Protokoll, Kloster kommunalstämma, Eskilstuna, 30 mars 1889

Objekttyp

Titel

Protokoll, Kloster kommunalstämma, Eskilstuna, 30 mars 1889

Anmärkning

Protokoll hållet vid Ordinarie
Kommunalstämma med Kloster
Socken i Sockenstugan den
30 Mars 1889.

§1.
Stämman förklarades vara lagligen lyst.

§2
Företeddes följande af Revisorerna granskade
och under Kommunalnämndens förvaltning stälda
kassors rakenskaper, nemligen;

Kommunalkassan
A P Anderssons, Mat och pollettkassa
Lazarettskassan
Barnhemskassan
Som mot dessa kassors räkenskaper och för-
valtning vid revisonen inga anmärkningar
förekommit beslöt Stämman på särskild
framställning för hvarje kassa, bevilja full
ansvarsfrihet för sistlidet år 1888.

§3.
Till Sockenombud att inför Wester och Öster
Rekarne Härads Rätt Måndagen den 8 nästkom-
mande April kl. 12 på dagen Sig inställa
samt Sockens rätt och bästa iakttaga och
bevaka i fråga om förläggande af lägenhe-
ten Laduvreten eller Stensborg från Kloster Socken
till Eskilstuna Stad valdes Godsegaren Herr Fri
herre A Leijonhufvud på Hvilsta.

§4.
Konungens Befallningshafvandes i länet af kom-
munalstämman infordrade förklaring öfver
Eskilstuna Wattenledningsstyrelse hos Kongl. Kam-
mar Rätten anförda besvär öfver taxserings-
myndigheternas beslut att taxsera vattenledningen
beslöt stämman att den af ordföranden uppsatta
skriften skulle som förklaring afgifvas, samt i
sin helhet intagas i dagens protokoll och hvil-
ken hade följande lydelse.

Till Konungens Befallningshafvande i Södermanlands län.
Genom Resulution den 4 i denna månad har Lands-
höfdinge embetet behagat infordra kommunal
stämmans i Kloster Sockens förklaring öfver
Styrelsens för Eskilstuna Stads vattenledning
hos Kongl. Kammar Rätten anförda besvär
öfver sistlidet års taxseringsförrättningars be-
slut att påföra Eskilstuna Stad bevillning
dels för till 101000 kronor taxserad fastighet för
vattenledningsbyggnaderna, och dels för inkomst
af vattenledningen af 10000 kronor, och får
Kommunalstämman i anledning häraf anföra;

Af besvärsskriften, i hvilken omfonget och Ri-
kedomen på ord tyckes beräknade att ersätta
hvad som brister i verkliga skäl och bevis,
framgår, all klagandena yrka dels upphäfvandet
af förenämnda beskattningsåtgärder, emedan de-
samma efter klagandenas förmenande skulle
vara olagliga, dels och såsom följd häraf, att
den på grund af förestående beskattnings åtgär-
der staden påförda och erlagda bevillning till
Staten äfvensom bidrag till skjutsentrepenaderna
måtte af Eskisltuna Stad återbekommas, Yrkandet
sålunda framstäldt synes knappt komma Kom-
munalstämman vid, emedan hvad angår på-
ståendet om beskattningsåtgärdernas olaglighet
kommunalstämman väl icke kan anses ega
vare sig befogenhet eller skyldighet att för-
klara eller försvara taxseringsförrättningarnes
åtgärder, och hvad angår yrkandet om
återbekommandet af de erlagda och på öfverklagade
taxseringarne grundande afgifter frågan om Kronans
rätt nog bevakas stämmans åtgöranden förutan. Men
da Landshöfdinge embetet velat bereda stämman tillfälle
att öfver besvärsskriften afgifva förklaring, kan stäm-
man icke underlåta bemöta klagandenas påstående.

Hvad först angår taxseringen för fast egendom till
värde af 101000 kronor, så skulle denna åtgärd
vara olaglig på grund af 4§ b.) i Bevillnings-
förordningen, hvarest föreskrifves, att fastighets be-
villning icke erlägges af bland annat, städer för
dem tillhöriga allmänna platser, tomter och byggnader,
och tyckes det sålunda att klagandena anse, att vatten-
ledningstomten jemte maskinhus m.m. äro allmän-
na tomter och byggnaden i den mening som ofvan-
berörda lagrum afser och jemförlige med t.ex, Rådhus,
polisvaktkontor och spruthus m.m., men denna upp-
fattning, om den af klagandena verkligen omfattas,
torde knappast vara riktig, ty om ett samhälle
finner för godt att anlägga gasverk eller vattenled-
ning för att mot betalning förse innevånnarne
med belysning eller vatten, så torde dylika
anläggning icke få anses för sådana allmänna
byggnader, som äro från erläggande af fastighets-
bevillning frikallade, utan bära tvärtom dessa
anläggningar upptagas till bevillning för deras
verkliga värde, alldeles oberoende af den inkomst
de kunna, hvaraf och följer, att, om behål-
len inkomst uppstår, denna bör som sådan, med
iakttagande naturligvis af föreskriften i §10 Mom 4a)
af Bevillningsförordningen, liksom annan rörel-
se taxseras; och då i här förevarande fall rö-
relsen möjligen kan anses drifvas inom
två kommuner, Eskilstuna Stad och Kloster
Socken, så torde inkomsten äfven böra inom-
dessa två kommuner taxseras- för så vidt
sådant ej bör ske ensamt inom Kloster
socken, der rörelsen huvudsakligen drifves-
och frågan kan sålunda endast blifva den,
huruvida betalen inkomst uppstått, och i så fall
huru stor de af denna inkomst bör innom
hvardera kommunen upptagas. Med det sag-
da tror stämman Sig hafva påvisat, att en-
ligt dess förmenande taxseringsförrättningarne
härvid rätt förfarit, hvadan någon fråga om
olaglighet icke förefinnes; och då härtill kom-
mer att Eskilstuna Stad icke innom föreskrif-
ven tid hos länets pröfvningsnämnd anfört
besvär öfver de nu klandrade taxseringsåtgär
dena, så vill det synas som om Eskilstuna
stad försutidt sin rätt till talan i förevarande
fall detta så mycket heldre som staden så-
som innehafvare af den s.k. Djurgården sedan
flera år tillbaka och allt fortfarande är skatt-
skyldig innom Kloster Socken och såsom så-
dan skyldig att för sin del granska taxse-
ringslängderna för nämnda kommun.

Skulle klagandena med sina besvär jemväl afse
att sedan möjligen de klandrade taxserings-
åtgärderna blifvit undanröjda, återfå de på grund
af samma taxsering påförda och redan erlagda
Kommunalutskylder till Kloster Socken för år
1888, och sålunda Klosters kommuns Rätt
vara beronde af utgången af dessa besvär,
så vill kommunalstämman - erhuru fråga
härom torde böra särskildt anhängiggöras-
dock nu påvisa, hvad och ofvan blifvit
sagdt, att Eskilstuna stad varit och fortfarande
är skattskyldig innom Kloster Socken och i denna
egenskap haft skyldighet taga del af Kloster Sockens
fyrktals- samt debeterings och uppbördslängder för år 1888,
men att då sådant uraktlåtits, dessa längder i hvad Es-
kilstuna stad angår vunnit bindande kraft, hvadan, och
då klandrande taxseringsåtgärderna icke blifvit innom
föreskrifven tid och på föreskrifvet rätt öfverklagade
de ingifvna besvären vöra ogillas och icke ens komma
under ompröfvande.

§5
Granskades Restlängden å oguldna kommunalautskylden
för 1888 års första uppbörd upptagande belopp
191 krona 03 öre, och bevilljades afkortningar derå med
33 kronor 95 öre i öfrigt godkändes längden och skulle
till laga indrifning befodras.

§6.
Att justera dagens protokoll utsågs Herrar Carl
Carlsson Röksta och Per Larsson Årby.

Som ofvan
/J, E, Olsson/

Justeradt
/Carl Carlsson/
/P. Larsson/

Förestående protocoll är uppläst från Predikstolen i Klosters
Kyrka Söndagen den 7 April 1889 af
/A: Mellin/

Dokumenttyp

Protokoll

Institution

Eskilstuna stadsarkiv

Källhänvisning

“Protokoll, Kloster kommunalstämma, Eskilstuna, 30 mars 1889,” Eskilstuna kommun, hämtad 24 februari 2021, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/106297.

Personrelationer