Protokoll, Stadens äldste, Eskilstuna, 18 november 1856

Objekttyp

Titel

Protokoll, Stadens äldste, Eskilstuna, 18 november 1856

Anmärkning

Protocoll fördt wid Borgerskapets herrar
äldste à Rådhuset den 18. November 1856.

{Närvarande Ledamöter}
{Ordföranden} Herr L. F. Ståhlberg.
A. Billjer. H. Dahlberg
P, A, Thysell, Joh: Hedlund
P. E. Blomqvist O; F; Svalling
L. O. Wessing C. A. Lundberg
B. E. Skogsborg C. Spångberg
J. W. Widberg P. G. Winterqvist
L. F. Östervall E. Kjellström
C G Berglund C. E. Stenman
W. A. Öhman L. J. Ström
A. Lindblad Fr. Bovin d. ä

S.D. upplästes och underskrefs den af
handlanden A. Biljer författade
skrifvelsen till Kongl. Maj:t, som här
nedan följer neml.

Stormägtigste Allernådigste Konung

I ett af styresmannen vid Carl Gustafs
Stads Gewärs Faktori, Kaptenen och
Riddaren Herr August Hafström till
Eders Konglig Majestät i underdånighet
afgifvet utlåtande öfver en af Eskilstuna
Stad genom dess Magistrat och Äldste,
gjord underdånig ansökning att få anlägga
en qvarn på en staden tillhörig holme, i när-
heten af Givärs Faktoriet, har bemälte
herr kapten med framställde skäl sökt bevi-
sa att nämnde ansökning vore "förhastad och
vittnande om alltför ytligt begrundande
af lokalförhållanden" m:m: - I: anledning
häraf och för att vederlägga de skäl herr
kaptenen framställt, utbedja sig undertecknade
Stadens Äldste få inför Eders Kong-
lig Mejestät i djupaste underdånighet anföra följande:

Af det långa och vidlyftiga utlåtande,
herr Kapten Hafström - alltid
rik på ord - afgifvit, Framstår tydligt
en afsigt att på allt sätt Söka motverka
framgången af den af Eskilstuna Stads
innevånare gjorda underdåniga ansöknin-
gen. Så har herr Kaptenen gjort sig all
möda att uppleta alla tänkbara skäl som
borde föranleda Eders Konglig Majestät att
neka sitt nådiga bifall till berörde
underdåniga ansökning, och antager tillika,
att alla dessa skäl äro "fullt talande", hvil-
ket väl vill säga, att hvart för sig är
tillräckligt att förhindra ansökningens bevil-
jande. Wi äga emedlertid den öfvertygelsen att
vid närmare granskning af dessa ar-
gumenter - på hvilka Herr Kaptenens eget yttrande:
"Ett försök att wilseleda omdö-
met", väl torde kunna i mer än ett fall tillämpas
samt och synnerligen skola befinnas
mindre talande, än herr kaptenen förmodar;
och utbedja oss, för att bevisa detta, få punkt
efter punkt upptaga dem till vederläggning.

De såsom hinder för en ny qvarns anläggande
vid Carl Gustafs Stad
framställde skälen äro i kort het återgifna, följande:

1:o "Att behofvet af en qvarn, der på stället, ej kan styrkas."
För att bevisa detta lemnar Herr Kaptenen en
förteckning på de i trakten
omkring Staden befintlige Qvarnar och Grynverk-
Härvid är att märka att,
med undantag af Thunafors qvarn, alla dessa verk
äro belägna på ett afstånd
från Staden af dels närmare en half mil,
dels derutöfver. Men då endast
få bland Stadens i allmänhet fattiga befolkning
hafva egna dragare, och
de flesta af innevånarne således nödgas låta sina
arbetare antingen bära de van-
ligtvis mindre betydliga Sädesposterna
eller på små åkdon draga dem till Qvar-
nen - en förrättning, som man här ser nästan
dagligen utöfvas - kunna de mera
aflägsna qvarnverken icke utan största svårighet
och bortstlösande af arbetarnes dyrbara
tid, användas. Till och med den närmast Staden
belägna Thunafors Qvarn är wid Så-
dant förhållande nog aflägsen för den folkrika
stadsdel, som här benämnes fristaden;
och sistnämnde Qvarn är dessutom wanligtvis
öfverhopad af mäld från landtboer, som
när de alltemellanåt besöka Staden, oftast
på samma gång medföra Säd till förmal-
ning. Såsom ett ytterligare bevis för behöfligheten
af en qvarns anläggande vid Carl Gus-
tafs Stad kan anföras, att, så länge den nu
nedlagda kronoqvarnen ordentligt
sköttes, till räcklig mäld der väl icke någonsin Saknades.

2:o "Att, i fråga om nytt verks anläggande,
det väl ej förefinnes skäl att frångå den i 5:te
punkten af köpekontraktet om härvarande
wattenverk uttalde åsigt, nemligen
att vattnet ej bör användas för andra inrättningar
eller behof än sådana, som för Smi-
desmanufacturer erfordras."

I denna af herr Kaptenen åberopade 5:te punkt
i köpekontraktet af den 15:de September
1836, emellan Kronan å ena och Eskilstuna Stad
å andra Sidan, finnes följande bestämmelse:
"Fristadens Styrelse och Äldste förbinda Sig
att icke {utan Kongl: Maj:sts nådiga tillstånd}
---- använda de dertill (till Wattenwerken)
hörande wattenfall för andra
inrättningar eller behof än sådana som
Smidesmanufakturen erfordrar."

Huru Herr Kaptenen kunnat tolka ordalydelsen
i denna punkt så, att der
finnes uttalad den åsigt, herr kaptenen
framställt, förefaller besynnerligt.
Och för att fullständigt vederlägga
Herr kaptenens påstående få vi widare citera
följande uttryck i 6:te punkten af Samma kontrakt:

"Det skall derföre åligga Fristaden att till
Kongl. Maj:sts nådiga pröfning och
afgörande anmäla hvarje af Fristaden tillämnande
anläggning af {Nytt} verk".

För öfrigt synes oss en mjölqvarn väl kunna räknas
bland de inrättningar,
Som erfordras för Smidesmanufakturer eller,
rättare sagt, för den talrika mängden
af dess idkare, äfven fastän ett sådant werk ej
direkt användes wid Smidesprodukter-
nas tillwerkning.

3:o "Att wattentillgången, för drifvande af de
wid Carl Gustafs Stad befintlige watten-
verken, årligen minskas."

Om denna Herr kaptenens, uppgift ägde grund,
wore det väl att befara, det Stadens Smi-
desmanufaktur till större delen måste förr
eller Sednare förflyttas härifrån till andra
platser, der tillräcklig Wattentillgång för
drifvande af de behöfliga hjelpverken,
finnes. Men lyckligtvis är denna uppgift grundad
på ett fullkomligt misstag, hvil-
ket äfven synes wara förhållandet med den af
herr kaptenen uppgifne "Sannolika"
orsaken till vattenminskningen, nemligen
uttappningar af mindre sjöar, som till Hjel-
maren lemnat sitt öfverloppsvatten". -Att,
genom trenne, på hvarandra följande,
owanligt torra år, wattenbrist här, Såsom
vid de flesta andra wattenverk, kunnat tid-
tals inträffa, lärer icke bevisa, att watten-
tillgången fortfarande Skall årligen minskas.

Och ett faktum är att någon wattenbrist här
icke yppats på öfver 30 år, före de om-
nämde torråren, och att, efter dessa, wattenStåndet
i Hjelmaren merendels warit ganska
högt, och wattentillgången här öfverflödigt ymnig.

4:o "Att kronan ingalunda ämnar afstå från
det vatten, hvarmed krono-
qvarnen drifvits, Samt att kronan kommer att
göra anspråk på större vattenmängd
än hittills, när en Ytterligare utwidning af Faktoriet beslutas."

Om Herr Kaptenen i detta fall förer
kronans talan, så hafva wi dervid
ingenting vidare att erinra, än att
sedan bemälte kronoqvarn blifvit nedlagd,
en ytterligare wattentillgång för Gevärs
Faktoriets behof uppkommit.

Och om någon utvidgning af Faktoriet skulle
finnas nödig, kan ju
denna vattentillgång då användas. Närvarande
förhållanden vid Ge-
värs Faktoriet synas dock icke antyda,
att någon utvidgning af
detsamma så snart kommer i fråga.

5:o "Att för anläggande af en qvarn på den
föreslagna platsen, lokala för
hållanden lägga bestämda hinder i vägen,
men hvilka hinder dock kunna af hjel-
pas, ehru med större kostnader än Staden
finnes willig anslå för vinnan-
det af det sökta ändamålet."

De af Herr kaptenen uppgifna hindren bestå
deruti, att. genom otillräck-
ligt aflopp för det begagnade vattnet från
Faktoriets och Stadens, i granska-
pet deraf belägna verk, så kalladt bakvatten
understundom, "då riklig
vattentillgång förefinnes", uppkommer och
afsaktar driften af förstnämnde
verk, hvilket menliga förhållande skulle
förstoras, om, genom den tillämnade
qvarnen, massan af det bortrinnande Wattnet ökades.

Det lokala förhållande, som synes utgöra
egentliga orsaken till, att s.k.
bakvatten, äfven för närvarande, någon gång
ehuru sällan kan uppkomma, och
hvars förändrande Skulle medföra någon
större kostnad, är - såsom Herr kaptenen
sjelf uppger - att utloppet under bron
till faktoriholmen befinnes otillräckligt-
Men att afhjelpandet af denna olägenhet
skulle medföra för Staden så stora kost-
nader betvifla wi. Ty dels borde berörde
korta bros ombyggnad ej kosta betydligt;
och dels skulle Staden väl ej rättvisligen
kunna ådömmas att - såsom herr kap-
tenen påstår - ensam bekosta denna ombyggnad,
synnerligast som orsaken till brons
hinderlighet för wattenafloppet uppkommit
derigenom, att, då bron (af Faktoriets
dåvarande Styresman) nybyggdes, utloppet
emellan dess Stenkistor "betydligt" minska-
des, hvilket - enligt Herr Kaptenens eget
yttrande - war ett "fel", och hvartill
Staden ej kan anses hafva varit i minsta
mån vållande - En annan orsak
till uppkomsten af bakvatten är att ån
nedanför dammarna någon gång
stiger för högt, hvilket åter torde
kunna afhjelpas genom borttagande
eller minskande af en vid Thorshällafallena
befintlig stenkista som utan
rättighet dertill finnes qvar efter ett för
längesedan förlagdt vattenverk och hvars ändamål är
att öka vattenhöjden, till vinnande af större
driftkraft för Nyby Bruk och Qvarn. Om-
kostnaderna för denna olägenhets afhelpande
drabbade nyssnämde Bruks ägare och
komme Således hvarken Gevärs Faktoriet eller
Staden till last.

De åtgärder Herr kaptenen i öfrigt anser
nödvändigt att vidtaga - nemligen
uppmuddring af åarmen utmed faktoriholmen m:m:-
för att förekomma ökandet af ofvan-
bemälte olägenhet, i händelse en qvarn kommer
att anläggas på den föreslagne platsen,
äro wi böjda att anse såsom till Största delen
öfverflödiga. Det enda som torde vara nödigt
att verkställa är att bortspränga ett par i
nämnde åarm befintliga Stenrösen.

Hwad beträffar Herr kaptenens yttrande om
"Större kostnader, än {man} (Staden)
{finnes willig att anslå} för vinnandet
af det sökta ändamålet"; Så har någon fråga
derom ännu icke blifvet förelagd. Stadens
borgerskap; och lärer Herr kaptenen således
icke kunna på förhand afgöra om en Sådan
frågas utgång. Yttrandet är emellertid märkligt
nog, och bestyrker hvad vi förut nämnt om Herr
kaptenens afsigt i förevarande angelägenhet.

6:o "Att Faktoriets Styresman, äfven med bästa
vilja och nit, skulle vara urståndsatt att
bevaka Faktoriets {och samtlige öfrige wattenverkens}
intresse i afseende på vattnet, om
han ej kunde, utan alla omvägar, vid behof förbjuda
den tillämnade qvarnens gång om nattetid."

Huru en qvarns anläggande vid Carl Gustafs Stad
kan "urståndsätta" Faktoriets
Styresman att bevaka Faktoriets företrädesrätt
till vattentillgången är svårt att inse.

Då det finnes en enkel norm för bestämmelserna
härutinnan, nemligen ett vattenmär-
ke, Som utvisar den vattenhöjd, wid hvilken
inga andra än faktoriets verk få hållas igång,
Så synes det vara mer än lätt för Styresmannen
att hålla behörig kontroll öfver, att Fakroti-
ets rätt ej förnärmas. För öfrigt tro vi,
att nämnde kotrollerings skyldighet icke skul-
le serdeles mycket sätta Styresmannens goda
vilja och nit på prof, ja! till och med att
någon kontroll högst sällan skulle blifva behöflig,
enär vattnet under vanliga år oftast står högt öfver det utsatta märket.

7:o "Att det ej är verkställbart att drifva den
nya qvarnen med så kalladt öfverloppsvatten."

Den som bemärker, huru ofta dammluckorna vid
Carl Gustafs Stad måste hållas uppdragna.
och ser de ofantliga wattenmassor, hvilka då
genom utloppen bortströmma, alldeles obegagnade,
lärer förundra sig öfver att man icke för längesedan
tänkt på att göra sig gagn med dem.

För att till nytta använda dessa wattenmassor
har staden nu föreslagit anläggandet
af en qvarn, såsom varande den mest nyttiga och
behöfliga inrättning, der kunde anbringas.

Och wi betvifla icke att med nämnde såkallade
öfverloppsvatten ett sådant verk skul-
le, utan skada för de öfriga verken, kunna, med
få undantagstillfällen, drifvas året om.

Att vattentillgången, åtminstone förr, ansetts
{mer} än tillräcklig för Faktoriets
och Smidesmanufakturens behof bevisas deraf,
att tillstånd kunnat winnas för en-
skildta personer, att vid samma dammar anlägga
sådana inrättningar, som mekanisk
werkstad, klädesstamp samt bark och
bresilje-qvarn; hvarjemte det torde bemärkas, att
oaktadt till drifvande af alla dessa enskildta
werk äfvensom den sedermera nedlagda
kronoqvarnen åtgått icke obetydligt med vatten,
utöfver hvad som för Faktoriets och
Manufacturens behof erfordrades, någon wattenbrist
icke, före de förut om-
nämnda torråren, på hela 30 års tid inträffade.

8:o "Att qvarnen påtagligen ej skulle kunna
drifvas med någon winst; och att såle-
des det framställda bevekande skälet för
bifall, nemligen att inkomsten af densam-
ma skulle användas till fattigunderstöd,
befinnes vara "underhaltigt."

Då den numera nedlagda kronoqvarnen kunde
i årligt arrende lemna det icke obe-
tydliga beloppet af 535 Rd [riksdaler] Banco
contant och 100 Tunnor Spannmål, dessa sistnämnde
uppgående, efterdåvarande lägre markegång,
till ett värde af omkring 1000 Rd nämnde
mynt, och derjemte inbringade åt arrendatorn
dess rikliga bergning, så äga vi grundad för-
hoppning att äfven den tillämnade nya
qvarnen skulle lemna en icke så obetydlig inkomst,
till lättnad i de högst tryckande fattigskatter,
hvaraf innevånarne här mer än annorstädes
äro betungade. Och då genom inkomstens användande
till berörde ändamål, en hvar af
Stadens innevånare Skulle finna sin räkning
vid att företrädesvis anlita den nya qvar-
nen, för att så medelst minska sina
fattigvårdsafgifter äga vi ökad anledning att
antaga, det densamma skulle blifva ganska Vinstgifvande.

9:o "Att det kommit till Herr kaptenens kunskap,
att i Stadens närhet skola an-
läggas tvenne Walsverk, som äro afsedde,
att, bland annat, äfven förse härvaran-
de Manufakturister med valsadt, och således
tjenligare, ämnesjern, än det, som ut-
smides vid Räckhamrarne; och att dessa
blifvande anläggningar skola nödga sta-
den att snarligen uppgöra en ny plan för
begagnande af en större del af sina watten-
verk, hvilket herr kaptenen anser utgöra
tillräckligt skäl att afstyrka bifall till ifrågavarande
ansökning."

Med förutsättning att de underrättelser,
Herr kaptenen erhålllit, om tillämnandet
af nämnde Walsverksanläggningar, werkligen
och till fullo blifva besannade, och jem-
väl antagande, såsom ofelbar, Herr kaptenens
åsigt om nödvändigheten för Staden,
att snarligen förändra de nuvarande
Räckhamrarne, för att uthärda täflan i till-
verkningsväg med de nya Valsverken, kunna
vi dock icke komma till samma slut-
sats, som Herr kaptenen, i afseende å dessa
förhållandens tillräcklighet att afstyrka
bifall till Stadens underdåniga ansökning.
Wi äro tvertom af den öfvertygelsen, att om en
större tillgång af valsadt ämnesjern här
uppstår, så torde en - kanske. till och med tven-
ne - af Räckhamrarne blifva öfverflödig,
eller om det befinnes nödvändigt att förän-
dra af dessa hamrar till Valsverk, så kan
detta verk lemna lika mycket färdigt
ämnesjern, som alla Räckhamrarne tillsammans;
och i båda dessa fall blir ju ett
eller flere af sistnämde verk till öfverlopps,
och den wattentillgång, hvarmed de skul-
le drifvas, disponibel för den tillämnade qvarnen. -

Sedan vi nu wederlaggt de skäl och betänkligheter,
Herr kapten Hafström framställt
såsom hinder för en qvarns anläggande
vid Carl Gustafs Stad, våga vi hoppas,
det Eders Konglig Majestät, som med sin
nådiga ynnest städse omfattat Rikets
enda jernmanufaktur Stads intressen,
måtte täckas Nådigst bevilja ifrågavarande under-
dåniga ansökning, hvars ändamål är till nytta
för den härvarande talrika men fattiga arbets-
klassen, och hvars bifallande skulle bereda
samhället en lättnad i de känbara uppoff-
ringarne för dess många hjelpbehöfvande.

Med djupaste wördnad, trohet och nit framhärda
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eders Konglig Majestäts
underdånigste och tropligtigste undersåter

Eskilstuna Fristad den 18 November 1856.

Äfvenledes den till Herr Rådman N. F. Helje-
strand aflåtna skrifvelse om förändring af
Handelsböcker, följer härjemte neml.

Till Herr Rådmannen N. F. Heljestrand!

Wid Stadens Äldstes Sednaste sammankomst
den 9:de blef, på wäkt
förslag att Söka winna ändring i den
Kongl. Förordningen af den 4:de Maj 1855.
angående Handelsböcker och Handelsräkningar,
beslut fattadt, att åt Herr Rådmannen,
såsom ombud för Staden vid instundande
riksmöte, lemna i uppdrag at väcka motion om
ifrågavarande ändring. De motiver, som
föranledt Stadens Äldste till detta beslut,
äro följande: Till de industri idkare, hvilka
berörde Kongl: Förordning ålägger
att föra omständliga och noggrant förda
räkenskaper ofver sin handtering samt
dessutom brefkopiebok m:m. höra äfven
närvarande idkare af Smidesmanufakturen,
hvilka således, vid det ansvar förordningen
bestämmer, äro pligtiga att iakttaga dess föreskrif-
ter. - Emot fullgörande häraf framstår dock
åtskilliga, snart sagt oöfvervinneliga,
Svårigheter. Så t.ex: finnas wäl icke många
af härwarande manufakturister, hvil-
ka af författningens ordalydelse förstå
ell kunna lära sig Sättet huru de böra
lagenligt föra sina räkenskaper, helst
författningen i vissa fall är otydlig och mot-
sägande. Widare finnas här flera manufakturister
af den s:k: gamla Stammen,
hvilka icke ens lärt att skrifva och andra,
hvilka af en långt framskriden ålder eller
andra omständigheter äro oförmögna att
förrätta skrifgöromål. Dessa skulle således
nödgas dagligen anlita andra personer, för
att få sina räkenskaper och anteckningar förda,
hvilket dock i många fall är omöjligt ty utom
det att tjenliga skrifbiträden väl svårligen
skulle kunna så ofta erhållas, sakna de flesta
af berörde manufakturister tillgångar att be-
kosta ersättningarne för ett sådant dagligt
besvär. Men icke nog härmed. Äfven
för dem bland härvarande Smidesmanufakturidkare,
hvilka äro både skrifkunniga och förstå att
föra räkenskaper förefinnas Svårigheter vid att
följa författningens föreskrifter. De behöfva
nemnligen bättre använda sin tid vid arbete för
att förtjena nödtorftigt lifsuppehälle, än upptaga
den med tidsödande skrifgöromål, för hvilka deras
hand och sinne äro lika främmande. Och äfven för
dessa gäller hvad nyss nämndt är om Svårigheten
att anskaffa och bekosta Skrifbiträden.

För att tydligare ådagalägga berörde författnings
otillämplighet för nämnda dess
af industriidkare framställes följande exempel:
En ålderstigen manufacturist stadd i
knappa omständigheter - och sådana finnas här många -
ser sina krafter och sitt
oberoende förminskas, han kämpar med möda för sitt
och de sinas nödtorftiga uppehälle,
men mägtar ändock icke undvika Skuldsättning.
Slutligen nödgas han göra cession.

Nu befinnes hafva underlåtit föra anteckningar
och räkenskaper på sätt ofta - nämn-
de förordning bjuder, emedan han saknat {insigt,
tid} och {förmåga} dertill hvarföre
han, författningen likmätigt, dömmes
"Såsom bedräglig" gäldenär, d:v:s: fästning.

I en dylik händelse, hvilken väl kan inträffa,
kan man med Skäl säga, att den Kongl:
Förordningen af den 4:de Maj 1855. är en
Drakonisk lag, en grym orättvisa af lagstifta-
ren emot en beklagansvärd medborgare, Som
förtjenade medlidande och hjelp, men icke Straff.

Hvad ofvan är nämndt: om ofta bemälde
författnings otillämplighet på de flesta härvarande
Manufakturisters ställning och förhållanden
gäller jemväl för Rikets handtverksklass i all-
mänhet.

Hänskjutande alla dessa omständigheter till
Herr Rådmannens behjertande, göra Sta-
dens Äldste sig förhoppning om, att Herr
Rådmannen egnar deråt all omtanke Samt
i en väl utarbetad motion söker wäcka rikets
Ständers uppmärksamhet på ofvannämnde
förhållanden, hvarigenom det härmed afsedda
ändamålet kan winnas.

Dokumenttyp

Protokoll

Institution

Eskilstuna stadsarkiv

Källhänvisning

“Protokoll, Stadens äldste, Eskilstuna, 18 november 1856,” Eskilstuna kommun, hämtad 24 oktober 2021, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/106770.

Personrelationer