-
ga för Rikets Städer samt af underdåniga betänkandet
angående Städernas Byggnads- Brand- och Hamn-Ordningar;
och de Äldste få nu, till följe af Nådig föreskrift,
deröfver i djupaste Underdånighet afgifva sitt yttrande.

Hvad först beträffar Ordnings Stadgan för Städerne,
hafva de Äldste funnit densamma, efter förslaget,
i allmänhet på ett lämpligt sätt upfylla ändamålet
att åstadkomma likstämmiga föreskrifter i afseende
på Ordnings- och polis-mål i Städerne, så vidt de kunna
stå tillsammans med lokala förhållanden och de ser-
skilda Stadssamhällenas inre utveckling. I några få
fall är de Äldstes åsigt dock från Komiterades afvi-
kande, enligt hvad de Äldste här nedan våga i underdå-
nighet andraga.

Ordningens handhafvande inom Städerne beror
snart sagdt i första rummet på en god reglering
af bränvinsförsäljningen derstädes. Om för
Stockholm och möjligen äfven någon annan Stad
det kan vara oskadligt att bränvinsförsäljning der
får utöfvas de tider å dygnet, som Komite-
rade i 9 §. föreslagit, är det dock antagligt
att i de fleste Städer, synnerligast fabriksstäderne,
erfodras en betydligare inskränkning i försäljnings-
tiden på söknedagarne, till hämmande både af
det omåttliga bränvinsnjutandet och det osedliga
krogsitteriet bland den arbetande klassen. De
Äldste föreslå således i underdånighet att 9 §.
får den förändrade lydelse, att polismyndighet
eger, då så nödigt pröfvas, göra inskränkning
i den för söcknedagarne bestämda försäljnings-
tiden.

De Äldste anse vidare, att behofvet af ett
stadgande sådant som det i 38 §, angående resan-
des anmälande, icke är för Städerne så allmänt,
att detsamma ju icke lämpligare, der det erfordras,
kan och bör tillvägabringas i den ordning, som
för utfärdande af nya eller ytterligare före-
skrifter, utöfver hvad Ordnings Stadgan innehåller,
i Nåder torde blifva bestämd; Och de Äldste
föreslå fördenskull underdånigst, att 38 §. måtte
ur Stadgan utgå.

Uti 42 §. föreslås, bland annat, det stadgande
att rännstenar skola dagligen rengöras och om
sommaren vid inträffad torka efter rengöringen
med vatten afsköljas; men då det torde vara lätt
insedt att endast i de större städerne rännstenarne
behöfva så hastigt förorenade, att deras dagliga
rengöring erfordras, anse af sådan anledning de Äldste
ifrågavarande stadgande vara alldeles olämpligt att gälla
för alla Städerne utan undantag. Denna § före-
slås derföre till lydelse närmast öfverensstämmande
med den 44 §, som handlar om portgångars och gårdars
rengöring, och hvarom föreskrifvits att sådant skulle
ske så ofta behofvet det påkallar, eller och
så, att polismyndighet må ega att derom förordna.

Rådmannen Upplings reservation mot §. 64 och
dermed sammanhang egande §§, angående sättet för
åstadkommande af de ytterligare ordningsföreskrifter,
som utöfver hvad Stadgan innehåller eller lemnar
åt polismyndighet att bestämma, kunna ifråga-
komma, få de Äldste vidare i underdånighet
understödja och dervid förorda bifall till Råd-
mannen Upplings förslag till stadgande uti ifrå-
gavarande del.

Hvad sedermera beträffar det underdåniga
betänkandet angående Städernas Byggnads- Brand-
och hamn-Ordningar, få de Äldste underdånigast
tillstyrka bifall till hvad komiterade i detta
ämne föreslagit, såsom, enligt de Äldstes åsigt, va-
rande gagneligt och ändamålsenligt.

Wid djupaste undersåtliga vördnad, trohet och
nit framhärda" etc.

Wid protocollet
/C Jernbergh/

Uppläst och Justeradt
/Sw Palmgren/
/W; A; Öhman/

Dokumenttyp

Protokoll

Institution

Eskilstuna stadsarkiv

Källhänvisning

“Protokoll, Stadens äldste, Eskilstuna, 29 augusti 1861,” Eskilstuna kommun, hämtad 25 juli 2021, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/106850.

Personrelationer