Protokoll, Fors kommunalstämma, Eskilstuna, 4 juli 1899

Objekttyp

Titel

Protokoll, Fors kommunalstämma, Eskilstuna, 4 juli 1899

Anmärkning

Protokoll, hållet vid kommu-
nalstämma med Fors socken
i Sockenstugan den 4. Juli 1899.

{§1.}
Godsegaren A Gibson hade anhållit att
såsom egare till Åsby med underlydande få
utöfva rösträtt inom kommunen, hvilken an-
hållan, sedan lagfartsbevis företetts, af Stäm-
man bifölls, och skulle anteckning härom i
fyrktalslängden införas.

{§2.}
Till denna dag hade enligt skrifvelse
från Herr Landshöfdingen i länet stämma
blifvit utlyst för sockenmännens hörande
angående införlifvande i administrativt, judici-
elt och eklesiastikt hänseende med Eskilstuna
stad af vissa delar af kommunen; Och hel-
sades nu Herr Landshöfdingen af ordföranden
välkommen bland Fors socknemän.

[MARG: Exp. till Kon.
bef. 21/4 1899]

{§3.}
Sedan Herr Landshöfdingen derefter in-
tagit ordförandeplatsen och framhållit, att
Eskilstuna, som vore en jemförelsevis ung stad
med stor utvecklingsförmåga, inom sitt trångt
begränsade område saknade byggnadsplatser,
och då de senare årens erfarenhet gåfve
vid handen att stadens folkmängdsökning ej
hölle jemna steg med dess industriella utveck-
ling, det vore ett lifsvilkor för staden såväl
att från Kronan förvärfva mark till byggnads-
tomter som ock att med sig införlifva de
områden af Fors socken Stadsfullmäktige i Eskils-
tuna föreslagit, samt betonat att det nu endast
gälde besluta huruvida en förening med staden af de i-
frågasatta områdena vore lämplig, och möjligen
moderera de å ömse sidor uppstälda vilkoren,
ville Herr Landshöfdingen beträffande skolvä-
sendet särskildt framhålla, att denna fråga kom-
me att afgöras vid kyrkostämma, men då
frågan härom, såväl som den, som rörde kyrk-
liga förhållanden, nära sammanhängde med
den kommunala, kunde de väl i diskussi-
onen upptagas.

Då på Herr Landshöfdingens hemställan
Landssekreteraren J. Widén tillåtits att vid stäm-
man yttra sig uppläste denne utdrag ur
Stadsfullmäktiges i Eskilstuna protokoll den 2.
Maj 1899 i de delar det rörde föreliggande frå-
gor och hvaraf följande skulle i protokollet in-
tagas:

"Stadsfullmäktige beslutade alltså:
1:o att på de af Drätselkammaren och utskottet
anförda skäl hos Kongl Maj:t göra underdånig
framställning, dels att till staden måtte för-
säljas Kongl Maj:t och Kronan tillhöriga Gredby
hemman i Fors socken, dels ock att jemlikt
nådiga Brefvet den 28. Augusti 1829, till staden
måtte med eganderätt upplåtas, eller, om detta
icke läte sig göra, äfvenledes genom försälj-
ning finge till staden upplåtas nedannämnda
delar af Kongl. Maj:t och Kronan tillhöriga Kungs-
ladugården, nemligen den inom Fors socken be-
lägna s.k. Kronhagen, - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2:o att meddela Konungens Befallningshafvande
att, der detta af Kongl Maj:t i nåder bifölles, staden vo-
re villig medgifva, att med dess nuvarande om-
råde finge i administrativt, judicielt och ecklesia-
stikt hänseende förenas följande områden:

a) {inom Kloster socken:}
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
b) {inom Fors socken:}
{ej mindre} Nyfors municipalsamhälle, till sin om-
fattning bestämdt enligt Kongl Maj:ts nådiga bref
den 22. Februari 1889,
{än äfven} kyrkoherdebostället Tuna med kyrkan,
Lasarettet med dess område,
Tunafors,
Stålfors,
ett mindre område från Hof med lägenheten Ek-
backen,
Flackersta,
Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori med den af fak-
toriet disponerade skogen å Gredby,
Oxelösund - Flen - Westmanlands och
Norra Södermanlands jernvägsaktiebolags inom
dessa gränser liggande områden,
hvilka samtliga områden äro omgifna af grön
gränslinie å den ärendet bilagda, af Kommissions-
landtmätaren O.B. Déhn upprättade och här ofvan
åberopade kartan.

3:o att med godkännande af den utredning, Drät-
selkammaren åstadkommit, och dess förslag här-
utinnan, såsom vilkor för detta öfverflyttan-
de af delar utaf socknarne till staden, fast-
ställa följande vilkor:

A) {rörande Klosters socken, utom kyrkliga förhållanden:}
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
B) {rörande Nyfors municipalsamhälle, utom
kyrkliga förhållanden:}

De områden, som bilda detta samhälle, införlif-
vas med Eskilstuna stad på samma vilkor och grun-
der, som fastställas för de öfriga Fors socken till-
hörande områden, hvilka med staden införlifvas,
med tillägg af den ytterligare bestämmelsen,
att staden öfvertager betalningsansvaret för det
lån, Nyfors upptagit för anläggning af vatten och
kloakledning;

C) {rörande Fors socken i öfrigt, utom kyrkliga förhållanden:}

1:o socknen behåller, utan något intrång från staden,
sina för fattigvård eller kommunala ändamål af-
sedda, räntebärande fonder och Tacktorps fat-
tiggård, der socknen ej, på sätt nedan sägs, vill
till staden försälja densamma, men afstår till
staden utan lösen och med full eganderätt e-
pidemisjukhuset, samt ansvarar sjelf för in-
lösen, så till kapital som ränta af sina skul-
der utom dem, som afse och blifvit gjorda för
Nyfors;

den för socknens aktieteckning i Norra Sö-
dermanlands jernvägsaktiebolag åsamkade, vid
delningen återstående skuldsumma skall der-
emot af staden till liqvid öfvertagas, då sock-
nen till staden med full eganderätt öfverlå-
ter samtliga de tecknade aktierna till deras
nominella värde;

2:o Staden öfvertager den socknen åliggande
underhållsskyldigheten af alla de fattighjon och
understödstagare från fattigvården i Fors soc-
ken, som vid delningen visas vara från och
tillhöra Nyfors samhälle eller de delar af sock-
nen, som med staden förenas, hvaremot
öfriga understödstagare och hjon inom sock-
nen vårdas och underhållas på dess bekost-
nad. I detta fall är staden pligtig att, om Fors
socken så påfodrar, inköpa egendomen Tack-
torp med åbyggnader samt yttre och inre inven-
tarier för ett pris af 35000 kronor;

3:o Vill socknen åter öfvertaga vården och under-
hållet af de fattighjon, som vid delningen finnas
inom socknen och åtnjuta full försörjning, är
den härtill berättigad mot godtgörelse från sta-
den af 150 kronor om året för hvarje sådant
hjon, som visas vara från och tillhöra Nyfors sam-
hälle eller de delar af socknen, som med staden
förenas, så länge det lefver och åtnjuter full för-
sörjning;

4:o Beträffande öfriga fattigvårds- och andra rent kom-
munala förhållanden efter delningen bestridas kost-
naderna för desamma af socknen och staden
hvar för sina områden;

5:o Socknen behåller såsom sin fortfarande uteslu-
tande egendom icke blott skolhusen vid Marie-
lund (Gredbergstorp), Åsby och Mesta med dertill
hörande inventarier och undervisningsmateriel,
utan äfven Galéenska, Wallqvistska och Nyström-
ska fonderna;

6:o Socknen öfverlåter till staden med full egan-
derätt skolhuset i Nyfors med tillhörande områ-
de, inventarier och undervisningsmateriel, emot
det att staden öfvertager betalningsansvaret,
så till kapital som ränta, af det lån, vid
1896 års slut uppgående till 57,301 kronor 78 öre,
med belopp, som å detsamma, efter behörigen
verkstäld amortering och ränteliqvid, återstår vid
delningen;

7:o Socknen och staden bestrida hvar för sig al-
la omkostnader för skolväsendet å de områden,
som efter delningen af Fors socken tillhöra
nämnda socken och Eskilstuna stad.",

hvarefter Herr Landshöfdingen förklarade att ä-
rendet skulle delas i tvenne punkter,

{den första} omfattande Stadsfullmäktiges anhållan
i punkt 1:o här ofvan, att af Kongl Maj:t och Kro-
nan få genom köp förvärfva Gredby hemman
samt den s.k. Kronohagen, sistnämnda fastighet
antingen genom köp eller öfverlåtelse, och

{den andra} omfattande Stadsfullmäktiges medgif-
vande om införlifvande med staden af de i
punkt 2:o b) här ofvan uppräknade områden;
och förklarades derefter ordet fritt.

Vid den öfverläggning, som med anledning
af {första punkten} uppstod, begärdes ordet af
{Major C. Hyltén-Cavallius}, som förklarade att han
såväl nu som framdeles under öfverläggningen
komme att yttra sig å den del af Fors sockens
vägnar, som ej vore afsedd att öfverflyttas till
staden, trodde ej att Eskilstuna stad skulle kunna
förvärfva Gredby hemman, hvilket, enligt hvad tala-
ren hade sig bekant, vore afsedt dels till trängde-
pot för fjerde arméfördelningen, dels ock till
mötesplats för Södermanlands regemente i den
händelse allmän värnpligt blefve införd.

{Direktör G. Fahlstedt} ansåg att den föregående
talarens upplysningar ej inverkade på frågan ty
ännu vore ej något regemente förlagdt på Gred-
by skog och frågan derom inskränkte sig nog till
några funderingar hos det högre militärbefälet.
Hvad som nu skulle beslutas vore huruvida stäm-
man ansåge det lämpligt att staden finge kö-
pa jorden eller ej, sedan vore det Kongl. Maj:ts
sak att bevilja eller afslå denna hemställan; och
ansåg talaren att stämman borde förklara det
lämpligt att stadens hemställan bifölls.

{Landssekreterare J. Widén} framhöll att denna frå-
ga hade för socken en mycket ringa betydelse i
skatteväg, och då Kongl Maj:t hade den afgöran-
de makten ansåg talaren att yttrande för för-
värfvet enbart kunde afgifvas under vilkor af
Kongl Maj:ts bifall.

{Herr Landshöfdingen} ville också erinra att frå-
gan ej kunde afgöras af stämman, som blott hade
att till- eller afstyrka stadens anhållan.

{Major Hyltén-Cavallius} ville gent emot Direktör
Fahlstedt anmärka att det ej var bara funde-
ringar om dispositionen af Gredby, ty vid årets
riksdag hade trängdepoten varit föremål för
en Kongl proposition och ehuru då äfven annan
plats nämnts, trodde talaren att depoten komme
att förläggas hit. Talaren trodde äfven hafva sig be-
kant att stadens anhållan att få Gredby hem-
man upplåtet till byggnadstomter komme att afslås,
hvadan han ej ansåg det värdt att besluta något
i den riktningen, men framstälde dock intet yr-
kande.

Sedan öfverläggningen förklarats afslutad
och Herr Landshöfdingen, på framstäld proposi-
tion, funnit frågan om bifall till Eskilstuna
Stadsfullmäktiges anhållan med {nej} besvarad,
anhöll Direktör Fahlstedt om omröstning hvaref-
ter följande voteringsproposition justerades:

"den som vill bifall till den af Stadsfullmäktige
i Eskilstuna gjorda hemställan om köp af
Gredby hemman och upplåtelse eller köp
af den s.k. Kronohagen, röste ja,
den det ej vill röste nej;"

och utföll omröstningen, sedan sex vid stäm-
man närvarande personer nedlagt sina rö-
ster, med 18280 ja mot 3598 nej, hvadan
stämman sålunda beslutat tillstyrka bifall
till den af Eskilstuna Stadsfullmäktige gjorda
hemställan om förvärf af Gredby hemman och
den s.k. Kronhagen.

{Disponenten J. Jonsson} vid Skogstorp anhöll att i
protokollet få antecknad sin reservation mot
beslutet, hvilket komme att betunga det s. k. gam-
la Fors hvars fyrktal efter delningen ej blefve
mera än 1/10:del af socknens nuvarande fyrk-
tal, samt hemstälde, att den del af socknen,
hvars införlifvande med staden ej blifvit ifrågasatt,
måtte lemnas tillfälle att såväl nu som fram-
deles innan ärendet af Kongl Maj:t afgöres en-
skildt yttra sig i frågan.
Vid fördragning af {frågans 2:a punkt}
begärdes ordet af
{Landssekreterare Widén} som upplyste att Stads-
fullmäktiges förslag i hvad det rörde aflöningen
till presterskapet troligen ej vinner Kongl Maj:ts bifall,
utan skulle Kongl Maj:t antagligen förklara,
att gällande bestämmelser fortfarande skola
tillämpas med den skillnad att uppbörden
från öfverflyttade delar verkställes af sta-
dens uppbördsmän. Beträffande röstgrunden
för bestämmande af afgifterna till kyrkliga
ändamål komme troligen ej heller Stads-
fullmäktiges förslag att vinna Kongl Maj:ts bifall,
utan kunde en ändrig derutinnan endast be-
slutas å gemensam kyrkostämma med alla
tre församlingarna, hvilket beslut sedan skulle
underställas Konungens Befallningshafvandes
pröfning; tills så skett gälla nuvarande be-
stämmelser och egas efter samma grunder som
hittills, såväl kassor som kyrka och andra ge-
mensamma fastigheter.

{Major Hyltén- Cavallius}, som betonade att han
fortfarande talade å gamla Fors vägnar , fram-
höll att Nyfors, som förut varit en bör-
da för socknen och nära nog fördubb-
lat dess utskylder, nu genom sin sto-
ra ökning de senare åren blifvit
en af socknens bärkraftigaste de-
lar hvilket framginge af följan-
de af talaren till intagande i
protokollet lemnade

[Uppgifter å folkmängd och beskattning i Fors socken åren 1895-1899]
[för tabell se nedan]
enligt hvilka såväl folkmängden ökats från
3545 personer år 1895 till cirka 5360 vid detta
års början, som ock samhällets fyrktal ökats från
29842 år 1895 till, enligt Bevillsbrednin-
gens förslag för innevarande år, omkring {76160}; och må-
ste gifvetvis gamla socknen uppställa vilkor för
att rädda sig sjelf från undergång innan den
lemnade ifrån sig Nyfors och de delar Stadsfull-
mäktige föreslagit, emedan sedan, efter inneva-
rande års förslag till taxering, denna återståen-
de del ej skulle bestå af mera än cirka 12300
fyrkar mot 106464 för hela socknen. Vidare
får gamla Fors beräkna att en del fattigt ar-
betsfolk slår sig ned utom den ifrågasatta stads-
gränsen och på sådant sätt uppstår ett nytt
Nyfors, förosakande socknen nya utgifter. Socknen
vore dock villig att så långt möjligt vore till-
mötesgå Stadsfullmäktiges önskan och samman-
fattade sina vilkor i följande af talaren upp-
lästa motförslag.

"Uppgifter å folkmängd och beskattning i Fors socken åren 1895 -1899"
A. Mantalskrifven folkmängd vid nedanstående år början
A 1.i Nyfors
A 2.i Fors
A 3. Summa
B. Fyrktal
B 1. i Nyfors
B 2. i Fors
B 3. Summa
C. Debiterade utskylder:
till fattigvården och öfriga kommunal behof
till kyrkliga ända-mål
till folkskoleväsendet (af fyrk).
C 1. i Nyfors
C 2. i Fors
C 3. Summa
D. Å kyrkoherdebostället, lasarettet, Tunafors, Stålfors
samt på Hofs hemman belägna lägenheten Ekbacken,
Eriksberg, Fredrikshof, Klarahäll och Tunaberg
D 1. belöpande fyrktal
D 2. debiterade utskylder
D 2:1. till fattigvården och öfriga kommunala behof
D 2:2. till kyrkliga ändamål
D 2:2:1. af fastighet
D 2:2:2. af inkomst
D 2:3. till folk-
skoleväsendet (af fyrk)
D 2:4. Summa

År A1 A2 A3 B1  B2 B3 C1 C2
1895 3545 1347 4892 29.842 23714 53556. 16907,24 13531,84

1896 3719 1434 5153 33127 24900 58027 18767,15 14196,66


1897 4033 1511 5544 38986 25590 64576 21367,40 14079,79


1898 4485 1484 5969 56144 27293 83437 27833,48 13644,08

1899
cirka 5364 1537 6901 76160 30304 16464 - -



C3 D1 D2:1 D2:2:1 D2:2:2 D2:3 D2:4
30439,08 1942 f. 2283,90 155,36 399,40 2780,40 5619,06
7928 i=9930

32963,81 1946 f. 2843 - 155,68 471,30 2956,72 6426,70
9426 i=11372


35447,19 2386 f. 2973,24 143,16 388,17 2532,76 6037,33
8626 i=11012


41477,56 2387 f. 2627,98 167,09 361,56 2513,72 5670,35
9039 i=11426


2386 f.
- 9932 i=12318 - - - - -




"Drätselkammarens förslag om inläggande till
Eskilstuna stad af vissa områden af Fors socken
på vilkor Drätselkammaren ifrågasatt synes
oss oantagligt och tyckes för socknen blifva
så mycket oförmånligare, som enligt Bevill-
ningsberedningens förslag detta år antalet
fyrk i Fors socken kommer att uppgå till cir-
ka 106000 och den stegring i fyrktalet, som så-
lunda egt rum från år 1896 inom Fors socken
med icke mindre än cirka 48000 faller nästan
uteslutande på de områden, hvilka enligt Drät-
selkammarens förslag skulle frångå socknen.

I följd däraf och då socknen med den ringa
bärkraft socknen efter en delning af densamma
skulle få, måste beräkna att städse varda betun-
gad af dryga såväl fattigvårdskostnader, emedan
en del fattigt arbetsfolk, som har sitt arbete i
staden, alltid kommer att skaffa sig bostäder i
socknen, som ock af utskylder i öfrigt, i hvilket
hänseende här exempelvis kan nämnas, att försam-
lingens skolråd beslutat föreslå, att medgifvande
måtte begåras till upptagande af ett amorte-
ringslån å 16000 kronor till gällande af kostnader
för omändring af skolhuset i Mesta och byggan-
det af bostad för lärare och lärarinna derstädes
äfvensom för byggande af nytt småskolehus vid
Åsby, är det en oafvislig pligt för socknen tillse,
att socknen icke allenast vid en eventuel delning
utan jemväl för framtiden kan bestå som kommun-
och såsom sådan bära de utgifter, hvilka komma att
för densamma utgå. Med anledning häraf
och då, efter det Kongl. Maj:t två gånger af-
slagit väckt förslag om införlifvande med
Eskilstuna stad af Carl Gustafs Stads gevärs-
faktori, någon utsigt för Eskilstuna stad att
få samma faktori inlagdt till staden ej tor-
de finnas, då vidare Kronan icke lär va-
ra benägen medgifva inkorporering med
staden af Gredby hemman, då ytterligare
Flackersta hemmans läggande under stadens
område gifvetvis ej är lämpligt, derest Gredby
hemman ej införlifvas med staden och då
slutligen dessa två hemman, om de ej inför-
lifvas med staden, komma, så att säga, att
att bilda ett isoleringsbälte mellan landet
derintill och staden och förhindra uppkom-
sten af förstäder samt sålunda befrämja
stadens intresse i detta hänseende, men
staden lämpligen torde böra erhålla från
Fors socken icke allenast Nyfors samhälle
utan jemväl hvad staden i öfrigt begärt
undantagandes Carl Gustafs Stad, Gredby och
Flackersta hemman, vilja vi föreslå, att
med undantag af dessa hemman och Carl
Gustafs Stad måtte med Eskilstuna stad varda
införlifvade de områden af Fors Socken Drätsel-
kammaren ifrågasatt under vilkor

ej mindre att staden till socknen årligen un-
der tjugu år, räknadt från och med det år inför-
lifvandet eger rum, i vederlag betalar

dels 5000 kronor för Nyfors samhälle (med
undantag af Eskilstuna centralstation), hvil-
ket tillförene orsakat Fors socken betydan-
de utgifter men som numera efter det
uppsving, samhället de sista åren tagit,
i följd af det stora bidrag samhället lem-
nar till socknens utskylder är socknen
till stort gagn,

dels medeltalet af de fem sista årens
närmast före sammanslagningen med
staden samtliga utskylder till socknen
från de områden i öfrigt, som enligt vårt
förslag skulle till staden inläggas, äfven-
som från O.-F.-W:s jervägsstation i Nyfors,
än ock att staden erhåller skolhuset i Nyfors med
skyldighet att svara för hvad af socknens
lån derför vid en delning af socknen åter-
står oguldet,

att staden med öfvertagande af sock-
nens aktier i Norra Södermanlands jern-
väg svarar för socknens lån för dess
aktieteckning i samma jernväg,

att staden öfvertager och svarar för
socknens vid dess delning amorteringslån för
tecknade aktier i O.- F.-W:s jernväg till så
stor del, som svarar mot det fyrktal,
hvilket vid delningen belöper på de om-
råden, som från socknen inläggas till
staden, i förhållandet till hela socknens fyrk-
tal,

att staden öfvertager försörjningsskyldig-
heten för de fattighjon, som tillhöra de om-
råden hvilka blifva med staden in-
förlifvade,

samt att socknen behåller dess epide-
misjukshus, fattiggård och tillgångar i öf-
rigt utöfver hvad jemlikt det ofvan sag-
da skulle tillfalla staden med åliggande
att svara för socknens samtliga skulder

vid delning i den mån staden på
grund af det förestående ej skulle för
dem svara;"

hvarefter talaren yrkade att dessa af gamla Fors
socken uppstälda vilkor måtte vinna stämmans
bifall.

{Direktör Fahlstedt} som utvecklade Nyfors historia
och tog fasta på Major Hyltén- Cavallii yttrande,
att Nyfors nu hade stort värde för socknen,
framhöll att staden, om den öfvertoge sam-
hället, finge bereda sig på stora utgifter för
gator, belysning, brand- och polisväsende m. m.
som socknen försummat. Emellertid kunde det
ej fortgå på det nuvarande sättet, ty antigen
måste Nyfors bli köping eller förenas med sta-
den för att få sina förhållanden ordnande, och
blir Nyfors egen köping får nog socknen be-
reda sig på nya förstäder utanför gränsen.

Talaren hade varit med vid uppgörandet af
Drätselkammaren förslag och förklarade att staden
räknat mindre till sin än till socknens fördel, e-
medan den, i anseende till de dryga utgifter som
vore förknippade med öfvertagande af Nyfors
behöfde vederlag och det område staden nu före-
slagit vore visst icke i betraktande af att staden
för sin utvidgning behöfde tomter, för stort tillta-
get. Beträffande de sifferuppgifter, som nu fö-
redragits, betecknade talaren dem som resone-
mentssiffror och framhöll, att betalningen kom-
me att uppgöras efter förhållandena vid öfver-
gångstillfället samt anhöll att kommunalstämman
måtte yttra sig om lämpligheten af Stadsfullmäk-
tiges förslag, till hvilket talaren yrkade bifall.

Instämmanden.

{Major Hylten-Cavallius} protesterade mot föregå-
ende talarens påstående att socknen ingenting gjort
för Nyfors samt framhöll såsom ett exempel det
stora skolhuset derstädes. För öfrigt delade ju
socknen åsigten om lämpligheten af de nu
afhandlande sockendelarnes förenande med
staden, men vilkoren härför vore just den
fråga, som här förelåge, och kunde af sta-
den uppstälda vilkor omöjligen af socknen ac-
cepteras.

{Herr Landshöfdingen} betonade att 1896 års siff-
ror, hvilka ej kunde tillämpas på de nuvaran-
de förhållandena, ej kundekomma att ligga
till grund för någon framtida uppgörelse utan
blott tjena såsom ledning för uppgörelse af vil-
koren vid sammanslutningstillfället, hvilka vil-
kor då bestämdes af för handen varande
förhållanden, och sammanfattade de yrkanden
som gjorts i

Direktör Fahlstedts: bifall till Stadsfullmätiges för-
slag och

Major Hyltén-Cavallii: att från de af Stadsfullmäk-
tige till införlikande föreslagna
områdena måtte undantagas
Carl Gustafs Stad samt Flacker-
sta och Gredby hemman,

varande dock frågan om Gredby redan afgjord ge-
nom den föregående voteringen.

{Doktor R. von Post} framhöll att Nyforsborna med
hänsyn till samhällets framtid hade tre vägar att
välja på: att qvarblifva i socknen, att bli köping
eller att förenas med staden, och af dessa tre
var den sistnämnda den mest tilltalande, då det
deremot skulle vålla oerhörda kostnader att bilda
köping och stora svårigheter att qvarblifva vid det
gamla när samhället utvecklat sig så pass myc-
ket som det nu gjort, hvarföre talaren, som fram-
höll att Nyforsborna af grannlagenhet ej ville
yttra sig om de af socknen uppstälda vil-
koren, vädjande till Fors socknemän att så
moderera sina andspråk att en sammanslagning
med staden kunde bli möjlig.

{Godsegaren S. Persson} å Lagersberg framhöll att gam-
la Fors med hänsyn till sitt framtida bestånd kun-
de gå med på sammanslagningen endast på
de vilkor Major Hyltén - Cavallius föreslagit.

Instämmanden.

{Landsekreterare Widén} betonade att gamla
Fors vore andra part i frågan och sålunda
finge uppställa sina vilkor, men sedan afgör
Kongl. Maj:t saken - ofta på ett sånt sätt som par-
terna ej tänkt sig. Såsom exempel framhöll ta-
laren ett liknande fall i Nyköping der denna stad
ålagts att betala ett visst belopp årligen un-
der tjugu år för ett med staden förenade om-
råde. I den nu föreliggande frågan - Nyfors
sammanslagning med Eskilstuna - gälde det
icke för tillfället att bestämma vilkoren,
endast afgifva yttrande om man ville sam-
manslagning eller ej.

{Godsegaren S. Persson} förklarade att gammal-
Forsborna satte sitt hopp till länets vördade
och upplyste höfding, att han måtte med
sitt stora inflytande utverka, att frågan
bringades till en rättvis uppgörelse, hvilket ej
kunde ske med Eskilstuna stad.

Sedan öfverläggningen härefter förkla-
rats afslutad och Herr Landshöfdingen vid
framstäld proposition på de båda ofvan
angifna yrkandena funnit det af Direk-
tör Fahlstedt framstälda, om bifall till Stads-
fullmäktiges förslag med öfvervägande {ja}
besvaradt, anhöll Major Hyltén-Cavallius om
omröstning, men återtog denna sin anhållan
efter hemställan af Matererialförvaltaren A.
Svedin, hvilken ansåg omröstningens resultat
gifvetvis skulle gå i samma riktning som i
den första punkten af frågan; dock skulle i
protokollet antecknas:

{att de}, som röstat för Stadsfullmäktiges för-
slag tillhörde de i Major Hyltén-Cavallii förslag
till öfvergång föreslagna delarna af kommunen

{och de}, som röstat mot Stadsfullmäktiges men
för Major Hyltén-Cavallii förslag, den till öfver-
flyttning ej ifrågasatta delen af socknen.

{§4}
Att jemte Stämmans ordförande justera
och underskrifva dagens protokoll utsågos
Doktor R. von Post och Gårdsegaren C. A. Borg-
ström.

Som ofvan

/C, Hyltén Cavallius/

Justeradt.

Eskilstuna den 15. Juli 1899
/Rikard von Post./
/C. Ax. Borgström/

Uppläst i Fors kyrka Söndagen den 16 Juli 1899 af.
/E. Malmborg/

Dokumenttyp

Protokoll

Institution

Eskilstuna stadsarkiv

Källhänvisning

“Protokoll, Fors kommunalstämma, Eskilstuna, 4 juli 1899,” Eskilstuna kommun, hämtad 28 oktober 2021, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/105551.

Personrelationer